No description available.

Uppsatsen behandlar prissättning av ränta på lån som lämnas mellan företag i gränsöverskridande intressegemenskap, där korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL tillämpas för att avgöra huruvida den interna räntan satts på marknadsmässiga villkor. I fall då räntan anses avvika från den som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter möjliggör regeln en justering av resultat hos det företag vars beskattningsbara resultat i Sverige minskat på grund av den oriktiga prissättningen. Regeln avser således att skydda den svenska skattebasen genom att förhindra att företagen utnyttjar avdragsrätten för ränteutgifter och överför vinster till utlandet. Korrigeringsregeln ger uttryck för armlängdsprincipen och överensstämmer med artikel 9 i OECD:s modellavtal, utifrån vilken OECD har utarbetat riktlinjer som behandlar armlängdsprincipen ingående. Uppsatsen syftar till att analysera huruvida den svenska tolkningen av armländsprincipen bidrar till en rättssäker tillämpning av korrigeringsregeln. Enligt de krav som uppställs i uppsatsen anses inte rättssäkerheten vara upprätthållen. Då OECD:s riktlinjer tillmäts rättskällevärde inom svensk rätt anses detta för det första bero på att den svenska tolkningen avviker från riktlinjerna. För det andra anses inte skatteverket och de svenska domstolorna, i egenskap av svenska rättstillämpare,ha redovisat sina tolkningar på ett sätt som gör det möjligt för företagen attförutse de skattemässiga konsekvenserna av sitt handlande. Då de svenska skatteavtalen följer OECD:s modellavtal och är införlivade med svensk rätt anses slutligen föreliggaen risk till avsteg från legalitetsprincipen, vilken förutsätts följas för att rättssäkerheten ska vara upprätthållen.

Smålån via sms är ett relativt nytt fenomen som uppkom år 2006 på den svenska lånemarknaden. I media har det lyfts fram mycket kritik mot smslångivarnas verksamhet som främst grundar sig på att människor får låna även om de har dålig ekonomi, låg inkomst eller betalningsanmärkningar. Kritiker menar även att avgifterna för smslånen är mycket höga och de lånade pengarna blir tillgängliga snabbt vilket kan medföra att människor försätts i svåra situationer med skulder. Sedan år 2006 har antalet beviljade krediter ökat successivt vilket resulterar i att de som inte kan betala tillbaka sina lån har ökat drastiskt och en stor del av dem har hamnat hos Kronofogdemyndigheten. I våra studier har vi använt oss av kvalitativa metoder för att få en djupare kunskap om ämnet. Den empiriska informationen vi har samlat in är baserad på intervjuer med smslångivare, myndigheter, indrivningsföretag och andra aktörer vars åsikt har betydelse i diskussionen om smslån. I vår analys har vi sammanställt och jämfört den empiriska och teoretiska informationen för att framhålla liknelser och avvikelser som vi kommit fram till under arbetets gång. Vi har i vår uppsats konstaterat att smslån är ett lättillgängligt och smidigt sätt at låna pengar på. Det kan hjälpa en människa på kort tid men underminera en människas långsiktiga planering av sin ekonomi. Vi har i uppsatsen bland annat velat få svar på vem som ska bära ansvaret för de konsekvenser som ett smslån kan medföra. En mening är att den enskilda individen ska ta ansvar för beslut gällande den privata ekonomin. En annan respondent förespråkar ett förebyggande arbete där tydlig information ska ges om smslånen för att hjälpa människor i sitt beslutande och en tredje åsikt efterlyser strängare lagstiftning gällande kreditprövning för att försäkra sig om låntagarnas återbetalningsförmåga samt en lagstiftning som skyddar gäldenären. Flera av de respondenter som har intervjuats i uppsatsen anser att smslångivningen har en framtid. De menar att den traditionella lånemarknaden håller på att utvecklas med hjälp av ny teknik och innovation gällande villkor och marknadsföring av mindre krediter.

<p>This report describes the development of a well–functioning and aesthetically appealing web portal and associated database for a company called Svensk Kredit & Försäkringsförmedling AB (Translated: Swedish Credit & Insurance intermediation AB). The portal will test customers' creditworthiness through another company called Business Check in Sweden AB.</p><p>Administrators to the web portal have a special user interface to display all customers, to disburse the money to the customer and edit customer information. A super–user interface is available for administrators where they can change the information on all administrator accounts.</p><p>Many aspects of security has been addressed because the web portal will handle personal information. The portal must also be protected against manipulation. It should not be possible for someone to manipulate the web portal. One example is the loan application form which uses a number of functions that control the input data against SQL–injection and inaccurate data.</p> / <p>Denna rapport beskriver uppbyggnaden av en väl fungerande och estetisk tilltalande webbportal med tillhörande databas till ett företag som heter Svensk Kredit & Försäkringsförmedling AB. Webbportalen ska testa kunders kreditvärdighet med hjälp av ett annat företag som heter Business Check i Sverige AB.</p><p>Administratörerna till webbportalen har ett speciellt användargränssnitt för att kunna lista alla kunder, kunna betala ut lån och redigera kundinformation. Även ett superanvändargränssnitt finns tillgängligt för administratörerna där de kan ändra information om alla administratörskonton.</p><p>Många aspekter inom säkerhet har diskuterats då webbportalen ska vara driftsäker och personuppgifter ska omhändertas. Webbportalen måste även vara skyddad för manipulation så inte användare ska kunna ändra webbportalens funktioner till sin fördel. Ett exempel på detta är låneansökningsformuläret som använder sig av ett flertal funktioner som kontrollerar de inmatade uppgifterna mot SQL–injektion och felaktiga uppgifter.</p>

Syfte: Syftet är att undersöka svenska storföretags användande av derivatet ränteswap (svensk benämning för interest rate swap) för år 2012 och 2013 samt att undersöka skillnader utifrån tidigare funna bakomliggande faktorer mellan företag som använder olika typer av ränteswaps och företag som inte använder ränteswap. Metod: Studien tillämpade en empirisk totalundersökning gällande de icke-finansiella företagen noterade på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap för slutet på år 2012 respektive år 2013. Utifrån företagens årsredovisningar kategoriserades företagen i fyra grupper baserat på företagets användande av ränteswap. Fem tidigare funna bakomliggande faktorer för användandet av ränteswap sammanställdes genomsnittligt per kategori och jämfördes därefter kategorierna emellan. Resultat: Av de största noterade börsföretagen använde 29 av 40 stycken företag ränteswap år 2012 och 29 av 42 företag år 2013. Företag som använde rörlig ränteswap var signifikant större än de företag som inte använde ränteswap för år 2012 och 2013. År 2013 hade de företag som använde fast och båda typer av ränteswaps högre andel kortfristiga lån i jämförelse med de företag som inte använde ränteswap. Uppmätta skillnader kategorierna emellan för de resterande tre undersökta faktorerna; andel långfristiga lån, löptiden på företagens lån liksom företagens förväntade obeståndskostnader var inte signifikanta vilket innebar att de uppmätta skillnaderna inte kunde hänföras till svenska storföretag. Slutsatser: Över två tredjedelar av de undersökta företagen använde ränteswap. Storleken för företag som använde ränteswap var en urskiljande faktor i jämförelse med företag som inte använde ränteswap. För svenska storföretags andel kortfristiga lån för ett av de undersökta åren talar det mesta för att företag som använde ränteswap hade högre andel kortfristiga lån än företag som inte använde ränteswap. Skillnader i andel långfristiga lån, löptid på lån liksom förväntade obeståndskostnader kategorierna emellan kunde inte hänföras till svenska storföretag och därmed inte ses som urskiljande faktorer för användande av ränteswap. / Purpose: The purpose is to investigate the largest Swedish companies utilization of interest rate swap (afterwards referred to as IRS), as well as variations in the underlying factors between companies who use IRS and companies who do not. Methodology: The study applied an empirical investigation about the non-financial companies noted on Nasdaq OMX Stockholm Large Cap for the end of year 2012 and year 2013. By their annual reports, companies where divided into four categories based on their usage of IRS. Five earlier factors for the use of IRS were compiled per category and were then compared between the categories. Findings: 29 out of the 40 largest listed companies used IRS 2012, and 29 out of 42 companies 2013. The companies who used variable IRS were significantly larger than the ones who didn't use IRS. Companies who used fixed, and both types of IRS year 2013, had a higher proportion of short-term loans compared to the companies which didn't use IRS. Measured differences between the categories for the remaining three factors; proportion of long-term loans, duration on the companies loans as well as their expected distress costs was not significant which implicates that the measured differences could not be assigned to Swedish corporations. Conclusions: Over two thirds of the investigated companies used IRS. The size of the companies that used IRS was a factor which differed between companies who used IRS and the companies that didn't. The proportion of short-term loans showed a significant disparity for one of the investigated years indicated that the companies who used IRS have a larger proportion of short-term loans than the ones who don't. Differences in the proportion of long-term loans, duration on loans and expected distress costs between the categories could not be assigned to Swedish corporations.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka i vilken utsträckning ett finansiellt gap ligger till grund för svenska företags användning av lånebaserad crowdfunding, även kallat peer-to-peer-lån. Vidare syftar studien till att kartlägga svenska företags erfarenheter av peer-to-peer-lån i form av dess för- samt nackdelar. Undersökningen utgår från åtta svenska företag med olika erfarenheter av finansieringsverktyget. Som kompletterande empirikälla genomfördes också en intervju med en representant från en av de svenska storbankerna. Studiens teoretiska referensram består dels utav teorier som syftar till att ge en bakgrund till varför företag föredrar att finansiera sig med lån framför externt ägarkapital samt svenska SME’s problematiska förutsättningar för att få banklån. Vidare utgår uppsatsen från tidigare studier på ämnena peer-to-peer-lån och crowdfunding. Studiens slutsats visar på att det i vissa fall förefaller vara ett finansiellt gap som ligger till grund för svenska företags användning av peer-to-peer-lån. Marknadsföring, möjligheten att slippa banken samt att det är ett billigare finansieringsalternativ utgör ytterligare motiv som får företag att välja peer-to-peer-lån som finansieringsverktyg. Fler för- och nackdelar med peer-to-peer-lån identifieras genom studiens intervjuer med de svenska företagen som använt sig av finansieringsverktyget. Att processen är snabb och enkel samt att den ställer lägre krav vid ansökan om kapital jämfört med andra finansieringsverktyg är de två fördelar som flest respondenter i studien uttryckte med peer-to-peer-lån. Att peer-to-peer-lån är ett offentligt finansieringsverktyg var den nackdel som upplevdes som störst för det företag som medverkade i uppsatsens undersökning.

I konsumentkreditlagen (2010:1846) (KKrL) finns det bestämmelser om hur kreditprövningar ska genomföras, ändå är det just vid dessa moment som det brister. Det är inte lagstiftningen beträffande kreditprövningarna som brustit, utan snarare tillämpningen av reglerna. Bristfälligheten har uppkommit, eftersom att sanktionsmöjligheterna inte varit tillräckligt avskräckande. Därför behöver sanktionsmöjligheterna stärkas. Genom att näringsidkarna har underlåtit att följa bestämmelserna, har de sparat in arbetskraft, tid samt ökat sin omsättning. Dock resulterar det i att konsumenterna löper större risk att överskuldsättas. För många kan sms-lån vara en sista utväg, vilket kan innebära att näringsidkarna vänder sig till personer som redan har en ostadig ekonomi. En målgrupp med en försämrad ekonomi och en bristfällig kreditprövning kan leda till överskuldsättning. En väg till att minska överskuldsättningen kan vara lagändringarna i proposition 2013/14:34, som har till syfte att verka avskräckande för näringsidkaren. Konsumentverket (KOV) kommer genom ändringarna få möjligheten att tillsammans med en varning kunna meddela en sanktionsavgift. Även fast överskuldsättningen i många fall beror på bristande kreditprövningar, kan även andra lagbestämmelser i KKrL ha en inverkan på problemet. En av dessa bestämmelser kan vara god kreditgivningssed, eftersom den genomsyrar mycket av näringsidkarens arbete till exempel hur näringsidkaren ska genomföra kreditprövningar. Därav utreds det om en ändring av god kreditgivningssed kan vara ytterligare en väg till att minska överskuldsättningen. Införandet av sanktionsavgifter kan minska överskuldsättningen men sanktionsbeloppen kan utformas på ett annat sätt. Det behövs även ytterligare rättsliga åtgärder till avgifterna för att kunna täppa till andra problem på området.

This report describes the development of a well–functioning and aesthetically appealing web portal and associated database for a company called Svensk Kredit &amp; Försäkringsförmedling AB (Translated: Swedish Credit &amp; Insurance intermediation AB). The portal will test customers' creditworthiness through another company called Business Check in Sweden AB. Administrators to the web portal have a special user interface to display all customers, to disburse the money to the customer and edit customer information. A super–user interface is available for administrators where they can change the information on all administrator accounts. Many aspects of security has been addressed because the web portal will handle personal information. The portal must also be protected against manipulation. It should not be possible for someone to manipulate the web portal. One example is the loan application form which uses a number of functions that control the input data against SQL–injection and inaccurate data. / Denna rapport beskriver uppbyggnaden av en väl fungerande och estetisk tilltalande webbportal med tillhörande databas till ett företag som heter Svensk Kredit &amp; Försäkringsförmedling AB. Webbportalen ska testa kunders kreditvärdighet med hjälp av ett annat företag som heter Business Check i Sverige AB. Administratörerna till webbportalen har ett speciellt användargränssnitt för att kunna lista alla kunder, kunna betala ut lån och redigera kundinformation. Även ett superanvändargränssnitt finns tillgängligt för administratörerna där de kan ändra information om alla administratörskonton. Många aspekter inom säkerhet har diskuterats då webbportalen ska vara driftsäker och personuppgifter ska omhändertas. Webbportalen måste även vara skyddad för manipulation så inte användare ska kunna ändra webbportalens funktioner till sin fördel. Ett exempel på detta är låneansökningsformuläret som använder sig av ett flertal funktioner som kontrollerar de inmatade uppgifterna mot SQL–injektion och felaktiga uppgifter.

Regleringen bakom prissättningen av interna transaktioner mellan multinationella bolag beror på att staterna vill minska risken för att den nationella skattebasen urholkas och att vinster förflyttas. För att komma åt denna problematik har Sverige infört den s.k. korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL. Bestämmelsen brukar benämnas som korrigeringsregeln i och med att tillämpning av den medför en korrigering av bolagets resultat. Om ett bolags resultat, på grund av intressegemenskapen, blir lägre till följd av att bolagen avtalar om villkor och priser som avviker från vad oberoende bolag skulle avtalat om, kan det innebära att resultatet justeras. Med justering innebär att felprissättningen ”rättas” och resultatet korrigeras till vad det hade uppgått till om felprissättning inte hade skett. En intern transaktion ska följaktligen prissättas på samma sätt som oberoende parter hade gjort i en liknande transaktion och under jämförbara omständigheter. Korrigeringsregeln tillämpas vid internprissättningssituationer, vilket innebär att den endast träffar gränsöverskridande transaktioner mellan bolag i intressegemenskap. I min uppsats har jag valt att fokusera på internprissättning av lån mellan moderbolag och dotterbolag inom samma intressegemenskap. Att prissätta ett koncerninternt lån innebär att bolagen i många fall måste genomföra ingående analyser för att nå en armlängdsmässig prissättning. Vad en armlängdsmässig prissättning är i det enskilda fallet går inte att säga på förhand, utan kräver en helhetsbedömning utifrån de rådande omständigheterna. I mitt arbete har jag presenterat olika faktorer som påverkar prissättningen av ett gränsöverskridande koncerninternt lån, där vissa kan ha mer påverkan än andra i den enskilda transaktionen. Det material jag använt mig av har jag sedan jämfört med korrigeringsregeln för att se om dessa är förenliga med lagtexten. Det som framställningen även har visat på är att det råder ett starkt samband mellan många av faktorerna, vilket har gett upphov till att en helhetsbedömning krävs. De källor och aktörer jag granskat i min framställning är praxis, OECD:s riktlinjer från 2017, OECD:s riktlinjer för finansiella transaktioner från 2020, Skatteverkets rättsliga vägledning samt doktrin. Min framställning bygger på den internationellt vedertagna armlängdsprincipen som återfinns i 14 kap. 19 § IL och artikel 9.1 i OECD:s modellavtal. En stor del av mitt material härrör från OECD:s transfer pricing guidelines, även kallat riktlinjerna. Dessa riktlinjer är vägledande i bedömningen av vad som är armlängdsmässigt och tillämpas av både domstolar, Skatteverket och av skattskyldiga. En av anledningarna till att ett sådant material används för att tolka korrigeringsregeln är för att den svenska bestämmelsen är vag i sin utformning. En annan anledning är för att staterna genom ekonomiska samarbeten vill uppnå enhetliga bedömningar och minska risken för dubbelbeskattning. På grund av mitt metodval samt legalitetsprincipen har uppsatsen starkt präglats av den rättskällehierarki vi har inom svensk rätt. Detta påverkar således mitt material genom att vissa källor, såsom OECD:s riktlinjer, inte har företräde i tolkningen av 14 kap. 19 § IL.

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur räntefria lån fungerar och är det i längden det bästa sättet att låna pengar på. Ger en räntefri bankverksamhet ett mer rättvist samhälle?<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod:</strong> I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod då vi har haft en intervju och inga data som är mätbara. Vår intervjumetod var ostrukturerad då den intervjuade hade chans att styra hur intervjun artade sig och en öppen dialog fördes. En undersökning kan ha olika avsikter, vi använde oss av de beskrivande och förstårliga. Då syftet med examensarbetet gick ut på att beskriva en verksamhet och förstå hur förloppet och olika handlingar påverkar människorna.</p><p> </p><p><strong>Resultat & Slutsats:</strong> Vi har i vår studie kommit fram till att räntefria lån fungerar ungefär som lån med ränta, kostnaden blir ungefär den samma. Det som skiljer lånealternativen åt är att räntefria lån bidrar till ett mer rättvist samhälle. Alltså räntefria lån och sparande har ett bra syfte men vi har kommit fram till att det i praktiken är svårt att genomföra och införa i dagens samhälle.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Vårt förslag till fortsatt forskning är att undersöka om det är rent praktiskt genomförbart att införa ett räntefritt samhälle. Och undersöka om det finns andra alternativ än JAK Medlemsbank om man vill låna räntefritt och undersöka om de kanske till och med är bättre.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Denna uppsats ska ge mer förståelse hur räntefria lån går till och fungerar. Vad de totala kostnaderna blir och vad skillnaden är mot lån med ränta. Studien visar även att räntefria lån ger ett mer rättvist samhälle.</p>