Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur räntefria lån fungerar och är det i längden det bästa sättet att låna pengar på. Ger en räntefri bankverksamhet ett mer rättvist samhälle?   Metod: I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod då vi har haft en intervju och inga data som är mätbara. Vår intervjumetod var ostrukturerad då den intervjuade hade chans att styra hur intervjun artade sig och en öppen dialog fördes. En undersökning kan ha olika avsikter, vi använde oss av de beskrivande och förstårliga. Då syftet med examensarbetet gick ut på att beskriva en verksamhet och förstå hur förloppet och olika handlingar påverkar människorna.   Resultat & Slutsats: Vi har i vår studie kommit fram till att räntefria lån fungerar ungefär som lån med ränta, kostnaden blir ungefär den samma. Det som skiljer lånealternativen åt är att räntefria lån bidrar till ett mer rättvist samhälle. Alltså räntefria lån och sparande har ett bra syfte men vi har kommit fram till att det i praktiken är svårt att genomföra och införa i dagens samhälle.   Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att undersöka om det är rent praktiskt genomförbart att införa ett räntefritt samhälle. Och undersöka om det finns andra alternativ än JAK Medlemsbank om man vill låna räntefritt och undersöka om de kanske till och med är bättre.   Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ska ge mer förståelse hur räntefria lån går till och fungerar. Vad de totala kostnaderna blir och vad skillnaden är mot lån med ränta. Studien visar även att räntefria lån ger ett mer rättvist samhälle.

No description available.

<p>Sms-lån har som fenomen varit ett hett ämne i media under 2007. Detta bl.a. för att Kronofogdemyndigheten uppmärksammat att många ungdomar mellan 18-25 år har ådragit sig betalningsanmärkningar pga. obetalda sms-lån.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att besvara följande frågeställningar:</p><p>- Vad vet högskolestudenter om sms-lån och hur det fungerar. Vi har även försökt redogöra för hur vanligt förekommande det är bland högskolestudenter och vilka risker eller möjligheter de anser utmärker sms-låntagandet.</p><p>- Undersökt hur högskolestudenters inställning till och erfarenheter av sms-lån ser ut.</p><p>den mest framträdande slutsatsen i undersökningen är att högskolestudenter väljer att inte låna pengar via sms-lån.</p>

Sms-lån har som fenomen varit ett hett ämne i media under 2007. Detta bl.a. för att Kronofogdemyndigheten uppmärksammat att många ungdomar mellan 18-25 år har ådragit sig betalningsanmärkningar pga. obetalda sms-lån. Syftet med uppsatsen har varit att besvara följande frågeställningar: - Vad vet högskolestudenter om sms-lån och hur det fungerar. Vi har även försökt redogöra för hur vanligt förekommande det är bland högskolestudenter och vilka risker eller möjligheter de anser utmärker sms-låntagandet. - Undersökt hur högskolestudenters inställning till och erfarenheter av sms-lån ser ut. den mest framträdande slutsatsen i undersökningen är att högskolestudenter väljer att inte låna pengar via sms-lån.

Uppsatsens syfte är att mot bakgrund av införandet av 53 kap. IL och den s.k. X och Y- domen, analysera när ett lån från ett utländskt holdingbolag, kan omklassificeras till utdelning genom en tillämpning av principen om rättshandlingars verkliga innebörd. EU-domstolens dom i X och Y-målet föranledde att reglerna i 53 kap. IL ändrades och gjorde det möjligt för svenska privatpersoner att överlåta aktier till underpris till egna bolag i utlandet utan några omedelbara beskattningskonsekvenser. De nya reglerna öppnade upp för en omfattande skatteplanering genom upplägg med utländska holdingbolag. Genom att låna medel från ett holdingbolag som etablerats i utlandet, har svenska privatpersoner kunnat kringgå låneförbudsreglerna i ABL och därmed undvika beskattning. Under 2009 ändrades reglerna för beskattning av förbjudna lån. De nya reglerna tillämpades från den 13 februari 2009 och innebär att lån från utländska juridiska personer numera ska beskattas. Skatteverket har dock fortsatt att angripa lånetransaktioner som har företagits före denna tidpunkt och hävdat att lånen egentligen utgör skattepliktig utdelning. Principen om rättshandlingars verkliga innebörd innebär att domstolarna kan omklassificera en felaktigt betecknad rättshandling och låta den verkliga innebörden ligga till grund för beskattningen. En omklassificering kan endast göras om en rättshandlings beteckning inte stämmer överens med den verkliga innebörden. Ett lån från ett utländskt holdingbolag borde därför kunna omklassificeras till utdelning endast om lånet kan an-ses utgöra förtäckt utdelning enligt ABL. En samlad bedömning måste göras av samtli-ga omständigheter i det enskilda fallet. Frågan har dock inte prövats i högre instans och rättsläget är fortfarande oklart. / The purpose of this thesis is to analyse when, in the light of the X and Y case and chapter 53 IL, a loan from a holding company could be classified as a dividend by applying the principle of substance over form. The ruling of the Court of Justice in the X and Y-case, led to a change of the rules in chapter 53 IL. The new rules made it possible for natural persons to transfer shares in companies at undervalue to foreign legal persons owned by them, without immediate taxation. The new rules resulted in wide tax planning with foreign holding companies. By taking a loan from a holding company established abroad, natural persons could circumvent the ban on credit rules in ABL, and thereby avoid taxation. In 2009 the tax rules concerning forbidden loans where changed. The new rules were applicable from the 13th of February 2009 and imply that loans taken from foreign legal persons should be taxed. However, the tax authorities continue to inspect transactions carried out before this date, claiming that the loans constitute taxable dividends. According to the principle of substance over form, courts are free to reclassify a legal act that is not labeled correctly. Thus, a legal act should be taxed due to its actual substance independent of what form or label it has. A reclassification can only be made when the label of the legal act does not correspond with its real meaning. Hence, a loan from a holding company should only be reclassified to a dividend, if the loan is considered to constitute such disguised dividend according to ABL. All facts need to be considered in the evaluation. The particular question has not been tried by a higher court and therefore the legal position is still unclear.

Aim/Objective: The purpose of this paper is to investigate and analyze the early effects that could arise between entrepreneurs and lenders in connection with the auditing requirement, which has now been abolished. Through, empirical data identify the impact from the credit provider’s perspective and small business perspective and then make an overall assessment. Method:The authors are to achieve the purpose for this thesis through the use of both primary and secondary data. Primary data gathered through interviews and secondary data in the form of earlier thesis as well as articles. Result and conclusion: Banks have not prepared for the change in connection with the abolition of the audit requirement. Lenders look at repayment ability as the most important aspect of giving credit. Lenders argue that small businesses will retain the auditor of the company, because it will help them when granting credit. Creditors reveal that alternative internal methods prevail over revised reports approved by an auditor. However, small businesses reevaluate the function of the revised financial information. Small businesses welcomed the abolition of the audit requirement in the introductory phase, because it provides more flexibility of their resources. Suggestions for future research: Our proposal for further research is to investigate the Swedish market's capacity to raise the levels of the requirements, and examine which companies will be effected. Also to clarify what level the limit should be and examine the impact on lending to small business with such a change. Contribution of the thesis: The thesis will give an idea of how small businesses perceive the abolition of the audit requirement and how it will affect the lenders' review and decision making in the case of loans to small businesses. The thesis is primarily aimed towards auditors, lenders and small businesses. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera de tidiga effekter som kan tänkas uppstå mellan småföretagare och kreditgivare i samband med att redovisningsplikten avskaffats. Genom den insamlade empirin klarlägga effekterna ur kreditgivarnas samt småföretagsperspektiv för att sedan göra en samlad bedömning. Metod: Författarna har använt sig av både primär och sekundär data för att uppnå uppsatsens syfte. Primär data i form av intervjuer, sekundär data i form av tidigare uppsatser och artiklar. Sammanfattning: Bankerna har inte förberett sig för förändringen i samband med avskaffandet av revisonsplikten. Kreditgivarna ser återbetalningsförmågan som den viktigaste aspekten vid kreditgivning. Kreditgivarna vill argumentera för att småföretagarna ska behålla revisorn i företaget, eftersom det underlättar deras arbete vid kreditgivning. Kreditgivarna upplyser att alternativa interna metoder väger tyngre vid en kreditbedömning än reviderade rapporter godkänd av en revisor. Parallellt som småföretagarna omvärderar självaste funktionen av reviderad ekonomisk information. Småföretagarna ser positivt på avskaffandet av revisionsplikten i introduktionsfasen, eftersom de skapar flexibilitet i deras resurser.       Förslag till forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att undersöka den svenska marknadens förmåga att höja gränsvärdena för företagen, samt undersöka vilka företag som kommer att bli berörda. Klargöra till vilken nivå gränsvärdena bör anpassas och undersöka effekterna på utlåning till småföretag vid en sådan förändring. Uppsatsens bidra: Uppsatsen kommer att stärka uppfattning om hur småföretag förhåller sig till avskaffandet av revisionsplikten, samt hur det påverkar långivarnas utvärdering och beslutsfattande i samband med lån till småföretag. Den riktar sig främst till revisorer, kreditgivare och småföretag.

Through certain exceptions in the Swedish regulation on credit agreements for consumers, a new form of instrument for credits has arisen on the national market. The instrument, which is most commonly known as easy credits and was first seen on the Swedish market for consumer credits in 2006, has developed to become part of a vast problem with excessive debt incursion. In order to counteract this development and to harmonise the internal market within the EU, directive 2008/48 EC on credit agreements for consumers was introduced in 2008. In Sweden, the implementation of the directive has led to a proposition for a new regulation on credit agreements for consumers (SFS 2009/10:242 Ny konsumentkreditlag) coming into effect on the 1 January 2011. The proposition puts up stricter rules on creditors granting consumer credits in their course of business, and revokes the former exemption on information and practices preliminary to the conclusion of the credit agreement for minor credits. The purpose of this thesis has been to make clear whether or not the Swedish proposition will counteract the problem with excessive debt incursion that exists on the Swedish market for consumer credits. In order to reach the purpose and to be able to see the differences that the proposition can be expected to bring, a comparison between the effects of current regulation and expected effects of coming regulations must be made. The gathered conclusion of the thesis, after such a comparison, is that the proposition can be expected to counteract excessive debt incursion but also that a series of following consequences must be taken into account. / Genom förekomsten av undantag för mindre krediter i nu gällande konsumentkreditlag (1992:830) har nya kreditinstrument i form av snabblån kunnat etablera sig på den svenska marknaden. Snabblånen, som i handeln har flera namn och benämns både korttidskrediter, sms-lån och snabbkrediter och som sågs först i Sverige under 2006, har bidraget till en överskuldsättning bland konsumenter som inte kunnat förutses. På initiativ från EU skedde, genom direktiv 2008/48 EG om konsumentkreditavtal, en harmoniseringsåtgärd för att gemenskapsinternt reglera marknaden för krediter och motverka överskuldsättningsproblematiken. Sveriges genomförande av direktivet har mynnat ut i proposition 2009/10:242 Ny konsumentkreditlag som avses träda ikraft den 1 januari 2011. Lagförslaget innebär för snabblånens vidkommande att tidigare undantag för mindre krediter, rörande kreditprövning av konsumenten och tillhandahållande av information från kreditgivaren, framledes slopas och att strängare krav således införs för kreditgivare som erbjuder snabblån. Syftet för denna framställning har varit att utreda huruvida det svenska lagförslaget kommer att motverka den skuldsättningsproblematik som föreligger på marknaden för snabblån. För att frambringa de skillnader som lagförslaget kan förväntas medföra och på så vis komma till en rättvisande slutsats har jag sökt jämföra effekterna av befintliga bestämmelser och förväntade effekter av kommande bestämmelser. Den samlade bedömning som framställningen leder till är att ett visst motverkande kommer uppnås men att lagförslaget även kan förväntas medföra en del komplikationer av mindre önskat slag.

Sammanfattning Sedan ändringen av Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) år 2007 har bostadsrättsföreningar inte längre rätt till avdrag för betalda räntekostnader. Det har bidragit till att fenomenet insatshöjning har aktualiserats. En insatshöjning bidrar till en ändring i en bostadsrättsförenings kapitalstruktur. Föreningens genomsnittliga kapitalkostnad sjunker vid en insatshöjning, kapitalkostnaden kan även sänkas för den enskilda medlemmen beroende på hur insatshöjningen finansierats. Besparingsmöjligheten ligger i att den enskilda medlemmen i en bostadsrättsförening har rätt att göra avdrag för betalda räntekostnader som avser egen skuld. Insatshöjningar har endast implementerats i ett fåtal föreningar runt om i Sverige trots att det teoretiskt sätt finns en besparingsmöjlighet. Syftet med uppsatsen är att belysa för- och nackdelar med en insatshöjning i en bostadsrättsförening. Studien ämnar även undersöka om den teoretiska besparingsmöjligheten gynnar alla medlemmar och bostadsrättsföreningar.   För att få en djupare bild av fenomenet har studien genomförts kvalitativt med en abduktiv strategi. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med intressenter som på olika sätt berörs av en insatshöjning. Intervjuerna har genomförts via mejlkorrespondens, besöksintervjuer, skypeintervju samt en telefonintervju. Genom att intervjuerna bidragit till nya infallsvinklar har den teoretiska referensramen utvecklats successivt genom hela processen. Resultatet i studien visar att en insatshöjning har både för- och nackdelar, förtjänstmöjligheten skiljer sig åt mellan medlemmarna i en förening. För att tydligare förklara fenomenets effekt för den enskilda medlemmen har olika faktorer lyfts fram i uppsatsen. De centrala faktorerna som präglar studien är: Beslutsprocessen, finansieringen, årsavgiften, marknadsvärdet samt avdragsrätten.

Studien undersöker hur implementeringen av Robotic Process Automation (RPA) påverkat de fyra storbankerna i Sverige: Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, rutiner på lånesidan. Lånesidan står för cirka 50 procent av storbankernas tillgångar på koncernnivå och utgör därmed en betydande del av deras verksamhet. Nya digitala aktörer hotar bankerna och de behöver därför effektivisera processer och beskära kostnader. RPA är ett softwareprogram som tar över manuella processer som tidigare utförts av människor och kan hjälpa företag att beskära kostnader samt effektivisera processer. För att studera förändringarna av rutiner gjordes en flerfallstudie där empirin analyserades genom Feldman och Pentlands teori om rutiner och Pentland och Feldmans modell. Efter intervjuer med de fyra storbankerna kunde det konstateras att samtliga banker implementerat RPA. Tre av de fyra storbankerna har implementerat RPA på lånesidan. RPA har ändrat låneprocessen genom att: Effektivisera den, gjort den mer enhetliga, möjliggjort för de anställda att fokusera på kunder och utföra mer avancerade arbetsuppgifter samt gjort den mer detaljstyrd. Den ostensiva aspekten har blivit starkare i låneprocessen medan den performativa aspekten fått mindre utrymme och vid processer som helt ersatts av RPA har den ostensiva aspekten och den performativa aspekten blivit ett.

Låneförbudet infördes i aktiebolagslagen år 1973. Reglerna om låneförbud ansågs brådskande för att skydda bolagets borgenärer och för att hindra den skatteflykt som rådde. Låneförbudet är uppdelat i närståendelåneförbudet och förvärvslåneförbudet. Närståendelåneförbudet föreskriver att ett aktiebolag inte får ge penninglån till aktieägare, en styrelseledamot, verkställande direktör i bolaget eller deras närstående. Förvärvslåneförbudet föreskriver att ett aktiebolag inte får ställa medel till förfogande för förvärv av det åsyftade bolaget. I aktiebolagslagen finns en bestämmelse som innebär att ett aktiebolag kan ansöka om dispens från låneförbudet hos Skatteverket. Det är dispens från låneförbudet och hur det tillämpas i praktiken som utreds i uppsatsen. För att besvara frågeställningen sammanställs dispensbeslut från de senaste fem åren. Det framgår tydligt att det är vanligast att ansöka om dispens från låneförbudet i samband med ett generationsskifte, vilket är det förfarande som i förarbeten har framhållits som en situation som ska medges dispens från låneförbudet. Näst efter generationsskiften är det vanligast att skicka in en ansökan om dispens från låneförbudet för att se om ett kommersiellt lån föreligger. Ett kommersiellt lån är undantaget från låneförbudet, vilket innebär att de ansökningar som inkommer gällande kommersiella lån, syftar till att Skatteverket ska avgöra om ett kommersiellt lån föreligger eller inte. Utöver de två uppräknade situationerna avser dispensbesluten mer skilda situationer. Närståendelåneförbudet är vanligast att ansöka om dispens från och det är endast ett fåtal ärenden som berör förvärvslåneförbudet. De faktorer som Skatteverket tar hänsyn till vid en bedömning av dispensärenden är: hur lånet påverkar borgenärer och andra aktieägare, att förfarandet inte används för att den sökande vill undgå beskattning, syftet med lånet, lånetidens längd och återbetalningstidpunkt samt att amortering och ränta ska utgå på lånet. I uppsatsen sammanställs en tolkning av begreppen synnerliga skäl, särskilda omständigheter och kommersiella lån, det vill säga vilka situationer som inräknas i de olika begreppen. Aktiebolag från alla Sveriges län har inte inkommit med ansökan om dispens från låneförbudet de senaste fem åren. Det län vars aktiebolag ansöker om dispens mest frekvent är inte det län med flest aktiebolag, det är likaså inte det län med flest företagsledare över 60 år. Det framgår att låneförbudet torde kunna användas i större utsträckning än det görs idag.