SAMMANFATTNING Bakgrund Fibromyalgi är en sjukdom som kännetecknas av trötthet och diffus långvarig smärta. Det är en sjukdom som tidigare haft många fördomar vilket har lett till att denna patientgrupp ofta bemöts med misstro och oförståelse av både hälso- och sjukvårdspersonalen samt omgiv- ningen. Det är en sjukdom utan botemedel och som är svår att behandla. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med Fibromyalgi upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonalen och hur de hanterar långvarig smärta. Metod En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie valdes för att besvara studiens syfte. Elva stycken personer med Fibromyalgi deltog i studien. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagarnas upplevelser sammanfattades i tre kategorier med sex stycken underkategorier. De tre kategorierna som framkom var: att bemötas som patient med långvarig smärta, hur lång- varig smärta påverkar det dagliga livet och strategier för hantering av långvarig smärta för personer med Fibromyalgi. Underkategorierna innehåller: vårdpersonalens bemötande, påver- kan på det sociala livet, smärtans inverkan på arbetslivet och hushållssysslor, fysisk aktivitet och planeringens betydelse för hantering av långvarig smärta och sjukvården och läkemedels- behandlingens inverkan på smärthantering. Slutsats Personer med långvarig smärta och Fibromyalgi upplever ett bristande bemötande från hälso- och sjukvården. De bemöts ofta med misstro och oförståelse både från omgivningen och av hälso- och sjukvårdspersonal. Smärtan och tröttheten har en stor påverkan på dagliga livet. För att hantera den långvariga smärtan används olika strategier såsom fysisk aktivitet, läke- medelsbehandling men framförallt är planering i det dagliga livet viktigt.

Bakgrund Smärta är ett stort samhällsproblem som drabbar människor urskillningslöst. Sjukdomen långvarig smärta är komplex och multidimensionell och kan ha många konsekvenser för de påverkade personerna, som sällan är helt smärtfria. Syfte Syftet var att beskriva personers upplevelser av långvarig smärta. Metod Arbetet är en litteraturöversikt med 19 vetenskapliga artiklar av kvantitativa respektive kvalitativa design, med sökning i databaserna CINAHL och PubMed. De kvalitetsgranskades enligt bedömningsunderlaget modifierat utifrån Berg, Dencker och Skärsäter (1999) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Resultatet kategoriserades sedan enligt vilka aspekter som identifierades: Fysiska konsekvenser, Upplevelser av sjukvården och Psykiska konsekvenser. Dessa kategorier delades sedan upp i underkategorier som presenteras i resultatet. Resultat Personer med långvarig smärta beskriver negativa konsekvenser relaterade till smärta. Fysisk, psykisk och social lidande på grund av långvarig smärta och begränsad förståelse och dåligt bemötande från vårdens sida kan påvisas i artiklarna. Slutsats Smärta och lidande är nära sammankopplat och långvarig smärta är sällan utan lidande. Undermålig vård med okunskap av vårdpersonal ökar lidandet och ökad kunskap behövs inom vården. / Background Long term pain is common and affects people in all walks of life. The disease is very complex and multidimensional and can have many consequences for the people afflicted, who are very rarely completely pain free. Aim The aim was to describe the patient experience of people living with long term pain. Method The method used is literature review with both quantitative and qualitative articles compiled from searches in the databases CINAHL and PubMed. They were put through quality control using assessment bases modified from Berg, Dencker and Skärsäter (1999) as well as Willman, Stoltz and Bahtsevani (2011). The result was then categorised according to what aspects were identified: Physical consequences, Experiences in the Healthcare system and Psychological consequences. These categories were then divided into subcategories presented in the result. Results People living with long term pain describe negative consequences related to their pain. Physical, mental, and social suffering because of long term pain and limited understanding and poor reception from the care system can be shown in the articles. Conclusions Pain and suffering are closely interlinked, and long-term pain is rarely without suffering. Subpar care with ignorance from health care personnel increases suffering and more knowledge is required within the care system.

Bakgrund Att leva med smärta leder till onödigt lidande och en av sjuksköterskans huvuduppgifter är att lindra detta lidande. Ofta är smärttillstånd komplexa och kan bero på flera orsaker. För att kunna uppnå god smärtlindring krävs det ibland därför olika typer och kombinationer av smärtlindring för att lindra smärta. Akupunktur är en omvårdnadsmetod som sjuksköterskan kan använda för att minska patientens smärta. Den teoretiska anknytningen till denna litteraturöversikt är Katie Erikssons omvårdnadsteori som beskriver tre typer av lidande: vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande. Syfte Syftet var att belysa effekten av akupunktur som omvårdnadsmetod vid långvarig smärta med inriktning på patienters erfarenheter. Metod En litteraturöversikt med 16 inkluderade studier, publicerade mellan år 2010 och 2020. De använda databaserna är PubMed och CINAHL Complete. Insamlade data har bearbetats med integrerad analysmetod. Resultat Fyra områden framkom: smärtlindring, välbefinnande, patienters negativa erfarenheter och patienters förväntningar av akupunktur. I flera av artiklarna framkom det att akupunktur hade en smärtlindrande effekt. Den smärtlindrande effekten visades genom patienters smärtskattningar, fysiska tecken samt en minskad användning av analgetika. Patienterna upplevde även ett ökat välbefinnande genom en ökad känsla av autonomi, ökad livskvalitet och förbättrad psykisk hälsa. Patienternas upplevda negativa erfarenheter grundade sig i smärta eller rädsla vid nålinstick eller en utebliven effekt av behandlingen. Slutsats Akupunkturbehandling har en smärtlindrande effekt och kan minska patientens lidande på flera sätt. Majoriteten av deltagarna i de valda studierna upplevde att akupunkturbehandlingarna lindrade deras långvariga smärta. Oavsett smärtlindrande effekt så upplevde flera deltagare att akupunktur hade lett till ett ökat välbefinnande, vilket i sin tur kan minska lidande. / Background Living with pain leads to unnecessary suffering and one of the nurse's main tasks is to alleviate this suffering. Pain conditions are often complex and can be due to several causes. In order to achieve good pain relief, therefore, different types and combinations of pain relief are sometimes required to relieve pain. Acupuncture is a nursing method that the nurse can use to relieve the patient’s pain. The theoretical connection to this literature review is Katie Eriksson's nursing theory which describes three types of suffering: suffering related to care, suffering related to illness and suffering related to life. Aim The aim of this study was to describe the effect of acupuncture as a nursing method on chronic pain with focus on the patients' experiences. Method A literature review was conducted with 16 research articles, published between 2010 and 2020. The databases used were PubMed and CINAHL Complete. The collected data has been processed using an integrated analysis method. Results Four areas were found: pain relief, well-being, patients' negative experiences and patients' expectations of acupuncture. In several of the articles, it was found that acupuncture had a pain-relieving effect. The pain-relieving effect was shown through patients' pain measurement instruments, physical signs and a reduced use of analgesics. Patients also experienced increased well-being in the form of increased autonomy, increased quality of life and improved mental health. The patients' negative experiences were based on pain or fear of needle insertion or a lack of effect of the treatment. Conclusions Acupuncture treatment has a pain-relieving effect and can reduce patients suffering in several ways. The majority of the participants in the selected studies experienced that the acupuncture treatments relieved their long-term pain. Regardless of the pain-relieving effect several participants felt that acupuncture had led to increased well-being.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett vanligt fenomen som kan orsaka problem för både individen och samhället. Forskning finns som visar att patienter med annat modersmål kan riskera att erhålla otillräcklig vård. Samhället blir allt mer mångkulturellt och sjuksköterskor möter ofta patienter som inte har svenska som modersmål. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att identifiera, bedöma, behandla samt utvärdera långvarig smärta hos patienter med annat modersmål. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide. Åtta enskilda intervjuer genomfördes med sjuksköterskor på en medicinavdelning. Analysmetoden var en kvalitativ innehållsanalys efter Burnard (1991). Resultat: De åtta sjuksköterskorna upplevde att det var svårare och tog längre tid att smärtlindra dessa patienter. Kroppsspråk, anhöriga, kollegor och professionella tolkar användes för att underlätta smärtlindringen. Kulturella tankesätt, bakgrund och socioekonomisk status upplevdes kunna påverka patienternas inställning till smärtstillande samt deras möjlighet till fullgod smärtbehandling. Organisatoriska aspekter som tidsbrist, bristande tolktillgänglighet och otillräcklig kontinuitet kunde komplicera arbetet med smärtlindringen. Ett holistiskt synsätt där sjuksköterskorna eftersträvade att se individen betonades. Det goda samarbetet med kollegor och andra professioner var en betydelsefull del i sjuksköterskans arbete. Slutsats: Klara utarbetade riktlinjer kan förbättra arbetet med smärtlindring hos patienter med långvarig smärta och annat modersmål. Förslag på en lista med hjälpmedel presenteras. / Background: Chronic pain is a common phenomenon which can cause problems both for the individual and society. Research is showing that patients with different mother tongue may be likely to receive inadequate care. Society is becoming increasingly multicultural and nurses frequently encounter patients who do not have Swedish as their mother tongue. Aim: To examine the nurses’ experiences to identify, assess, treat and evaluate chronic pain in patients with different mother tongue. Method: A qualitative interview study with semi-structured interview guide. Eight individual interviews were conducted with nurses at a medical ward. The method of analysis was a qualitative content analysis after Burnard (1991). Results: The eight nurses experienced that it was more difficult and took longer time to relieve pain in these patients. Body language, relatives, colleagues and professional interpreters were used to facilitate pain relief. Cultural mindset, background and socioeconomic status were perceived to affect patients' attitudes to pain and their ability to adequate pain management. Organizational aspects as time constraints, lack of interpreter availability and lack of continuity could complicate the process of pain relief. A holistic approach in which nurses sought to see the individual was emphasized. Good cooperation with colleagues and other professions was a key element in the nurses’ work. Conclusion: Defined and developed guidelines can improve the process of pain relief in patients with chronic pain and different mother tongue. A suggestion for a list of tools is presented.

Syftet med litteraturstudien var att belysa hur en individ med långvarig smärta upplever sitt dagliga liv. Endast kvalitativa artiklar användes för att fånga deltagarnas inifrånperspektiv av upplevelser och beskrivningar av att leva med långvarig smärta. Tolv vetenskapliga artiklar granskades enligt Forsberg och Wengströms (2003) checklista för kvalitativa artiklar. Carnevalis omvårdnadsmodell användes som teoretisk referensram och studiens resultat presenterades i enlighet med Carnevalis fem krav i dagligt liv - aktiviteter och upplevelser, händelser och upplevelser, förväntningar och förpliktelser, omgivningen samt värderingar, övertyglelser, seder och bruk. Deltagarnas upplevelser sattes in under respektive passande krav i dagligt liv. En viktig roll för sjuksköterskan i omvårdnaden av en individ är att hon/han samlar in och dokumenterar data om en individs inre och yttre resurser. Tillsammans med individen skall hon/han balansera de krav och resurser som finns i det dagliga livet. Sjuksköterskan har även till uppgift att motivera, stötta och få individen att själv ta ansvar för en del av sin behandling, då omvårdnadsåtgärder och behandling av en långvarig smärta i sig inte kan bota patienten, endast lindra. / The aim of this literature review was to highlight how an individual with chronic pain experience its daily life. To catch the lived experiences from the individuals who suffered from chronic pain, only qualitative articles were used. Twelve articles met the scientific standards of quality according to Forsberg and Wengström (2003). The theoretical frame of reference was Carnevali’s (1999) model of nursing care and the results of the study were represented in accordance with Carnevali’s five demands in daily life – activities and experiences, occurrence and experience, expectations and obligations, surroundings and convictions, manners and customs. The experiences of the individuals were put under matching demands in daily life. An important role of the nurse is to gather and document information about a person’s inside and outside resources. Together with the individual she/he shall balance the demands and resources that exist in the daily life. The nurses’ duty is also to motivate, to support and to make the individual take responsibility of its own treatment. To care and to treat an individual with chronic pain doesn’t cure the individual, only mitigate.

Bakgrund Långvarig smärta, smärta som varar över tre månader, påverkar en stor del av befolkningen och kan leda till omfattande begränsningar i livet och arbetsförmågan. Multimodala behandlingsmetoder där icke-farmakologiska interventioner ges plats, är betydande under omvårdnaden av patienter med långvarig smärta. Att lyssna på musik som intervention, är ett exempel på en icke-farmakologisk behandlingsmetod som träffas på både inom sjukhusmiljön och utanför som en typ av egenvård. Musikinterventioners roll för välbefinnande och dess effekt på upplevd smärta hos patienter med långvarig smärta, är relevant att inhämta mer kunskap om för att kunna användas i hälsofrämjande syfte. Syfte Syftet med studien var att beskriva effekterna av musikintervention på patienter med långvarig smärta. Metod I denna studie tillämpades en icke-systematisk litteraturöversikt. Databaserna PubMed och CINAHL användes för artikelsökningen. Artiklarnas kvalitet granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. För sammanställningen av resultatet vidtogs en integrerad dataanalys som analysmetod. Resultat Resultatet inkluderade tolv vetenskapliga artiklar, där kvantitativ metodansats dominerade. Två kategorier urskildes: Musik som smärtlindring och Musik som smärthantering. Musik som smärtlindring mynnade ut i två underkategorier: Effekt på smärtintensitet och Effekt på hjärnaktivitet. Musik som smärthantering delades upp i följande två kategorier: Effekt på kontroll över smärta och Effekt på mental hälsa. Slutsats Resultatet visade på potentiella fördelar med musikinterventioner som en kompletterande behandlingsmetod för personer med långvarig smärta, med effekter inte bara på smärtnivåer utan även på mentalt välbefinnande och upplevd kontroll över smärtan. Dock var effekterna inte entydigt positiva i alla studier, vilket understryker behovet av ytterligare forskning för att bättre förstå för vilka patienter och under vilka omständigheter musikinterventioner är mest effektiva. / Background Chronic pain, pain lasting over three months, affects a large portion of the population and can lead to extensive limitations in life and work capacity. Multimodal treatment methods, where non-pharmacological interventions are included, are significant in the care of patients with chronic pain. Listening to music as an intervention, is an example of a non-pharmacological treatment method that is utilized both within the hospital environment and outside as a form of self-care. The role of music interventions for well-being and its effect on perceived pain in patients with chronic pain is relevant to acquire more knowledge about, to be used for health-promoting purposes. Aim The aim of this study was to describe the effects of music intervention in patients with chronic pain. Method In this study, a non-systematic literature review was applied. The databases PubMed and CINAHL were used for article search. The quality of the articles was reviewed based on Sophiahemmet University College's assessment criteria for scientific classification and quality. For the compilation of the results, an integrated data analysis was used as the analysis method. Results The results included twelve scientific articles, where a quantitative method approach dominated. Two categories were distinguished: Music as pain relief and Music as pain management. Music as pain relief resulted in two subcategories: Effect on pain intensity and Effect on brain activity. Music as pain management was divided into the following two categories: Effect on control over pain and Effect on mental health. Conclusions The results indicate potential benefits of music interventions as a complementary treatment method for individuals with chronic pain, with effects not only on pain levels but also on mental well-being and perceived control over pain. However, the effects are not uniformly positive in all studies, which highlights the need for further research to better understand for which patients and under what circumstances music interventions are most effective.

Bakgrund: Långvarig smärta är vanligt förekommande och anses vara ett folkhälsoproblem. Det är en subjektiv upplevelse som påverkar människan fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt. Stora krav ställs på sjuksköterskan att ge en personcentrerad omvårdnad anpassad utifrån individens unika behov. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med långvarig smärta. Metod: En litteraturöversikt baserad på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL Complete och PubMed har genomförts i enlighet med Fribergs metodbeskrivning och analysmodell. Sökorden var Life experiences, Experiences, Chronic pain, Long term pain och Qualitative studies. Dataanalysen fokuserade på att kategorisera efter likheter och skillnader. Resultat: Långvarig smärta påverkar personens identitet och liv ur flera perspektiv. Okunskap och bristande förståelse leder till upplevelser av att vara misstrodd, försummad och hjälplös. Stöd och förståelse är viktigt för att finna acceptans för livet med långvarig smärta, dess påverkan samt för en fungerande vardag. Sammanfattning: Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse med mångdimensionell påverkan, vilket gör den svårbehandlad. Avgörande för att finna acceptans och styrka var att få smärtupplevelsen bekräftad, ett gott bemötande, stöd samt att bli sedd som en unik person och inte ett symtom. Vid omvårdnad behövs kunskap, öppet empatiskt förhållningssätt och personcentrerad vård. / Background: Long-term pain is common and it is considered to be a public health problem. The subjective experience of long-term pain affects the person physically, psychologically, socially and emotionally. Great demands are placed on the nurse to be able to provide person-centered care that is adapted based on the individual's unique needs. Aim: The aim was to describe adults’ experiences of living with long-term pain. Method: A literature review based on nine qualitative scientific articles from the databases CINAHL Complete and PubMed was made analyzed according to Friberg’s model. The search terms were Experiences, Chronic pain, Long term pain, and Qualitative studies. The data analysis focused on categorizing according to similarities and differences. Results: Long-term pain affects the person’s identity and life in many ways. Lack of understanding lead to experiences of being distrusted, neglected and helpless. Support and understanding are important to find acceptance for life with long-term pain, its impact and to have a functioning everyday life. Summary: Long-term pain is a subjective experience and it has a multidimensional impact on the person, which makes it difficult to treat. Having the experience of pain confirmed, good treatment, support and being seen as a unique person and not a symptom, proved vital for finding acceptance and strength. When caring for these individuals, good knowledge of long-term pain, person-centred care and an open approach are therefore needed to promote welfare.

Bakgrund Uppskattningsvis lever cirka 20 procent av svenska befolkningen med långvarig smärta vilket kostar samhället stora summor varje år och orsakar lidande för den som är drabbad och dennes anhöriga. Enligt Association for the Study of Pain (2021) definieras smärta som en associering till faktisk eller potentiell vävnadsskada. Denna litteraturöversikt är angelägen för att ge en ökad förståelse för personer som lider av långvarig smärta och de copingstrategier som de använder för att hantera sin smärta. Syfte Att beskriva copingstrategier hos personer i arbetsför ålder som lider av långvarig smärta. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Sökningarna gjordes mellan 2017 och 2022 genom databaserna CINAHL och PubMed. Därefter undersöktes utvalda artiklar genom en integrerad analys. Resultat Resultatet visade att personer med långvarig smärta ofta drog sig undan och isolerade sig i rädsla för att vara andra till last, trots att forskning visat på att sociala relationer var den viktigaste faktorn för att hantera smärtan. Brist på effektiva copingstrategier ökade katastrofiering och rädslor samt minskade fysisk aktivitet. Detta ledde till ökad smärta och trötthet vilket bidrog till större funktionsnedsättning, ångest och maktlöshet. Läkemedel var den vanligaste formen av smärtbehandling trots att forskning visat att kognitiv beteendeterapi har bättre effekt för att öka patienters välmående vid långvarig smärta. Slutsats Resultatet i denna litteraturöversikt visade att personer med långvarig smärta använder sig av en rad olika copingstrategier för att hantera sin smärta. / Background It is estimated that around 20 percent of the Swedish population lives with chronic pain, which costs society large sums every year and causes suffering to the person affected and their relatives. According to the Association for the Study of Pain (2021), pain is defined as an association with actual or potential tissue damage. This literature review emphasizes the importance of an increased understanding of people suffering from chronic pain and the coping strategies they use to manage their pain. Aim To describe coping strategies by people 18 to 65 years old who suffer from chronic pain. Method A structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The searches were made between 2017 and 2022 through the CINAHL and PubMed databases. Selected articles were examined through an integrated analysis. Results The results showed that people with chronic pain often withdrew and isolated themselves in fear of being a burden to others, despite research showing that social relationships were the most important factor in managing the pain. Lack of effective coping strategies increased catastrophizing and fears and reduced physical activity. This led to increased pain and fatigue which contributed to greater functional impairment, anxiety and powerlessness. Medicines were the most common form of pain treatment despite research showing that cognitive behavioral therapy is more effective in increasing patients' wellbeing concerning chronic pain. Conclusions The results of this literature review showed that people with chronic pain use a range of different coping strategies to manage their pain.

Bakgrund Smärta är den vanligaste orsaken till att personer söker vård och långvarig smärta är ett omfattande folkhälsoproblem som också är mycket kostsamt för samhället. Långvarig smärta är ett komplext tillstånd som ofta involverar samsjuklighet och som påverkar alla delar av patientens liv. Hälso- och sjukvårdspersonal saknar ofta kompetens kring långvarig smärta och dessutom skiljer sig ofta uppfattningen om smärtupplevelsen mellan patienten och personalen. Därför finns det ett behov av att sammanställa kunskap som ökar hälso- och sjukvårdspersonals förståelse för patienternas upplevelser av bemötandet. Syfte Syftet var att belysa de erfarenheter och upplevelser som patienter med långvarig smärta har av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserats på femton vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskningen har utförts med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet sammanställdes med en integrerad dataanalys. Resultat Tre huvudkategorier identifierades: Empatiskt bemötande, Tydlig kommunikation och ärlighet från hälso- och sjukvårdspersonal och Att få vara delaktig. Resultatet visade att patienter med långvarig smärta lägger stor vikt vid delaktighet i deras egen vård, att personalen inte ifrågasätter deras unika upplevelser, tydlig och öppen information från hälso- och sjukvårdspersonalen samt att det finns en förståelse för att de är unika individer med unika behov och erfarenheter. Slutsats Litteraturöversikten gav viktiga insikter i hur patienter upplever olika delar av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen. Hur personalen bemöter patienter kan stärka relationen, öka tillfredsställelsen och bidra till att patienterna känner sig sedda och bekräftade i sina smärtupplevelser. Med ökad kunskap om upplevelserna hos patienter med långvarig smärta kan hälso- och sjukvårdspersonal utveckla förståelse och ge vård som är anpassad efter patientens behov där den unika individens upplevelse och erfarenheter står i centrum. / Background Pain is the most common reason for seeking healthcare and chronic pain is an extensive public health problem which also has a high societal cost. Chronic pain is a complex condition which often involves comorbidity and it affects all parts of the patient's life. Healthcare professionals often lack competence regarding chronic pain and the perception of the pain experience often differs between the patients and the healthcare professionals. Therefore there is a need to gather knowledge which will deepen healthcare professionals' understanding of how patients experience their meetings with the professionals. Aim The purpose was to illuminate the experiences that patients with chronic pain have of meeting healthcare professionals. Method A non-systematic literature review based on 15 scientific articles with both qualitative and quantitative methods. The articles were gathered from the databases PubMed and CINAHL. The quality assessment was done using Sophiahemmet University’s assessment matrix. The result was compiled using an integrated data analysis. Results Three main categories were identified: Empathetic treatment, Clear communication and honesty from healthcare professionals and Being involved. The result showed that patients with chronic pain greatly value being involved in their own care, professionals not questioning their unique experience, clear and open communication from the healthcare professionals and also that there is an understanding of how they are unique individuals with unique needs and experiences. Conclusions The literature review provided important insights into how patients experience different parts of the treatment from the healthcare personnel. How the healthcare professionals treat patients can strengthen the relationship, increase patient satisfaction and contribute to making the patients feel heard and seen in their experiences with pain. With increased knowledge about the experiences of patients with chronic pain, healthcare professionals can develop an understanding and give care that is customized for the patient's needs where the unique individual's experiences are at focus.

Bakgrund: Smärta är ett subjektivt fenomen som kan definieras som en personlig sensoriskt eller emotionellt obehaglig upplevelse relaterad till faktisk eller potentiell skada, där biologiska, psykologiska och sociala faktorer har betydelse. Långvarig smärta definieras som smärta vilken har pågått eller varit återkommande under mer än tre månader. Smärta kan påverka kroppens system och funktioner, såsom sömn, sinnesstämning och kognitiv funktion. En biopsykosocial förklaringsmodell, vilken tillstår smärtproblematiks flerdimensionalitet, är idag vedertagen för att beskriva, bedöma och behandla smärta. Långvarig smärta är en vanligt förekommande diagnos i både industrialiserade och utvecklingsländer. Behandling vid långvarig smärta innefattar farmakologisk behandling men även icke-farmakologiska alternativ, exempelvis psykoterapeutisk behandling, akupunktur eller fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av icke-farmakologisk smärtbehandling vid långvarig smärta. Metod: Litteraturstudien var av kvalitativ, induktiv ansats och baserades på tio kvalitativa artiklar. Datan bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom av analysen; Fysiska erfarenheter, Inverkan på känsloliv och inre förmågor, Resurser och strategier för smärthantering och Inverkande faktorer på användande och effekt. Vanligt förekommande erfarenheter av icke-farmakologisk smärtbehandling, både vid fysikaliska och psykologiska behandlingsmetoder, innefattade förändrade upplevelser av välmående och livskvalitet, samt ökad kunskap och förståelse. Konklusion: Flertalet icke-farmakologiska smärtbehandlingsmetoder gav smärtlindring. Deltagare lade dock genomgående tyngd vid andra erfarenheter relaterade till exempelvis livskvalitet, avslappning, kunskap kring smärttillstånd, relation till vårdgivare samt tillgång till resurser och strategier för smärthantering. Genom förståelse för patienters erfarenheter, kunskap kring långvarig smärta och behandlingsalternativ samt förmåga till relationsbyggande kan sjuksköterskan skapa en förbättrad personcentrerad omvårdnad och bidra till minskat lidande hos patienter med långvarig smärta. / Background: Pain is a subjective phenomenon which can be defined as a personal sensory or emotional experience associated with actual or potential tissue damage, influenced by biological, psychological and social factors. Chronic pain is defined as pain persisting or recurring for three months or longer. Pain can influence the body’s functions, such as sleep, frame of mind and cognitive function. A biopsychosocial explanatory model, which acknowledges pain’s multidimensionality, is an established way of describing, assessing and treating pain. Chronic pain is common in both developed and developing countries. Treatment includes pharmacological therapy as well as non-pharmacological options, for example psychotherapy, acupuncture or exercise movement techniques. Aim: The aim of the study was to illustrate chronic pain patients’ experiences of non-pharmacological pain management. Method: The literature study was done with a qualitative, inductive approach on the basis of ten qualitative articles. A qualitative content analysis was performed to process the data. Result: Four categories were found through the data analysis; Physical experiences, Impact on emotions and inner capabilities, Resources and strategies for pain management and Factors influencing use and effect. Common experiences of non-pharmacological pain management, both physical and psychological treatments, included changed perceptions of well-being and quality of life, as well as increased knowledge and understanding. Conclusion: Multiple non-pharmacological pain management methods gave pain relief. Participants put an emphasis on other experiences related to for example quality of life, relaxation, knowledge of pain mechanisms, caregiver relationships and access to pain management resources and strategies. Through understanding patients’experiences, having knowledge of chronic pain conditions and treatment options and relationship building skills nurses can provide a more person-centered care and can contribute to decreased suffering in patients with chronic pain.