No description available.

Bakgrund: Långvarig smärta har en global utbredning världen över. Smärtan leder till svårigheter i vardagen. Smärtans tillförda lidande påverkar livskvalitén och sjuksköterskans personcentrerade förhållningssätt kan underlätta personens tillvaro. Syftet: Var att beskriva personers upplevelse av att leva med långvarig smärta i vardagen. Metod: Litteraturöversikt av kvalitativa studier med en manifest innehållsanalys. Resultat: Litteraturöversiktens tema som speglar resultatet är vardagens upplevda erfarenheter av långvarig smärta. Det skapades tre kategorier som är upplevda svårigheter av smärtan, återfå kontroll och upplevelser av vården. Kategorin upplevda svårigheter av smärtan innehåller tre subkategorier som är förlust av identitet, den osynliga smärtan och förlust av kontroll. Kategorin återfå kontroll innehåller två subkategorier som är manövrera smärtan och finna gemenskap. Kategorin upplevelser av vården innehåller två subkategorier som är frustration mot personal och positiva erfarenheter av vården. Diskussion: Att leva med långvarig smärta komplicerar vardagen till följd av fysiska och psykiska begränsningar som smärtan orsakar. Det är betydelsefullt att finna lämpliga strategier för att uppnå kontroll över smärtans egenskaper och göra vardagen behagligare. Samspelet med vårdpersonalen är av stor vikt för att lindra lidandet, uppnå en bättre hantering och förbättra livskvalitén. Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet av personer med långvarig smärta och kan underlätta deras smärta med att utgå ifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att motverka lidande, förbättra hantering och livskvalité. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-04</p>

Bakgrund: Långvarig smärta antas drabba var femte person i Sverige och bland dem är rörelserädsla vanligt. Rörelserädsla är komplext och kan påverka en person biomedicinskt, psykologiskt och socialt, varför fysioterapeuten bör använda ett beteendemedicinskt arbetssätt. Forskning har visat att fysioterapeuter har svårt att identifiera psykosociala faktorer kopplade till rörelserädsla. Syfte: Att studera hur fysioterapeuter beskriver sitt arbete med patienter med rörelserädsla relaterat till långvarig smärta. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Sju fysioterapeuter från olika typer av verksamheter rekryterades genom ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval. Data analyserades manifest med en induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier med tre till fem underkategorier vardera: “Uppfattning om utmärkande drag och beteenden hos patienter med rörelserädsla”, “Grundförutsättningar för ett framgångsrikt arbete”, “Identifiera och skapa förståelse för patientens rörelserädsla”, “Strategier för att förändra tankar och känslor i samband med rörelse” och “Omständigheter som kan göra arbetet utmanande eller svårt”. Slutsats: Ett biopsykosocialt och beteendemedicinskt arbetssätt beskrevs användas vid arbetet med dessa patienter. Arbetet beskrevs som komplext och utmanande för en fysioterapeut att hantera ensam. Teamarbete, tydliga målsättningar och en god relation mellan parterna uttrycktes vara viktigt för att lyckas. / Background: Chronic pain is assumed to affect every fifth person in Sweden and fear of movement is common. Fear of movement is complex and affects a person biomedically, psychologically and socially, why physiotherapist's should use a behavioral medicine approach. Research has shown that physiotherapist's have difficulty identifying psychosocial factors involved in fear of movement. Aim: To study how physiotherapist's describe their work with patients with fear of movement related to chronic pain. Method: A qualitative interview study was conducted. Seven physiotherapist's were recruited through a purposive convenience sample. Data was analyzed manifestly with an inductive approach. Result: The analysis resulted in five main categories: “Perception of distinguishing features and behaviors in patients with fear of movement”, “Essential prerequisites for successful work”, “Identify and create understanding of the patient's fear of movement”, “Strategies for changing thoughts and emotions related to movement” and “Circumstances that can make the work challenging or difficult”. Conclusion: A biopsychosocial and behavioral medicine approach was described to be used when working with these patients. The work was described as challenging for physiotherapist's to handle alone. Teamwork, clear goal setting and a good patient-therapist relationship were expressed to be important.

Bakgrund: Långvarig muskuloskeletal smärta är ett stort folkhälsoproblem. Förutom att smärtan ofta leder till en funktionsnedsättning kan den även ha en negativ inverkan på en persons liv på flera olika sätt. Frågan om hur kvinnor med långvarig muskeloskeletal smärta upplever att den påverkar deras identitet, är i fokus i denna undersökning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor med långvarig muskuloskeletal smärta upplever att den påverkar deras identitet. Metod: Detta är en intervjustudie med kvalitativ induktiv ansats. Tio kvinnliga deltagare intervjuades med en semistrukturell intervjuguide. En tematisk semantisk analys gjordes för att komma fram till resultaten. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman och 11 subteman: Huvudtema 1 "Hämmad från att vara den person man vill vara", och huvudtema 2 "Hanteringsstrategier för att bibehålla sin identitet och leva med sin smärta". Slutsats: Resultatet visade att kvinnorna i denna studie upplevde att smärtan hade en negativ inverkan på deras identitet, genom att hämma dem från att vara den person de ville vara. Det visade sig att kvinnornas identitet verkade vara starkt kopplad till deras fysiska funktion och möjlighet att delta i meningsfulla aktiviteter. / Background: Long-term musculoskeletal pain is a big public health issue. Aside from that pain often leads to a disability, it can also affect a person's life in different ways. In this study the focus was to investigate women's experience of how the pain might have affected their identity. Aim: To investigate how women with long-term musculoskeletal pain experince it affecting their identity. Method: This is a qualitative study where ten female participants were interviewed using a semi-structural interview guide. A thematic semantic analysis were used to extract the results. Results: The analysis resulted in two main themes including 11 subthemes: Main theme 1 "Inhibited from being the person one would like to be", and main theme 2 "Coping strategies for keeping their identity and live their life despite the pain". Conclusion: The results showed that the women in this study experienced that the pain had a negative impact on their identity, by limiting them from being the kind of person they wanted to be. It turned out that the women's identity seemed to be strongly linked to their physical function and the possibility to participate in meaningful activities.

Bakgrund: Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning uppskattas leva med långvarig smärta. Smärta är en komplex och subjektiv upplevelse som är svår att bevisa, och bedömningen av smärta utgår därmed från patientens upplevelse. Målet med behandling av långvarig smärta är att patienten ska leva ett så bra liv som möjligt trots smärtan, och innefattar olika behandlingsmetoder anpassat efter patienten som individ. Därmed är sjuksköterskans kärnkompetens personcentrerad vård en essentiell byggsten i vårdandet av långvarig smärta. Kunskap om patienters erfarenheter av att vårdas för långvarig smärta kan vägleda sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet och möjliggöra personcentrerad vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att vårdas för långvarig smärta i öppenvården. Metod: Litteraturstudie baserad på 11 studier med kvalitativ studiedesign genomfördes. Databassökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Avgränsning av tillgänglig litteratur gjordes med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier och relevanta studier kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativ forskningsmetodik. För att bearbeta data och identifiera teman utfördes en innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen gav upphov till två teman: Påverkan av vårdpersonalens bemötande och Hantering av smärta samt sju subteman: Behovet av att bli betraktad som en unik person, Betydelsen av att vara involverad i sin vård, Kommunikationens betydelse, Känslan av att inte bli trodd, Betydelsen av att få en diagnos, Vikten av stöd från medpatienter och Att försöka acceptera smärtan. Konklusion: Långvarig smärta påverkar patientens fysiska, psykiska och emotionella välbefinnande. Vårdpersonalen bör bemöta patienterna med empati och eftersträva ett partnerskap med patienten. Det beskrevs som viktigt för patienterna att bli involverade i sin vård och att ses som en unik person. Att få en bekräftelse på att smärtan inte var inbillad och att bli trodd i sitt tillstånd gjorde att patienterna kunde acceptera smärtan och lära sig hantera den. / Background: About a third of Sweden's population is estimated to live with long- term pain. Pain is a complex and subjective experience that is difficult to prove, and the assessment of pain is thus based on the patient's experience. The goal of treating long-term pain is for the patient to live as good a life as possible despite the pain and includes different treatment methods adapted to the patient as an individual. Thus, the nurse's core competence person-centered care is an essential building block in the care of long-term pain. Knowledge of patients' experiences of being cared for for long-term pain can guide nurses in the nursing work and enable person-centered care. Aim: The aim of the literature review was to illustrate patients' experiences of being cared for for long-term pain in outpatient care. Method: Literature study based on 11 studies with qualitative study design was conducted. The information search was performed in the databases PubMed and CINAHL. Delimitation of available literature was done with the help of inclusion and exclusion criteria and relevant studies were quality reviewed based on SBU's review template for qualitative research methodology. To process data and identify themes, a content analysis was performed. Results: The content analysis resulted in two themes: Influence of health care providers' attitudes and Management of pain and seven sub-themes: The need to be considered a unique person, The importance of being involved in their care, The importance of communication, The feeling of not being believed, The importance of getting a diagnosis, The importance of support from fellow patients and Trying to accept the pain. Conclusion: Long-term pain affects the patient's physical, mental and emotional well-being. The care staff should treat the patients with empathy and strive for a partnership with the patient. It was described as important for patients to be involved in their care and to be seen as a unique person. Getting a confirmation that the pain was not imagined and being believed in their condition allowed the patients to accept the pain and learn to deal with it.

Bakgrund Långvarig smärta är ett utbrett problem med konsekvenser på både individ- och samhällsnivå. Personer med långvariga smärttillstånd är ofta fysiskt inaktiva till följd av smärta, trots att fysisk aktivitet har kända positiva effekter på både smärta och den övriga hälsan. Fysisk aktivitet kan utföras i form av egenvård, bland annat som en del i omvårdnaden. För att motverka konsekvenserna av fysisk inaktivitet och för att främja en god hälsa, behövs fler studier om personers upplevelser av fysisk aktivitet vid långvarig smärta. Syfte Syftet var att belysa personers upplevelser av fysisk aktivitet vid långvarig smärta. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design, vilka inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Därefter granskades artiklarna avseende kvalitet utifrån Sophiahemmet Högskolas granskningsmall och artiklarnas innehåll analyserades utifrån en metod beskriven av Friberg, varpå tre huvudkategorier utformades. Resultat I resultatet beskrevs en variation av upplevelser av fysisk aktivitet. Dessa var bland annat ökad smärta alternativt en positiv inverkan på smärtan, smärthanteringen och den allmänna hälsan, såväl fysiskt som psykosocialt. Upplägget av fysisk aktivitet upplevdes även ha påverkan på utförandet av det och genomgående beskrevs vikten av motivation och stöd, samt betydelsen av att ha personens situation och sammanhang i åtanke. Slutsats Varierade upplevelser av fysisk aktivitet vid långvarig smärta beskrevs, där motivation, stöd från andra samt information och kunskap upplevdes vara några av de viktigaste aspekterna i att få den fysiska aktiviteten att fungera. Resultatet visade sammanfattningsvis på att personcentrering och individanpassning i omvårdnaden utgjorde grunden för ett lyckat utförande och vidmakthållande av den fysiska aktiviteten. / Background Chronic pain is a widespread problem, with consequences on both an individual and societal level. People with chronic pain conditions are often physically inactive due to pain, even though physical activity has known positive effects on both pain, and health in general. Physical activity can be performed in the form of self-care, as a part of nursing care. To counteract the consequences of physical inactivity, and to promote good health, more studies about people’s experiences of physical activity when living with chronic pain are required. Aim The aim was to illustrate people’s experiences of physical activity when living with chronic pain.                                             Method This non-systematic literature review was based on 15 scientific articles with a qualitative design, which were obtained from the databases PubMed and CINAHL. The quality of the articles was reviewed using the assessment basis by Sophiahemmet University, and each article was analyzed by a method for content analysis described by Friberg, whereupon three main categories were formulated. Results A variation of experiences of physical activity was described. Some of these were increased pain or positive effects on pain, pain management, and health in general, both physically and psychosocially. People also experienced that the arrangement of physical activity affected their performance. The importance of motivation and support, as well as having the individual’s situation and context in mind, was also constantly described. Conclusions Varying experiences of physical activity when living with chronic pain were described, where motivation, support from others, information, and knowledge were perceived to be some of the most important aspects in making the physical activity function. As a summary, the results showed that person-centered care, and individual adaptation in nursing-care, formed the basis of successful performance and maintenance of physical activity.

Bakgrund  Långvarig smärta är ett folkhälsoproblem som skapar lidande för den drabbade. Farmakologisk behandling ger inte alltid optimal effekt vilket kan leda till att personer med långvarig smärta söker sig till andra behandlingsmetoder. Därför behövs vidare forskning i de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna för att få kunskap och information om den drabbades upplevelser av icke-farmakologisk behandling.  Syfte  Syftet var att belysa personers upplevelser av icke-farmakologisk behandling vid långvarig smärta.  Metod  En litteraturöversikt gjordes baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Sökningen av litteratur genomfördes i två databaser CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag. Därefter gjordes en integrerad dataanalys där resultat från artiklarna analyserades och sammanställdes.  Resultat  Två huvudkategorier, Upplevd smärta och välbefinnande, samt sju subkategorier sammanställdes i resultatet. Resultat visade att icke-farmakologiska behandlingar ger en förbättring på smärtintensitet och ett ökat välmående inom både psykiska och fysiska funktioner.  Slutsats  Icke-farmakologiska behandlingsmetoder visades ha måttlig till god effekt på smärtintensitet. Smärtan försvann inte helt men en minskning i smärtintensitet gav plats för annat i personens liv, vilket ledde till en ökning i personens välmående som kan appliceras i sjuksköterskans arbete i omvårdnad av personer med långvarig smärta. / Background Persistent pain is a public health problem that creates suffering for the affected. Pharmacological treatment does not always give an optimal effect, which can lead to people with persistent pain seeking other treatment methods. Therefore, further research into the non-pharmacological treatment methods is needed in order to obtain knowledge and information about the experiences of those affected. Aim The aim was to shed light on people's experiences of non-pharmacological treatment in persistent pain. Method A literature review was made based on 15 scientific articles. The search for literature was conducted in two databases CINAHL and PubMed. A quality review of the articles was made with the help of Sophiahemmet's assessment basis. An integrated data analysis was then performed where results from the articles were analyzed and compiled. Results Two main categories, experienced pain and well-being, and seven sub-categories were compiled in the result. Results showed that non-pharmacological treatments provide an improvement in pain intensity and increased well-being in both mental and physical functions. Conclusions Non-pharmacological treatment methods have been shown to have a moderate to good effect on pain intensity. The pain did not disappear completely, but a decrease in pain intensity gave way to other things in the person's life, which led to an increase in the person's well-being that can apply in the nurse's work in caring for people with persistent pain.

Bakgrund   Långvarig smärta är ett folkhälsoproblem med en skadlig påverkan på människors hälsa, funktion och livskvalitet. Behandling av smärta innebär farmakologiska och icke-farmakologiska metoder. Dessa metoder används med fördel i kombination men detta görs inte i tillräckligt stor utsträckning. Den biopsykosociala synen på behandling flyttar fokus från den fysiska smärtlindringen till strategier som ökar individens funktionsförmåga och välbefinnande. Enligt Erikssons omvårdnadsteori är kunskap om lidande, det holistiska synsättet och den hela människan är av stor vikt för patientens upplevelse av gott bemötande i vården.   Syfte   Syftet var att belysa bemötandets betydelse för patienters smärtupplevelser vid långvarig smärta.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt med 19 valda artiklar har utförts där en integrerad analysmetod använts. Artiklarnas kvalitet har bedömts med hjälp av Sophiahemmet högskolas matris.  Resultat  Resultatet i litteraturöversikten tydde på att patienter upplevde både positivt och negativt bemötande. Patienterna belyste vikten av ett empatiskt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen, vikten av att bli sedda som hel människa, vikten av att få ta del av information och betydelsen av kompetent hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet kom även fram till vikten av att inte misstro patienternas smärtupplevelser. Ett negativt bemötande resulterade i känslor som frustration, ilska, besvikelse, rädsla och hopplöshet. Ett positivt bemötande korrelerade indirekt med ökad patientnöjdhet.   Slutsats  Resultatet i denna litteraturstudie tyder på att patienter har både negativa och positiva upplevelser av bemötandet i hälso-och sjukvården. Utifrån studiens resultat kan slutsats dras att det fanns en önskan om patientdelaktighet, mer kunnig personal. Patienterna önskade även att bli trodd i sin smärta och önskade en empatisk attityd från hälso- och sjukvårdspersonalen. Resultatet tyder även på att det fanns en korrelation mellan gott bemötande och ökad patientnöjdhet. / Background  Chronic pain is a public health issue with harmful effects on the health of people, their function and quality of life. Pain treatment involves pharmaceutical and non-pharmaceutical methods. These methods are most preferably used in combination but are not used enough. The bio-psychological view on treatment takes away focus from physical pain management to strategies that increase the individuals’ function and wellbeing. According to Eriksson's nursing theory, knowledge of suffering and the holistic approach to the whole being is of importance for the patient's experience of good treatment in care.  Aim  The aim was to enlighten the meaning of the encounter with the health-care professionals for patients with chronic pain and their pain experience.   Method  A non-systematic literature review with 19 selected articles has been performed where an integrated analysis method has been used. The quality of the articles has been assessed with the help of Sophiahemmet University's matrix.  Results  The result of this literature review indicated that patients experienced both positive and negative encounters. The patients highlighted the importance of an empathic encounter from the health-care staff, the importance of being seen as a whole being and the importance of receiving information and having competent health-care professionals. The result also showed the importance of not being distrusted in their pain experience. A negative encounter resulted in feelings such as frustration, anger, fear, hopelessness and disappointment. A positive encounter correlates indirectly with increased patient satisfaction.   Conclusions  The results of this literature study indicate that patients have both negative and positive experiences of the treatment in health care. Based on the results of the study, it can be concluded that there was a desire for patient participation and more knowledgeable staff. Patients described their desire to be believed in their pain and wished for an empathic attitude from health care staff of the patients. The results also implied that there was a correlation between a positive encounter with health professionals and patient satisfaction.

Bakgrund: Att leva med långvarig smärta är en individuell upplevelse. För många av de som är drabbade påverkar smärtan hela livsvärlden och vardagen. Detta orsakar inte bara lidande för individen, utan också stora kostnader för samhället. Syfte: Syftet var att belysa hur vuxna individer upplever att leva med långvarig smärta. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarnas resultat analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier som representerar betydande delar för resultatet. Att begränsas av smärtan beskriver på vilket sätt individer med långvarig smärta begränsas. Strategier för att hantera smärtan betonar vikten av att lära sig acceptera smärtan och att anpassa sig efter sin kropp. Meningsfull vardag trots smärta tar upp betydelsen av att kunna arbeta, att finna sammanhang och tillhörighet samt att välbefinnande kan uppnås trots långvarig smärta. Slutsats: Smärta innebär stort lidande. Dock tycks det finnas några gemensamma faktorer som bidrar till välmående hos individer med långvarig smärta, trots att upplevelsen av smärtan är individuell. Acceptans, fysisk aktivitet, egenvård och gemenskap med andra i liknande situation är betydelsefulla delar. Att erbjudas god vård är också mycket viktigt och inom hälso- och sjukvården finns en hel del förbättringar att göra.

SAMMANFATTNING Bakgrund Fibromyalgi är en sjukdom som kännetecknas av trötthet och diffus långvarig smärta. Det är en sjukdom som tidigare haft många fördomar vilket har lett till att denna patientgrupp ofta bemöts med misstro och oförståelse av både hälso- och sjukvårdspersonalen samt omgiv- ningen. Det är en sjukdom utan botemedel och som är svår att behandla. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med Fibromyalgi upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonalen och hur de hanterar långvarig smärta. Metod En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie valdes för att besvara studiens syfte. Elva stycken personer med Fibromyalgi deltog i studien. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagarnas upplevelser sammanfattades i tre kategorier med sex stycken underkategorier. De tre kategorierna som framkom var: att bemötas som patient med långvarig smärta, hur lång- varig smärta påverkar det dagliga livet och strategier för hantering av långvarig smärta för personer med Fibromyalgi. Underkategorierna innehåller: vårdpersonalens bemötande, påver- kan på det sociala livet, smärtans inverkan på arbetslivet och hushållssysslor, fysisk aktivitet och planeringens betydelse för hantering av långvarig smärta och sjukvården och läkemedels- behandlingens inverkan på smärthantering. Slutsats Personer med långvarig smärta och Fibromyalgi upplever ett bristande bemötande från hälso- och sjukvården. De bemöts ofta med misstro och oförståelse både från omgivningen och av hälso- och sjukvårdspersonal. Smärtan och tröttheten har en stor påverkan på dagliga livet. För att hantera den långvariga smärtan används olika strategier såsom fysisk aktivitet, läke- medelsbehandling men framförallt är planering i det dagliga livet viktigt.