Syftet med denna studie är att ta reda på 5 verksamma lärares syn på läsläxa i årskurs 1 samt hur lärarna arbetar med läsläxa och hur de motiverar elever och vårdnadshavare till läsning. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och erhållit svar som har svarat på våra forskningsfrågor och som har bidragit till studiens resultat. Resultatet leder oss in på slutsatsen som visade att läsläxor är vanligt förekommande trots skilda uppfattningar och att läsläxan ses som ett sätt att befästa och utveckla elevers läskunskaper. Läsläxan anses viktig men problematik kring stödet i hemmet uppkommer ofta som ett hinder när lärare ger läsläxa. Om eleverna inte har det stöd hemma som är nödvändigt uppstår svårigheter att göra läsläxan.

Uppdraget som lärare innebär bland annat ett åliggande att skapa en undervisning som ger elever förutsättningar att utveckla läsförmågan. Med denna studie åskådliggör vi vilka möjligheter eleverna fås till detta genom läsläxan. Syftet med föreliggande studie har därför varit att belysa hur lärare resonerar kring att använda läsläxa i undervisningen. En ytterligare avsikt har varit att kartlägga de texter, och synliggöra de skriftspråkliga aktiviteter som ett urval årskurs ett-klasser erbjuds att möta i samband med läsläxan. Examensarbetet tar sin utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk baserat på den sociokulturella lärandeteorin samt skriftspråklighet sett ur ett sociokulturellt literacyperspektiv. Studien genomfördes dels med en kvantitativ ansats som innefattade en enkätundersökning riktad till lärare i årskurs ett, vilken genererade 398 svar. Studien genomfördes också med en kvalitativ ansats som innebar semistrukturerade djupintervjuer med tre lärare som undervisar i årskurs ett. Resultatet från enkätundersökningen påvisade att Den magiska kulan, Förstagluttarna och Stjärnsvenska är de läromedel som vanligast används i samband med läsläxa i årskurs ett. Vidare bidrar undersökningen med en klarhet i att lärarnas primära syfte med läsläxa är att eleverna ska mängdträna läsning. Resultatet påvisade att lärarna har en uppfattning om att elever behöver läsa mycket för att utveckla läsförmåga. Resultatet åskådliggjorde även att eleverna erbjuds snarlika skriftspråkliga aktiviteter i samband med läsläxan, såsom att läsa samma text upprepade gånger genom bland annat läxförhör men också aktiviteter som härrör gemensamt textarbete. Med stöd i undersökningens resultat konstaterar vi att den kontext som framträder i de belysta skriftspråkliga aktiviteterna visar en smal syn på vad läsande är. Det är skriftkoden och skriftspråkets formella aspekter som utgör det egentliga innehållet i majoriteten av de skriftspråkliga aktiviteter som fokusklasserna erbjuds, medan praktiker där eleverna ges möjlighet att skapa mening genom innehållet ges mindre utrymme i arbetet med läsläxan.

Studiens syfte är att undersöka elevers läsintresse och vilket samband det kan ha med deras läsläxa. Resultatet grundar sig på kvalitativa intervjuer från 16 elever och två lärare från två olika skolor. På den ena skolan får eleverna själva välja litteratur till sin läsläxa och på den andra skolan har eleverna en gemensam läsläxbok i klassen. Studien undersöker huruvida elevernas läsintresse skiljer sig beroende på om de får välja litteratur själva eller inte. Tidigare forskning beskriver betydelsen av att eleverna får välja böcker som de är intresserade av men också att det finns många andra faktorer som påverkar elevers intresse för läsning såsom läsförebilder och hemmiljö. Under intervjuerna framkom det att alla elever som får välja sin litteratur själva gillar att läsa och att de elever som blir tilldelade bok har ett mer varierat intresse. Eleverna som får välja sin läsläxa själva läser också i större omfattning generellt sett än vad de elever som har en gemensam läsläxbok gör.

Denna uppsats är menat ska ge svar på om läsläxan är till för att fungera som avlastning för lärare i syfte om att lära elever läsa. Om så är fallet, får hemmen den stöttning och redskap från skolhåll för att kunna göra det faktiska arbetet skolan i praktiken lägger i famnen på vårdnadshavare? Uppsatsen ska även försöka svara på om elever som läser läsläxan hemma får en större progression än de som inte gör det. Arbetet är uppdelat så att det ska ge ett lärarperspektiv, ett elevperspektiv samt ett föräldraperspektiv. Gynnar läsläxan läsutvecklingen hos elever? Eleverna har följts i deras progression gällande läsutveckling under 6 veckor. Ett antal elever har fått läsa en annan bok än deras klasskamrater, med samma svårighetsgrad, i syfte om att detta arbete ska kunna ge ett svar på läsläxans egentliga behov. Studien är en kvalitativ undersökning där både elever och vårdnadshavare har intervjuats. Eleverna har även observerats och utvärderats. Denna uppsats kommer att visa på om samverkan mellan lärare och vårdnadshavare ger ett enligt läraren önskvärt resultat. Resultatet i denna undersökning rimmar väl med tidigare forskning i ämnet. Föräldraengagemang, kommunikationen mellan hem och skola, även svårighetsgraden på uppgiften är några exempel på att denna undersökning inte sticker ut nämnvärt från tidigare forskning. Lärarens kompetens i att kunna entusiasmera och förklara läsningens fördelar för elever och föräldrar är ett resultat som framkommer i detta arbete. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-04-04</p>

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning visar kring hur läsläxan bidrar till elevernas läsutveckling och hur man främjar läsutvecklingen hos eleverna. I skolan finns det en lång tradition av att ge ut läxor till eleverna, och läsningen är en av de grunder som är viktigast att få med sig från grundskolan in i framtiden. Då hemförhållandena varierar riskerar likvärdigheten i utbildningen att brista på grund av läxan. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar är det som ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Dessa har hämtats från olika databaser och därefter granskats och analyserats, för att besvara våra forskningsfrågor. Trots att läsläxan har en lång tradition finns det en tendens att den inte utförs på “rätt” sätt. Litteraturstudiens resultat visar att lärarskickligheten är en viktig faktor för elevernas läsutveckling, samt att läsläxan kan bidra till läsutvecklingen om den utförs på “rätt” sätt. Det finns även alternativa metoder så som läxfri skola eller läxaktiviteter på skolan med pedagogisk stöttning.

Syftet med studien är att, med hjälp av fenomenografi, bidra med kunskap om hur läsläxan upplevs i lågstadiet ur ett elev-, lärar- och föräldraperspektiv. I studien undersöks vad som är utmärkande för hur läsläxan upplevs och hur upplevelserna skiljer sig åt ur olika perspektiv. Intervjuer med lärare och enkäter med svar från lärare, elever samt föräldrar användes för att samla in data på en grundskola i norra Sverige. Samtliga deltagande lärare arbetar som lärare i årskurs 1–3, eleverna återfinns också i dessa årskurser samt att de föräldrar som deltog har minst ett barn i årskurs 1–3. Datamaterialet analyserades sedan med hjälp av fenomenografins analysmetoder, där erfarande och upplevelser av fenomenet läsläxa är det som lyfts fram. Resultaten visar bland annat att syftet med läsläxan uppfattas och upplevs på flera olika sätt inom alla perspektiv. En upplevelse som delas av majoriteten av deltagarna är att eleven, genom läsläxan, ska bli en bättre läsare samt att läsläxan anses vara en viktig del i elevens läsutveckling. Tid är ett begrepp som är återkommande och problematiseras inom flera perspektiv och delområden som studerats. / The aim of the study is to, with the help of phenomenography, contribute with knowledge on how reading homework is experienced in primary school through a pupil perspective, teacher perspective and parent perspective. The study examines what is distinctive for how reading homework is experienced and how the experiences differ through different perspectives. Interviews with teachers and surveys with answers from teachers, pupils and parents was used to collect data in an elementary school in northern Sweden. All participating teachers work as teachers in school years 1-3, the pupils were also found within these schoolyears and the parents participating have at least one child in schoolyears 1-3. The data material was then analysed using phenomenograpic analysing methods, where conceptions and experiences of the phenomenon reading homework is what is brought forward. The results show amongst others that the purpose of reading homework is perceived and experienced in several different ways within all perspectives. One experience shared by the majority of participants is that the pupil, through reading homework, will become a better reader and that reading homework is considered an important part of the pupil’s reading development. Time is a recurring concept and is problematized from several perspectives and sub-areas that has been studied.

Denna studie syftar till att lyfta fram faktorer som påverkat och påverkar synen på läsläxan genom skolans framväxt. Läsläxa är ett fenomen som finns i de flesta skolor och klasser. Läsläxan har haft olika former och påverkats av skolans utveckling genom historien. Resultatet visar att idag handlar styrningen av skolan om att skapa en befolkning som kan visa sig konkurrenskraftig på världsmarknaden, inom många olika områden. PISAresultatet är idag den faktor som påverkar den politiska styrningen av skolan mest. Skolan används även som ett slagträ mellan de politiska blocken vilket i sin tur påverkar skolutvecklingen och läsläxan. Resultatet visar även att läsläxan idag har bytt skepnad. Idag anses läsläxan av viss forskning endast vara till för att allt skolarbete ska bli gjort medan annan forskning anser att läsläxan är viktig för att befästa och upprätthålla övning i läsning. De största påverkansfaktorerna enligt forskningen är hur eleverna har det hemma samt om det finns närvarande och stöttande vårdnadshavare. För att göra läsläxan mest effektiv för varje elev ska den anpassas efter elevens läsnivå, hemmiljö och om eleven kan få stöttning hemma men det ska även finnas en tydlig koppling till undervisningen i skolan.

I denna kunskapsöversikt har vi undersökt vilka möjligheter och hinder som finns med läsläxa. Läsläxor tycks vara ett självklart verktyg att använda sig av i undervisningen för att främja goda akademiska resultat samtidigt som effekten av dem och rättvisan med läxor diskuterats friskt i samhället och media under de senaste åren. För att undersöka hur möjligheter och hinder med användandet av läsläxa skrivs fram i befintlig forskning skapade vi söksträngar baserade på ord vi ansåg vara relevanta för vår frågeställning. Då sökningen inte gav några relevanta träffar på svenska i den svenska databasen SwePub använde vi oss därefter uteslutande av engelska översättningar av orden i våra söksträngar och enbart av databasen ERIC. Totalt har nio forskningsartiklar valts ut i sökningen som relevant forskning för att besvara vår frågeställning, i vilka tre teman kunde urskiljas. För att kunna urskilja dessa teman har vi använt oss av tematisk analysmetod i enlighet med beskrivningen av Braun och Clarke (2008), där vi genom kodning har hittat återkommande nyckelord i artiklarna för att se likheter och mönster. Resultaten är något motstridiga men mycket tyder på att läsläxa har relativt liten akademisk effekt. Dock visar forskningen även att läsläxan kan ha en positiv effekt på både elevers läslust och motivation. Resultaten lyfter också betydelsen av rätt slags stöd från vuxna i elevernas omgivning. Med rätt stöd i detta avseende menas att barnen får hjälp med struktur och uppmuntran samt att förväntansbilden av dem är hög men rimlig. Kontroll, strikta krav, icke-engagemang och orimliga förväntningar har däremot motsatt effekt. I diskussionen lyfter vi frågan om hur läsning kan få mer utrymme i undervisningen i skolan för att eventuellt undvika just fenomenet läsläxa. Vi diskuterar även den demokratiska aspekten kring användandet av läsläxa och huruvida det verkligen är rättvist att använda det som ett verktyg i undervisningen. Vidare lyfter vi de uppfattningar vi fått kring stöttning om läsläxor delas ut till barnen och avslutar med tankar och förslag kring framtida forskning. Vi berör återkommande även hur det påverkar läraryrket om man väljer att ge läsläxa.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om hur en selektion elever inom svenskämnet i årskurs 4–6 samt deras vårdnadshavare och lärare upplever läsläxor vilka syftar till att utveckla elevernas läskompetens och läslust. Med en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med elever, vårdnadshavare och lärare. Det insamlade materialet genomlystes i en tematisk analys, vilken anpassades efter undersökningens specifika förutsättningar och mål. Resultatet visar att eleverna i samband med den vanligast förekommande formen av läsläxa har stor frihet att själva välja den text de skall läsa. I dessa fall väljer eleverna oftast åldersanpassad skönlitterär text. I mer sällan förekommande fall tilldelas eleverna en specifik text av deras lärare. I dessa fall förekommer texter från varierande genrer, allt ifrån faktatexter till poesi. Den mest frekventa formen av läsläxa som studiens deltagande elever får består i att de varje skoldag, utanför schemalagd skoltid, skall läsa minst 15 – 20 minuter i valfri text. Samtliga elevrespondenter uppger att de normalt genomför läxläsningen i hemmet, i flera fall med benäget stöd från vårdnadshavare. Samtliga respondentgrupper lyfter fram ökat ordförråd och förbättrad ordförståelse som läsläxornas primära syfte. Studiens intervjuade lärare menar att läsläxornas syfte även är att eleverna skall få den mängdträning som svenskämnets schemalagda tid inte ger utrymme till  Resultatet visar vidare att samtliga studiens respondentgrupper upplever att läsläxorna i viss mån har positiv effekt på elevernas läskompetens, främst när det gäller ökad ordförståelse och ett vidgat ordförråd. De intervjuade eleverna och deras vårdnadshavare upplever dessutom att läsläxorna har viss gynnsam effekt på elevernas avkodningsförmåga. Eleverna upplever över lag ett känslomässigt motstånd till läsläxorna. De gör sina läsläxor eftersom läraren har givit dem och att vårdnadshavarna kräver det. Vårdnadshavare och elever upplever att läsläxorna ofta är en källa till konflikter i hemmet, delvis sprungna ur deras olika syn på vad som utgör ett adekvat innehåll och hur de anser att läsläxorna bör genomföras.

The purpose of this study was to increase knowledge about how teachers view the importance of reading lessons in year one. The study also examined how teachers practically work with reading homework and how these teachers felt that it benefited the students' reading development. The study was conducted using semi-structured qualitative interviews with eight teachers working in primary school. All teachers who participated in the study are certifiedteachers to teach Swedish in primary school. The study is based on the socio-cultural perspective and pragmatism. Which means that students learn best in connection between theory and practice and where language is in focus. The results showed that the teachers who participated agreed that the ultimate purpose of the reading homework is to increase the students' reading fluency with the help of mass training. The teachers consider the reading homework necessary in year one. Repetitive reading is presented as an important aspect in students' early reading learning by both research and teachers. Reasons why teachers choose to work with reading homework differ somewhat. But the time aspect in school is something that teachers are critical of. The result shows that the teachers mean a certain reading must take place at home. Because of this the reading homework is considered a good aid by the teachers.