The consumer society is developing at a rapid pace, which also applies to today’s digitalization. As a result, new payment methods, such as installments and invoices, have become readily available and many companies are profiting and therefore encouraging consumers to use them. The consumer society that results in increased costs for private individuals also contributes to a clear increase in consumer loans, which in turn leads to private financial indebtedness. This paper aims to examine and map which factors that influence the intention to use consumer loans. Through this knowledge regarding attitudes and intentions in users of installments and invoices the study aims to increase the possibility to contribute to understanding of private indebtedness linked to today's digitized consumer society. This research has been examined through a qualitative approach with the main methodology of semi-structured interviews. The empiric data has then been analyzed and discussed through a theoretical framework based on, among others, the Theory of Planned Behavior and Hawkings Sterns Impulse Buying Theory, together with Theoretical Concepts of Decision Making. The outcome of this research study shows that young women aged 18-25 have a negative attitude towards consumer loans because of the image it gives the people but also because of the consequences, in the sense of private indebtedness, it can lead to. The study also shows that the seven factors that determine whether one chooses to use a consumer loan are its availability, unnoticed upcoming expenses, consequences of previous debts, habitual behavior, marketing of consumer loans, facilitation returns for internet purchases and lack of capital. / Konsumtionssamhället utvecklas i snabb takt vilket även gäller dagens digitalisering. Till följd av detta har nya betalningsmetoder, såsom kredit, delbetalning och fakturor, blivit lättillgängliga och många företag profiterar och uppmanar därför konsumenterna att använda dessa. Konsumtionssamhället som ger större kostnader för privatpersoner bidrar också till en tydlig ökning av konsumtionskrediter som i sin tur leder till privata ekonomiska skuldsättningar. Den här rapporten syftar till att kartlägga vilka faktorer som påverkar intentionen att använda sig av konsumtionskrediter. Genom denna kunskap och kännedom om attityder och intentioner hos användare av delbetalningar och fakturor syftar studien att öka möjligheten att bidra till förståelsen av privat skuldsättning kopplat till dagens digitala konsumtionssamhälle. Denna frågeformulering har studerats med hjälp av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Den empiriska datan har sedan analyserats och diskuterats utifrån ett teoretiskt ramverk grundat på bland annat Theory of Planned Behavior och Hawkings Sterns Impulse Buying Theory, tillsammans med teoretiska begrepp om beslutsfattande. Slutsatsen av denna forskningsstudie visar att unga kvinnor i 18–25 årsåldern har en negativ inställning till konsumtionskrediter på grund av den image det ger personerna men även på grund av de konsekvenser, i form av privat skuldsättning, det kan leda till. Studien visar även på att de sju faktorer som avgör att man väljer att använda sig av konsumtionskrediter är dess tillgänglighet, ouppmärksammade kommande utgifter, konsekvenser av tidigare skulder, vanebeteende, marknadsföring av konsumtionskrediter, underlätta returer vid internetköp samt brist på fritt kapital.

<p>The subject of sms-loans is examined by using primary and secondary sources’. This form of credit is formally independent from other obligations with a very short credit period and the amount of the loan is low. This form of credits is applied by mobile phones and on the internet by several companies, some of them are presented in this essay. These type of creditors do not come under any sanctions from the Swedish Financial Supervisory Authority as is customary for other creditors, they only need to register. Within the consumer credit legislation from 1992 there are some exceptions in the 5a, 6 and 9 §§ concerning credit rating, information and agreements in writing. These exceptions are the reasons that make sms-loans possible. The current legislation on this subject is identified and the exceptions are further explained in the essay. Within this type of credit the consumer protection differs from other types of loans with higher credit amounts. This is also due to the exceptions within the law. The current consumer credit legislation is based on a council directive from 1987, where it is optional for the member states to include these exceptions or not in their legislation. The legislator in Sweden adopted these exceptions, as they did not predict any risk of over indebtedness. In the law-making process documented in the government bill 1991/92:83, this risk was considered as non-existent, although this risk of over indebtedness was observed by the Swedish Consumer Agency and the Swedish Enforcement Authority. The statistics of the official non-payment notices confirms this observation. These authorities and the non-governmental organisation, The Swedish Consumers’ Association, have since 2006 and onwards been pushing for a change of the legislation according to the abrogation of the exceptions. Within several official publications the complexity of sms-loans are described, such as the lack of consumer protection and the risk of over indebtedness. The Swedish Consumer Agency is the supervising authority regarding this legislation field, and the companies providing sms-loans. When the Agency discharges one’s official duties, the Marketing Act is the legislation in use. The Swedish Market Court has convicted creditors, but none of the verdicts were related to the exceptions. The lack of consumer protection is also noticed in the EU, and a new council directive was adopted in 2008. This has now been implemented into a memorandum and the appurtenant draft bill. The intention with this bill is to enforce the consumer protection and to reduce the risk of over indebtedness, when consumers obtain credit. This bill is intended to become effective at 1 of January 2011.     </p>

The subject of sms-loans is examined by using primary and secondary sources’. This form of credit is formally independent from other obligations with a very short credit period and the amount of the loan is low. This form of credits is applied by mobile phones and on the internet by several companies, some of them are presented in this essay. These type of creditors do not come under any sanctions from the Swedish Financial Supervisory Authority as is customary for other creditors, they only need to register. Within the consumer credit legislation from 1992 there are some exceptions in the 5a, 6 and 9 §§ concerning credit rating, information and agreements in writing. These exceptions are the reasons that make sms-loans possible. The current legislation on this subject is identified and the exceptions are further explained in the essay. Within this type of credit the consumer protection differs from other types of loans with higher credit amounts. This is also due to the exceptions within the law. The current consumer credit legislation is based on a council directive from 1987, where it is optional for the member states to include these exceptions or not in their legislation. The legislator in Sweden adopted these exceptions, as they did not predict any risk of over indebtedness. In the law-making process documented in the government bill 1991/92:83, this risk was considered as non-existent, although this risk of over indebtedness was observed by the Swedish Consumer Agency and the Swedish Enforcement Authority. The statistics of the official non-payment notices confirms this observation. These authorities and the non-governmental organisation, The Swedish Consumers’ Association, have since 2006 and onwards been pushing for a change of the legislation according to the abrogation of the exceptions. Within several official publications the complexity of sms-loans are described, such as the lack of consumer protection and the risk of over indebtedness. The Swedish Consumer Agency is the supervising authority regarding this legislation field, and the companies providing sms-loans. When the Agency discharges one’s official duties, the Marketing Act is the legislation in use. The Swedish Market Court has convicted creditors, but none of the verdicts were related to the exceptions. The lack of consumer protection is also noticed in the EU, and a new council directive was adopted in 2008. This has now been implemented into a memorandum and the appurtenant draft bill. The intention with this bill is to enforce the consumer protection and to reduce the risk of over indebtedness, when consumers obtain credit. This bill is intended to become effective at 1 of January 2011.

Forskningsfråga: Vilka metoder använder banker för att kontrollera informationen i årsredovisningar vid lån- och kreditgivning? Syfte:                           Syftet med studien är att identifiera vilka metoder svenska banker använder vid kontrollering av årsredovisningar i samband med lån- och kreditgivning, detta för att vidare identifiera om kreativ redovisning kan upptäckas med hjälp av dessa. Studien bidrar till ökad förståelse om kreativ redovisning och dess metoder.Metod:                         Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod. Primärdata har samlats in genom intervjuer. Sekundärdata som behandlats i studien har inhämtats från litteratur, vetenskapliga artiklar och hemsidor. Slutsats:                       Det har konstaterats att banker vanligtvis använder fem metoder för att kontrollera informationen i årsredovisningar i samband med lån- och kreditgivning. Däremot är det en generell bild då processen kan se olika ut beroende på förtroende för företag, verksamhet och bransch.Samtliga fem metoder framkommer i tidigare forskning för att upptäcka kreativ redovisning, vilket tyder på att kreativ redovisning kan upptäckas av banker om företagskundens finansiella ställning förändras eller inte återspeglar branschgenomsnittet. Utöver ovannämnda metoder begär banker underlag och inleder dialog med ledningen när avvikelser uppstår. Kreativ redovisning kan dock användas i syfte att bibehålla utvecklingen, vilket resulterar i att avvikelser nödvändigtvis inte behöver uppstå. Slutsatsen kan därmed dras att banker inte kommer upptäcka kreativ redovisning som inte resulterar i avvikelser, men att det finns möjlighet att upptäcka kreativ redovisning när avvikelser uppstår. Detta för att banker gör ytterligare kontroller i sådana fall. / Research question:   Which methods do banks use to analyse information when granting loans? Purpose:                     The purpose of the study is to identify which methods Swedish banks use while checking annual reports during the process of loan and credit granting. This, to further identify whether creative accounting can be detected using these methods. The study contributes to increased knowledge about creative accounting and its methods.Method:                       The study has been conducted using qualitative research methods. Primary data has been collected through interviews. The secondary data in the study has been collected from literature, scientific articles, and websites. Conclusion:                 It has been established that banks usually use five methods to check the information in annual reports in connection with credit and loan granting. However, it is a general picture as the process can look different depending on the trust in the company, business and industry.All five methods appear in previous research to detect creative accounting. This shows that creative accounting can be detected by banks if the business costumers financial position changes or does not reflect the industry average. In addition to the methods mentioned above, banks request documentation and initiates dialogue with management when deviations occur. However, creative accounting can be used with the aim of maintaining development, which results in deviations not necessarily having to occur. The conclusion can be drawn that banks will not detect creative accounting which does not result in deviations, but there is an opportunity to detect creative accounting when deviations occur. This is because banks make additional checks in such cases.

The construction and real estate sector accounts for a significant part of Sweden's total greenhouse gas emissions. Swedish real estate companies play a leading role in the climate transition and represent more than half of the Swedish market for green corporate bonds. International initiatives such as the UN's Agenda 2030, the Paris Agreement, and the EU's Green Taxonomy Regulation promote sustainable development and the identification of sustainable investments. The taxonomy regulation directs investments towards sustainability, which, along with growing global demand, impacts the market for sustainability linked loans.  The thesis aims to investigate the motives and driving forces behind Swedish property companies and banks' participation in sustainability linked loans, their application and impact on their sustainability work, and potential challenges and future prospects for these loans in Sweden. This thesis is based on a qualitative research method and includes seven interviews with respondents from two different stakeholder groups; lenders (banks) and borrowers (property companies). A literature study has been prepared to provide insight into sustainability linked loans and the market's characteristics. The collected empirical material has then been analyzed based on Corporate Social Responsibility (CSR) and Signaling theory. The conclusions are based on the study's empirical data and discussion. The conclusions drawn are that sustainability linked loans play a significant role in Swedish real estate companies' sustainability work by offering financial incentives, strengthening the companies' strategies, and increasing transparency. Banks and property companies see advantages in the form of better conditions and a stronger link between sustainability efforts and financial benefits. Challenges for the future include transparency and the risk of greenwashing. The implementation of the EU's CSRD and ESRS is expected to address these challenges. Despite this, sustainability linked loans are expected to continue to grow and be demanded by more industries. / Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Svenska fastighetsbolag spelar en ledande roll i klimatomställningen och dominerar mer än hälften av den svenska marknaden för gröna företagsobligationer. Internationella initiativ som FN:s Agenda 2030, Parisavtalet och EU:s gröna taxonomiförordning, främjar hållbar utveckling och identifiering av hållbara investeringar. Taxonomiförordningen styr investeringar mot hållbarhet, vilket tillsammans med växande global efterfrågan påverkar marknaden för hållbarhetslänkade lån.  Uppsatsen syftar i att undersöka motiv och drivkrafter bakom svenska fastighetsbolags och bankers deltagande i hållbarhetslänkade lån, deras tillämpning och inverkan på deras hållbarhetsarbete, samt eventuella utmaningar och framtidsutsikter för dessa lån i Sverige. Denna uppsats baseras på en kvalitativ forskningsmetod och inkluderar sju intervjuer med respondenter från två olika intressentgrupper; långivare (banker) och låntagare (fastighetsbolag). En litteraturstudie har utarbetats för att ge insikt i hållbarhetslänkade lån och marknadens karaktärsdrag. Det insamlade empiriska materialet har sedan analyserats utifrån Företagens sociala ansvar (CSR) och signaleringsteori. Slutsatserna baseras på studiens empiri och diskussion. Slutsatserna som dras är att hållbarhetslänkade lån spelar en betydande roll för svenska fastighetsbolags hållbarhetsarbete genom att erbjuda ekonomiska incitament, stärka företagens strategier och öka transparensen. Banker och fastighetsbolag ser fördelar i form av bättre villkor och en starkare koppling mellan hållbarhetsinsatser och ekonomiska fördelar. Utmaningar för framtiden inkluderar transparens och risk för greenwashing. Implementeringen av EU:s CSRD och ESRS förväntas adressera dessa utmaningar. Trots detta förväntas hållbarhetslänkade lån fortsätta växa och efterfrågas av fler branscher.

Alla språkinlärare, oavsett om de studerar ett nytt språk i det land där det talas (andraspråksinlärare) eller utom-lands (främmandespråksinlärare), har emellanåt problem att formulera sig och även göra sig förstådda på det nya inlärarsspråket, interimspråket, vilket utmärks av ett antal generella inlärardrag som tillfälliga lån, parafraser, generaliseringar, övergeneraliseringar, förenklingar och helfrasanvändning. Genom att analysera diverse elev-texter, skrivna av både andra- och främmandespråkselever, syftar denna uppsats till att kartlägga inlärardragens förekomst och frekvens samt utföra en jämförelseanalys mellan och inom grupperna andraspråkselever (SAS-elever) respektive främmandespråkselever (SFS-elever). Undersökningens textmaterial består av 16 texter i olika genrer och med varierande svårighetsgrad, skrivna av tretton rysktalande elever, som studerar svenska på SVA Grund (svenska som andraspråk, grundläggande kurs) i Sverige respektive har privatlektioner i svenska via Skype. Genom närläsning och analys av texterna har man kommit fram till att det finns samband mellan användningen av inlärardrag och elevernas utvecklingsnivå (språknivå) respektive uppgifternas komplexitetsgrad och inlärningsty-per (var och på vilket sätt man lär sig svenska). Resultaten visade att främmandespråkselever har större behov av inlärardrag i jämförelse med andraspråkselever och snarare tenderar att förlita sig mer på modersmålet än interim-språket. Undersökningen har även visat att förenkling, generalisering och övergeneralisering är de mest frekventa inlärardragen i de undersökta elevtexterna.

<p>Where does a language come from? Every language has its own history and during the course of that history, it might change, evolve or even die. Why do languages borrow from each other? Borrowing seems to be true for every language that has contact with another, even for major cultural languages such as Greek. Every case though is unique in itself. From which languages can a language borrow? Speakers of a certain language borrow from the people that they come in contact with, face-to-face or otherwise. How do languages incorporate those borrowings?</p><p>Lexical borrowings are responsible for as much as ninety percent of the Albanian vocabulary and due to globalization, this percentage is about to grow even more. With a great history of three thousand years behind it and being neighbor to the two great civilizations of the then known world, Ancient Greece and Rome, Albanian has borrowed more words than any other European language.Lexical borrowings are tightly connected to the history and culture of this nation. Depending on the presence of which foreign power ruled in the Albanian territories at which time, these borrowings have had as a primary source either Greek (Ancient, Middle or New), Latin or Turkish with a few minor interferences from Gothic and Slavic languages.Every language has its own reasons for borrowing from another language. There are two main reasons: prestige and need. Albanian is not an exception. Albanian has borrowed from Greek and Latin both on the basis of need and on the basis of prestige.</p><p>The primary objective for this master thesis is the identification of the vast numbers of lexical borrowings in the Albanian language, which languages they primarily come from, why the Albanian language has borrowed so many words during the course of its history and how those borrowings are incorporated in the Albanian language.</p>

<p>I och med framväxten av samhällsentreprenörer har ett nytt begrepp introducerats påden svenska marknaden. Det handlar om den nya generationen företagare som sermöjligheten i att tjäna pengar samtidigt som de driver verksamheter som skapar ettmervärde för samhället. Samhällsentreprenörerna i Sverige står dock framför ett problem,att på ett hållbart sätt finansiera sin verksamhet.Denna studie syftar till att kartlägga hur finansieringen av svenska samhällsentreprenörerser ut. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie där vi har undersökt tresvenska verksamheter, som faller under definitionen ”samhällsentreprenör”. Ämnet ärfortfarande relativt nytt och okänt och det har därför inte bedrivits mycket forskningkring detta. Vi har därför, som underlag för vår undersökning, använt oss av en studiesom gjordes 2003 i Storbritannien.Då vi endast undersökt tre verksamheter har vi inte kunnat dra några generella slutsatserför hela den svenska marknaden. Dock indikerar resultatet av vår undersökning attden svenska marknaden, för att finansiera denna typ av verksamhet, är bristfällig och ibehov av utveckling. För såväl förutsättningarna som efterfrågan på samhällsentreprenörerfinns redan idag och denna grupp företagare ser ut att öka inom den närmasteframtiden.</p>

I och med framväxten av samhällsentreprenörer har ett nytt begrepp introducerats påden svenska marknaden. Det handlar om den nya generationen företagare som sermöjligheten i att tjäna pengar samtidigt som de driver verksamheter som skapar ettmervärde för samhället. Samhällsentreprenörerna i Sverige står dock framför ett problem,att på ett hållbart sätt finansiera sin verksamhet.Denna studie syftar till att kartlägga hur finansieringen av svenska samhällsentreprenörerser ut. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie där vi har undersökt tresvenska verksamheter, som faller under definitionen ”samhällsentreprenör”. Ämnet ärfortfarande relativt nytt och okänt och det har därför inte bedrivits mycket forskningkring detta. Vi har därför, som underlag för vår undersökning, använt oss av en studiesom gjordes 2003 i Storbritannien.Då vi endast undersökt tre verksamheter har vi inte kunnat dra några generella slutsatserför hela den svenska marknaden. Dock indikerar resultatet av vår undersökning attden svenska marknaden, för att finansiera denna typ av verksamhet, är bristfällig och ibehov av utveckling. För såväl förutsättningarna som efterfrågan på samhällsentreprenörerfinns redan idag och denna grupp företagare ser ut att öka inom den närmasteframtiden.

Till följd av att Skatteverket hade uppmärksammat problematiken med skatteplanering med ränteavdrag, så kallade räntesnurror, infördes de första svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna för koncerninterna lån för företag i intressegemenskap år 2009. Dessa regler var inspirerade av motsvarande ränteavdragsbegränsningsregler i Nederländerna. På grund av att skatteplaneringen fortsatte, utvidgades de svenska ränteavdragsbegränsningsreglernas tillämpningsområde år 2013. Det har dock visat sig att på grund av nuvarande utformning och tillämpningsområde av 2013 års svenska regler, medför reglerna både tillämpningsproblem och fortsatt skatteplanering. Denna uppsats syftar till att undersöka utfallet av att införa liknande regler som nederländska ränteavdragsbegränsningsregler i Sverige, i nuvarande svenska ränteavdragsbegränsningsreglers ställe, för att analysera vilket av dessa regelverk som bäst uppfyller ändamålet med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. Uppsatsen visar att det finns både likheter och skillnader, i såväl utformningen som i tilllämpningsområdet, mellan de svenska och de nederländska ränteavdragsbegränsningsreglerna. Det framgår av uppsatsen att skillnaderna inte i varje bestämmelse i det nederländska regelverket leder till en möjlig lösning på den kvarstående problematiken med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. Författaren anser att en blandad tillämpning av några nuvarande svenska bestämmelser och vissa bestämmelser lika de nederländska bäst skulle uppfylla ändamålet med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. / Due to the fact that the Swedish tax authority had paid attention to the issues concerning tax avoidance with the use of interest deduction, the first Swedish rules on interest deduction limitations on intra-group loans were introduced for associated companies in 2009. These rules were inspired by the equivalent Dutch rules on interest deduction limitations. Since the tax avoidance continued, the scope of the Swedish interest deduction limitation rules were extended in 2013. However, it has been shown that due to the formulation and the scope of the current Swedish rules, the legislation causes both interpretation issues and continuing tax avoidance. This thesis aims at examining the outcome of introducing similar rules as the Dutch interest deduction limitation rules in Sweden, instead of the current Swedish legislation, in order to analyze which of these legislations that better fulfills the purpose of the Swedish rules on interest deduction limitations. The thesis shows that there are both similarities as well as differences, with regards to both the formulation and the scope, between the Swedish and the Dutch rules on interest deduction limitations. It appears in the thesis that the differences in every provision of the Dutch legislation do not provide a possible solution to the remaining issues with the Swedish rules on interest deduction limitations. The author of the thesis considers a mixed application, containing some current Swedish provisions and some selected provisions similar to the Dutch provisions, to better fulfill the purpose of the Swedish rules on interest deduction limitations.