Fibromyalgi (FM) är en kronisk sjukdom som innebär långvarig smärta, fatigue och hjärntrötthet. Symtomen leder till kognitiva begränsningar som koncentrationssvårigheter och minnessvårigheter samt psykiska ohälsa som ångest och depression. Behandlingen är både farmakologisk och icke-farmakologisk. FM vårdas antigen via primärvården eller via smärtrehabiliterings team. Sjuksköterskor upplever svårigheter vid vården av denna grupp dels på grund av smärtproblematiken dels på grund av bristande kunskap. Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med fibromyalgi. Litteraturstudien har en beskrivande design. Sökningen genomfördes på Medline via Pubmed och gav 22 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sedan har11 artiklar tagits fram genom relevans- och kvalitetsgranskning. I resultatet framkom fyra teman; utmaningar i arbetslivet, bristande bemötande från sjukvården, komplexa relationer och svårigheter i det sociala livet och begränsningar i vardagen. Dessa teman visade att FM har en stor inverkan på flera områden i människors liv och har en stor effekt på hur dessa personer upplever livet. Det framkom även att patientgruppen upplever undermåligt bemötande från omvårdnadspersonal däremot när vården är gynnsam upplever patientgruppen en bättre psykisk hälsa. Upplevelsen av att leva med fibromyalgi innebär stora utmaningar inom flera områden i livet. Personer med FM upplever bristande bemötande i sjukvården, däribland ifrågasättande attityder och undermålig kunskap från vårdpersonal. Däremot när vården fungerar fördelaktigt leder den till en bättre psykisk hälsa. Därför är det viktigt att förbättra sjuksköterskors kunskap och förståelse för upplevelsen av att leva med fibromyalgi. / Fibromyalgia (FM) is a chronic disease with chronic pain, fatigue, and brain fog. The symptoms often result in cognitive difficulties such as concentrations and memory difficulties as well as mental illness such as anxiety and depression. Intervention can be both pharmaceuticals as non-pharmaceutical. Healthcare is generally provided through primary care and pain rehabilitation teams for patients with FM. Nurses experience difficulties treating these individuals, partly because of the chronic pain difficulties and partly due to lack of knowledge. The aim was to describe the experience to live with fibromyalgia. This literature review had a descriptive design. The search was conducted on Pubmed and produced 22 qualitative articles. Thereafter the qualitative articles have been exanimated with relevance- and quality templets, 11 articles were selected for the literature review. The main findings are presented as four themes. These were challenges in the workplace, inadequate care from healthcare staff, complex relationships and difficulties in social life and limitations in everyday life. These themes indicate that FM have a great impact on several aspects in an individual’s life thus FM has a major impact on the experience of life. Another finding indicated substandard care from the healthcare staff regarding patients with FM, when the care is favourable these patients experience better mental health. The experience of living with FM consist of challenges in all areas of life. They experience substandard care such as condescending attitudes and a lack of understanding. Beneficial care leads to better mental health. Therefore it´s important to improve nurses’ knowledge and understanding regarding the experience of living with FM.

Bakgrund Smärta som varar längre än tre månader klassas som långvarig. Denna smärta kan leda till funktionsnedsättning och ökar behovet av vård och sjukskrivning. Långvarig smärta påverkar personer fysiskt och psykosocialt. Det kan leda till ångest och depression. Copingstrategier är de metoder som en individ kan använda sig av för att hantera sin smärta. Syfte Syftet var att belysa erfarenheter av copingstrategier hos patienter med långvarig smärta. Metod Designen för detta arbete var en icke-systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningarna gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och CINAHL. De 12 artiklar som inkluderades i resultatet granskades med stöd av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Den dataanalysmetod som användes i denna litteraturöversikt var en integrerad analys. Resultat Resultatet delades in i tre huvudkategorier: fysiska copingstrategier, mentala copingstrategier och sociala copingstrategier. De huvudfynd som hittades var att träning som copingstrategi kunde vara mycket hjälpsamt för smärthantering men kunde även leda till ökad smärta och ångest. Vila och planering gjorde mycket för patienters energi. Andlighet och inställning bidrog till en ökad acceptans. Relationer, emotionellt stöd och sysselsättning visade sig vara effektiva copingstrategier. Slutsats Många olika typer av copingstrategier användes av patienter, men det framkom att ingen copingstrategi passade alla. Denna litteraturöversikt visade att det kan vara svårt för vården att rekommendera copingstrategier. Dock visade det sig att en sjuksköterska behöver vara lyhörd i mötet med patienter med långvarig smärta och bör kunna förmedla kunskap kring copingstrategier. Vidare kan sjuksköterskan fungera som stöd och guida patienter till att hitta de strategier som fungerar för dem. / Background Pain that lasts longer than three months is classified as chronic. This pain can lead to disability and increases the need for healthcare and sick leave. Chronic pain can affect individuals physically and psychosocially. It can lead to anxiety and depression. Coping strategies are the methods an individual can use to manage their pain. Aim The aim was to illustrate experiences of coping strategies in patients with chronic pain. Method The design of this study was a non-systematic literature review. Literature searches were conducted in the databases PubMed, PsycInfo, and CINAHL. The 12 articles included in the result were reviewed using the assessment tool from Sophiahemmet University. The data analysis method used in this litterature review as an integrated analysis. Results The results were divided into three main categories: physical coping strategies, mental coping strategies and social coping strategies. The key findings were that exercise as a coping strategy could be very helpful for pain management but could also lead to increased pain and anxiety. Rest and planning significantly benefited patients' energy. Spirituality and mindset contributed to increased acceptance. Relationships, emotional support, and employment were shown to be effective coping strategies. Conclusions Many different types of coping strategies were used by patients, but it emerged that no coping strategy suited everyone. This literature review showed that it can be challenging for healthcare providers to recommend coping strategies. However, it was found that a nurse needs to be responsive in the encounter with a patient with chronic pain and should be able to convey knowledge about coping strategies. Furthermore, the nurse can serve as a support and as a guide to aid patients in finding the strategies that work for them.

Bakgrund: En femtedel av Sveriges befolkning lider av någon form av långvarig smärta. För att förstå smärta krävs en helhetssyn som omfattar biologiska och kulturella aspekter. Smärta kan ha en inverkan på en individs känslor, tankar och personliga förhållanden och det påverkar en individs uppfattning om sig själv och sin livsmening. Långvarig smärta är en av de främsta orsakerna till sjukskrivning och sjukvårdskonsumtion. Kvinnor drabbas i större utsträckning av långvarig smärta än män. Det finns en risk att kvinnor med långvarig smärta kan komma att utveckla utbrändhet. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelse av vårdmötet vid långvarig smärta. Metod: Litteraturstudien har en kvalitativ ansats. Totalt tio stycken vetenskapliga artiklar valdes att ingå i denna litteraturstudie. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka fram artiklarna. En innehållsanalys genomfördes. Resultat: Fyra huvudkategorier analyserades fram som sammanfattade de kvinnliga patienternas upplevelse av vårdmötet. Kategorierna var Utmaningen med att bli avfärdad, Kamp för att få rätt hjälp, Vikten av trygghet och engagemang samt Mötets negativa inverkan på välmåendet. Berättelser om hur kvinnorna på olika sätt blivit bemötta av vårdpersonal framkom. Kvinnor vittnade om olika strategier och sätt att försöka anpassa sig till upplevda förväntningar för att få ett bättre resultat av mötet. Konklusion: Resultatet visade på en brist på adekvat hjälp och förståelse hos läkare i mötet med vården. Kvinnorna bemöttes ofta med misstro. Kvinnorna hade ett behov av att bli bemötta med empati och det var avgörande för upplevelsen av vårdmötet. Sjuksköterskans kännedom om patientens upplevelse av mötet med läkare kan bidra till en ökad möjlighet att kunna utföra personcentrerad vård då omvårdnaden behöver anpassas till individen. / Background: A fifth of Sweden's population suffers from some form of long-term pain. To understand pain, a holistic view is required that includes biological and cultural aspects. Pain can have an impact on an individual's feelings, thoughts and personal relationships and it affects an individual's perception of himself and the meaning in life. Long-term pain is one of the main reasons for sick leave and healthcare consumption. Women suffer from long-term pain to a greater extent than men. There is a risk that women with long-term pain may develop burnout. Aim: To investigate women's experiences of healthcare encounters in cases of chronic pain. Method: The literature study has a qualitative design. A total of ten scientific articles were chosen to be included in this literature study. The databases CINAHL and PubMed were being used in order to search for the articles. A content analysis was carried out. Result: Four main categories were found that summarized the female patients' experience of the health care meeting. The categories were: The challenge of being dismissed, Struggle to get the right help, The importance of feeling secure and The meeting's negative impact on their well-being. Stories emerged about how the women were treated in different ways by healthcare staff. Women testified about different strategies and ways of trying to adapt to perceived expectations in order to get a better result from the meeting. Conclusion: The result showed a lack of adequate help and understanding by doctors in the meeting with healthcare. The women were often met with distrust. The women had a need to be treated with empathy and that was of importance for the experience of the health care encounter. The nurse´s knowledge of the patient's experience of the meeting with the doctor can contribute to an increased possibility of being able to perform person-centered care as the care needs to be adapted to the individual.

Ta min smärta på allvar; Att leva med långvarig smärta ur ett köns-och genusperspektiv  En litteraturstudie Bakgrund: Cirka 20–30% av världens befolkning lever med långvarig smärta. Könstillhörighet och genusaspekter, som tidigare studier har visat, påverkar människors välbefinnande och erfarenheter av smärta inom vården och samhället. Därför är det viktigt att undersöka vilken betydelse genus har vid långvarig smärta.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att leva med långvarig smärta sett ur ett köns- och genusperspektiv.  Metod: Litteraturstudien inspirererades av Fribergs modell. Artikelsökning i databaserna Cinahl och Pubmed har gett resultat på nio empiriskt kvalitativa studier. Majoriteten av de sökningar som gjorts är fritextssökningar för att inkludera en större mängd artiklar. De utvalda studierna kvalitetsgranskades och graderades. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; svårigheter i vardagen, smärtbehandling och bemötande inom sjukvården, med nio tillhörande underkategorier. Resultatet visade att den sensoriska upplevelsen av långvarig smärta inte skiljer sig mellan män och kvinnor. Däremot fanns skillnader kring erfarenheter i kontakt med sjukvården samt existerande samhällsnormer som påverkar hur patienten hanterar smärtsyndromet beroende på könsidentitet.   Konklusion: Samhällsnormerna ger påverkan på hur människor med långvarig smärta hanterade vardagen utifrån könsidentiteten och skapar svårigheter i det sociala livet.   Nyckelord: Genus, Kvinnor, Långvarig smärta, Män och Erfarenheter. / Abstract Take my pain seriously; Living with chronic pain from a sex- and gender perspectiveA literature review Background: Chronic pain affects around 20-30% of the world’s population and peoples’ lives long term. Peoples’ well-being has much to do with their contact and treatment in health care. Gender is, as earlier studies have shown, one of the variables that heavily contributes to how a person is perceived, by themselves and by society. It is therefore important to examine how aspects of gender impact those suffering from chronic pain.  Aim: The aim of this literature study was to describe adult patients’ experiences of living with chronic pain from a sex- and gender perspective.   Methods: The literature study was inspired by Friberg’s model. Article searches in the databases PubMed and Cinahl yielded nine qualitative studies. Majority of searches are free-text searches to include a wider amount of articles. The selected studies were quality reviewed and graded.  Results: The analysis resulted in three categories; Difficulties in daily life, pain management and treatment from the healthcare system, composed of nine subcategories. Results showed that the sensory sensation of long-term pain does not differ between men and women. There were differences regarding experiences in contact with healthcare and social norms that affect how the patient handles the pain syndrome relating to their gender identity. Conclusion: Societal norms affect how patients handle living with chronic pain based on their gender identity. Both male and female patients experience difficulties in their social life related to chronic pain. Keywords: Chronic pain, Experiences, Gender, Men & Women

No description available.

Bakgrund I Sverige lider uppskattningsvis 20 % av befolkningen av långvarig smärta som kan skattas måttlig till svår. Smärta är en subjektiv upplevelse som kan definieras som sensoriskt och känslomässigt obehag. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever att långvarig smärta påverkar deras liv samt att beskriva de ingående studiernas datainsamlingsmetod. Metod Tolv kvalitativa artiklar som berörde patienters upplevelser av att leva med långvarig smärta inkluderades efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl och sammanställdes i en deskriptiv litteraturstudie. Huvudresultat Patienterna upplevde att långvarig smärta påverkade alla aspekter av deras liv. De beskrev smärtans oförutsägbarhet och hur kroppen kändes förändrad, icke tillförlitlig och icke funktionell. Många beskrev hur de påverkades både psykiskt och socialt samt att de drabbats av nedstämdhet, depressioner och minskad livskvalitet. Patienterna beskrev att det kunde vara svårt att acceptera smärtan som en del av livet, då acceptans först sågs som ett nederlag. Med tiden lärde sig många av patienterna att både hantera och acceptera smärtan, de omvärderade sin vardag och lärde sig att se livet ur andra perspektiv. Slutsats Att leva med långvarig smärta innebar att vardagen begränsades och hela livet påverkades, detta födde rädsla och oro som kunde leda till nedstämdhet och depression. Många patienter hade svårt att acceptera smärtan som en del av livet och behövde stöd i att lära sig hantera den. Därför behövs det mer forskning kring hur sjukvården ska kunna assistera patienterna i detta. / Background Twenty percent of the Swedish population is suffering from chronic pain that can be rated as medium to severe. Pain is a subjective experience that can be defined as a sensory or emotional discomfort.     Aim The aim of this literature review was to describe how patients experience that chronic pain are effecting their lives and to describe the data collection of the included studies.  Method Twelve articles with a qualitative design concerning patient experiences of living with chronic pain was included through searches of databases PubMed and Cinahl and compiled in a descriptive literature review. Main Results The patients experienced that chronic pain affected all aspects of their lives. They described the unpredictability of the pain and how the body felt changed, non-reliable and non-functional. Many patients described how they were affected both psychologically and socially. They were also suffering from low mood, depression and loss of quality of live. The patients described difficulties with accepting the pain as a part of life, acceptance was seen as a defeat at first. With time, many patients learned how to manage and accept the pain. They revalued their everyday life and learned to look at life in different perspectives.    Conclusion Living with chronic pain meant a restricted everyday life and there was a general impact on life. This lead to fear and anxiety that could lead to low mood and depression. A lot of patients found it difficult to accept the pain as a part of life and were in need of support with pain management. There is a need of more research concerning how the healthcare can aid patients in this matter.

Bakgrund: Smärta är en multidimensionell och subjektiv upplevelse som kan drabba alla människor. Smärta är den vanligaste orsaken till uppsökande av sjukvård samt orsakande av funktionsnedsättningar och oförmåga att arbeta. Personer med långvarig smärta måste självständigt utföra en stor del av sin behandling och omvårdnad i form av egenvård. Det ingår i sjuksköterskans uppdrag att uppmuntra och stödja patienter till att utföra egenvård, dock finns ingen entydig definition av begreppet egenvård. Syfte: Att redogöra för hur personer med långvarig smärtproblematik beskriver egenvård. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser. Artiklarna togs fram via sökningar i databaserna CINAHL Complete och MEDLINE, och var publicerade mellan åren 2005-2015. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet i litteraturöversikten presenterade att personer med långvarig smärta beskrev egenvård som multidimensionell. Egenvård ansågs bestå av personliga förmågor samt mentala och praktiska strategier. Personer med långvarig smärta ansåg även att utbildning och stöd ifrån hälso- och sjukvården var viktigt för utförandet av egenvård. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Dorothea Orems omvårdnadsteori om egenvårdsbalans samt vetenskapliga publiceringar. Egenvårdens innebörd för personer med långvarig smärta har jämförts med de olika definitioner av egenvård som tillämpas inom hälso- och sjukvården. Vidare har egenvårdsdefinitionernas betydelse för hälso- och sjukvårdens egenvårdsstödjande insatser diskuterats. / Background: Pain is a multidimensional and subjective experience that can affect anyone. Pain is the most common reason to seek medical care and is the main cause to disability and inability to work. People with chronic pain need to independently manage a large part of their treatment and care in the form of self-management. One part of the nursing role is to encourage and support patients to perform self-management, however there is no clear definition of the term self-management. Aim: To illustrate how people with chronic pain describes self-management. Method: The literature review was based on ten scientific articles, with qualitative and quantitative approaches. The articles were found through searches in the databases CINAHL Complete and MEDLINE, with publication between the years 2005-2015. The articles were analyzed using Fribergs method of analysis. Results: The literature review showed that people with chronic pain described that self-management was multidimensional. Self-management was considered to involve both personal abilities, mental and practical strategies. People with chronic pain also believed that education and support from healthcare was essential for self-management. Discussion: The result has been discussed against Dorothea Orems nursing theory about self-care and relevant scientific publications. The ​​meaning of self-management for people with chronic pain has been compared with various definitions of self-management that are applied in healthcare. Furthermore the definitions of self-management were put in relation to how the healthcare provide supporting self-management interventions.

Bakgrund: SBU (2006) efterfrågade mer evidens för Acceptance and Commitment Therapy, (ACT) mot långvarig smärta då det både är en stor orsak till lidande och en dyr samhällskostnad (87,5 miljarder kr, år 2003). Enheten för Långvarig Smärta – Avdelning, (ELS-A) är den enda vårdavdelningen i Sverige som behandlar långvarig smärta med ACT. Syfte: Att undersöka hur patienter, som för minst ett år sedan genomgått ACT-behandling på en slutenvårdsavdelning med långvariga smärttillstånd som specialitet, upplevde behandlingsmetoden och dess resultat samt sjuksköterskans roll vid behandlingen. Metod: Kvalitativ forskningsintervju med semi-strukturerade frågor tillämpades för datainsamling. Fem färdigbehandlade patienter intervjuades och därefter analyserades intervjuinnehållet i en analysmodell. Resultat: Patienterna ställde sig väldigt positiva och tacksamma till både ACT-behandlingen och resultatet av den. Alla patienter upplevde en minskning av smärtproblematik, medan själva smärtnivån inte påverkats något nämnvärt. Efter avklarad sexveckorsbehandling valde två av fem av patienterna att fortsätta vidareutbilda sig i ACT på egen hand. Patienterna upplevde både positiva och negativa delar med ACT som gruppbehandling, medan ingen ställde sig negativ till individuell träning. Sjuksköterskans roll uppfattades som väsentlig och vital för avdelningens dagliga arbete. Det mest uppskattade med sjuksköterskan var hennes höga kompetens i form av vidareutbildning och yrkeserfarenhet samt hennes ständiga närvaro på avdelningen. Slutsats: ACT som behandlingsmetod uppskattades främst för det multiprofessionella arbetet. Behandlingen gav goda resultat gällande smärtupplevelsen för patienter med diagnosen långvarig smärta. ACT var uppskattat och intervjupersoner fortsatte därför egenbehandlingen efter utskrivning från ELS-A. Sjuksköterskan var en uppskattad person med sin höga kompetens och dagliga närvaro på avdelningen. / Background: SBU (2006) has requested more evidence-based research about the efficiency of Acceptance and Commitment Therapy on chronic pain, a disease that cost Sweden 87,5 million Krona in 2003. ELS-A is today the only department in Sweden where patients diagnosed with chronic pain can enroll for treatment. The treatment at the clinic is based on the philosophy of Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Aim: To examine how patients diagnosed with chronic pain, one year after finalized treatment at ELS-A, evaluated the method of treatment, their level of pain today, and what role the nurse had during the enrollment. Method: Qualitative research interviews with semi-structured questions were applied for data collection. Five patients were interviewed and the data was analyzed. Results: The patients were very supportive and grateful both towards the experience of the ACT treatment itself, and the results of said therapies. All five patients experienced a reduction in how their pain previously negatively affected their lives, however the level of pain they felt remained the same. After the six weeks of clinical treatment two out of five of the interviewed patients continued studying the ACT-method independently. The patients all had both positive and negative experiences from the group interactions, and found greater appreciation for the individual treatment. The nurse played an important role in the department's everyday order of business. The nurse's performance during these days of testing was excellent. Her level of higher education, work experience and work ethic during the program was most appreciated by all. Conclusion: ACT treatment was appreciated mainly for the multi-professional team. The treatment gave good results in terms of pain perception in patients with a diagnosis of chronic pain. ACT was appreciated and interviewees therefore continued self-treatment after discharged from ELS-A. The nurse was a popular team-member with her high knowledge and daily presence at the department.

Background: Chronic pain is a condition that approximately 18% of the Swedish population suffers from. This condition affects many aspects of a person´s life and causes psychological, physiological and social suffering. Multimodal treatment is considered the most effective treatment for patients with chronic pain. Patient participation and motivation are very important to treatment. Aim: The aim of this study was to explore patients´ experience of a multimodal chronic pain treatment program regarding their experience of patient participation and interaction with the rehabilitation team. Method: An exploratory qualitative interview study with inductive approach. The data was collected through interviews with nine former outpatients at a pain clinic who underwent the multimodal rehabilitation program for patients with chronic pain. Data was analysed by using manifest content analysis. Results: The participants experienced that they had received a very good treatment from the team as a whole. They also had experienced participation during the rehabilitation program. The experience was built on some requirements being fulfilled, which directly or indirectly contributed to the feeling and experience of receiving help. Human, professional, external and inner conditions contributed to a positive experience regarding patient participation in the program and the good treatment and interaction with the rehabilitation team as a whole. Conclusions: There seem to be a connection between the participants´ experience of good treatment and the help they experience they have received. Apparently, for patients, there is no clear border between rehabilitation and feeling of receiving a good treatment. Participation in the program seems to be based on receiving a good treatment. / Bakgrund: Långvarig smärta är ett tillstånd som cirka 18 % av befolkningen i Sverige är drabbat av. Detta tillstånd påverkar många aspekter i patientens liv och medför stort lidande såväl fysiskt, psykiskt och socialt. Multimodal rehabilitering har visat sig vara den mest effektiva behandlingen för patienter med långvarig smärta. Delaktighet och motivation är grundstenar i behandlingen. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka patienters upplevelse av multimodal smärtrehabilitering avseende bemötande och känsla av delaktighet i behandlingen. Metod: En explorativ intervjustudie med kvalitativ induktiv ansats. Datainsamling skedde genom intervjuer med nio människor som genomgått multimodal rehabilitering. Intervjuerna analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Deltagarna har upplevt genomgående ett mycket gott bemötande och en känsla av delaktighet i behandlingen på smärtrehabiliteringen. Upplevelsen bygger på att vissa förutsättningar uppfylls som direkt och indirekt bidrar till upplevelse av att man får hjälp. Mellanmänskliga, professionella, yttre och inre förutsättningar bidrar till en positiv upplevelse avseende bemötande och känsla av delaktighet. Slutsats: Det tycks finnas en tydlig koppling mellan upplevelse av ett gott bemötande och upplevelsen att ha fått hjälpt. Det tycks inte finnas, i deltagarnas livsvärld, en tydlig skiljelinje mellan rehabilitering och upplevelse av bemötande. Delaktighet tycks bygga på att man upplever ett gott bemötande.

No description available.