Bakgrund: Långvarig smärta är ett stort problem i hela världen. Ett problem med smärtbehandlingarna är dels att smärta är en subjektiv upplevelse som kräver ett mångimensionellt förhållningssätt. Flera av läkemedelsformerna ger besvärliga biverkningar eller har bristfällig effekt beroende på patientens mottaglighet.   Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av komplementära smärtbehandlingar vid långvariga smärtproblem. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett positivt resultat framkom där många patienter uppskattade det individualiserade bemötandet. Behandlingarna gav andra positiva effekter så som minskning av stress, ångest och depression och inte bara smärta samt att de fick verktyg med sig hem hur de skulle kunna hantera smärtan. Det lyftes även fram några negativa aspekter av ett fåtal patienter. Slutsats: Komplementära behandlingsmetoder påverkar hela patienten positivt gentemot hälsa och välbefiinande. Patienten känner sig sedd och lyssnad till då vårdaren sätter sig in i patientens livsvärld.

Långvarig smärta är en vanlig förekommande orsak till att människor söker sjukvård. Det innebär ett omfattande lidande som påverkar välbefinnandet och livssituationen. För människor med långvarig smärta är inte bara en god smärtbehandling centralt utan en god vårdrelation har stor betydelse. Tidigare forskning visar på att patienter får dåligt bemötande och inte känner sig lyssnade på. Syftet med studien är att undersöka patienters upplevelse av den vårdande relationens betydelse vid långvarigt smärttillstånd. Studien är en litteraturstudie utifrån Åsa Axelssons modell (2012), där totalt 13 artiklar har använts i resultatet. Resultatet är presenterat utifrån två huvudteman och sex underteman. De två huvudteman är Den stärkande vården och Att inte bli sedd som en unik människa. Resultatet visar på att en god vårdrelation är viktig för att patienter ska känna sig sedda, få stöd, kunna hantera smärtan och få kontroll. Många patienter upplever dock ett dåligt bemötande då de inte blir lyssnade på och blir ifrågasatta i sin upplevelse av smärta. Detta bidrar till att patienter känner sig förminskade och maktlösa och förlorar hoppet på sjukvården. Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienter med långvarig smärta är avgörande för att patienten ska känna sig stärkt.

No description available.

Bakgrund: Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse, som finns kvar efter den tid det tar för en skada att läka, vanligen 3-6 månader. Den är kroppens varningssignal, men vid förlorad funktion övergår den till ett lidande, vilket sjuksköterskor försöker motarbeta. Cirka 40 procent av Sveriges befolkning lever med långvarig smärta, och den utgör alltid en utmaning för att god hälsa och välbefinnande ska kunna uppnås. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med långvarig smärta. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes på åtta kvalitativa studier inom vårdvetenskap som svarade mot syftet. Studierna var etiskt godkända, vetenskapliga och högkvalitativa. Beskrivande analys enligt Evans (2002) utfördes och resulterade i tre teman med tillhörande subteman. Resultat: Att leva med långvarig smärta upplevdes som ett lidande, genom sjukdoms- vård- och/eller livslidande. Det upplevdes utmanande, då smärtan medförde begränsningar för individerna och belastningar för medmänniskor. Det upplevdes även anpassningskrävande, genom förändring eller acceptans. Slutsatser: För att förstå upplevelsen ska långvarig smärta betraktas utifrån individens livsvärld. Smärta är inte alltid identiskt med lidande. Sjuksköteskor kan påverka upplevelsen genom att tro på patienten, och jobba med istället för emot förändring. Genom acceptans och att se människan som en helhet, kan god hälsa och välbefinnande uppnås trots närvaro av smärta.

Bakgrund: Idag kan uppemot 40 % av sjukvårdsbesöken kopplas samman med smärta. Smärta är en signal på att något i kroppen är fel och när en individ drabbas av långvarig smärta påverkas hela individens livsvärld. Det leder ofta till en förlust av identitet, försämrad livskvalitét samt socialt utanförskap. Hur smärtan upplevs är en väldigt subjektiv upplevelse som skiljer sig från individ till individ. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med långvarig smärta upplever bemötandet i sjukvården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som grundades på tio originalartiklar. Artiklarna kvalitétsgranskades och endast de som var mest användbara för studiens syfte valdes ut. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Bemötandet i vården, Förväntningar på vården och kommunikationen i vården. Resultatet visade att många patienter upplever ett bristfälligt bemötande från vårdpersonalen och att det många gånger tar lång tid innan de får en diagnos och en bra och passande behandling för sin smärta. Det framkom också att ett bra bemötande och en bra dialog mellan patient och vårdpersonal gjorde att patienten kände sig mer delaktig i sin vård. Slutsats: Långvarig smärta är ett väldigt komplext område och det finns oftast ingen bot utan det är ett tillstånd som patienten måste lära sig att hantera. Att som patient då få ett gott bemötande från sjukvården betyder oerhört mycket för att de ska kunna känna en tillit till vårdpersonalen. Om vårdpersonalen lär sig att lyssna på patienterna och bekräfta dem och deras smärta leder förhoppningsvis vården till en stärkt hälsoprocess och ett minskat lidande för patienten.

Globalt är smärta ett mycket stort problem och uppskattningsvis lever cirka 60 miljoner människor med långvarig smärta idag. Den långvariga smärtan kan vara svår att bemästra och patienter kan uppleva att traditionell medicinsk vård inte hjälper tillräckligt. Utöver traditionell medicinsk vård finns komplementära terapier som sjuksköterskan kan använda för att lindra patienters smärta. Syftet var att undersöka patienters upplevelser av användningen av komplementära terapier vid långvarig smärta. En litteraturstudie gjordes och den resulterade i åtta vetenskapliga artiklar som svarade till syftet. I resultatet framkom två kategorier: förbättring och ökad medvetenhet. Litteraturstudiens slutsats visade att patienter upplevde en lindring i den långvariga smärtan av de komplementära terapierna. Det framkom även att patienterna blev mer medvetna om sambandet mellan kroppen och smärtan, vilket gjorde att de kunde hantera den långvariga smärtan bättre. Sjuksköterskans kunskaper inom de komplementära terapierna som kan lindra långvarig smärta är dock fortfarande bristfälliga och mer forskning krävs, dels om patienters upplevelser av komplementära terapier och dels om de faktiska kostnaderna av att tillämpa dessa terapier. / Globally is the pain a huge problem and estimated live about 60 million people with chronic pain today. A long period of pain may be hard to cope with and patients can experience that conventional medicine are not efficient enough. Apart from conventional medicine there are complementary therapies of pain relief that the nurse may use to ease the patient's suffering. The purpose of this study was to investigate patients' experiences of the use of complementary therapies of long period of pain. A literary survey was performed which resulted in eight scientific articles corresponding to the purpose of the study. Two categories appeared among the result: recovery and increased body awareness. The conclusion of the literary survey showed that patients experienced relief from the prolonged pain of the complementary therapies. It also emerged that the patients became more aware of the connection between the body and the pain, which meant that they could handle the long-lasting pain better. However, the nurse's knowledge of complementary therapies of relieving pain is still deficient and more research partly about patients' experiences of complemantary therapies of pain and partly about the actual cost of applying these therapies are required.

Bakgrund:Långvarig smärta är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Lidandet för individen är omfattande och ur ett samhälleligt perspektiv är det både kostsamt och resurskrävande. När en smärta utvecklas till en långvarig smärta blir situationen komplex. För att behandla långvarig smärta krävs en kombination av flera behandlingsmetoder, en så kallad multimodal rehabilitering. Denna litteraturöversikt är inriktad på att utforska kunskapsläget när det gäller mindfulness och dess betydelse vid långvarig smärta.Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt är att beskrivavilken betydelsemindfulness har för personer med långvarig smärta.Metod: Metoden som används är en litteraturöversikt som innefattar 15 kvantitativa artiklar.Resultat:Resultatet påvisar vissa signifikanta förbättringar inomområdena; smärtacceptans och smärthantering, smärtrelaterad stress, smärtintensitet och smärtskattning, medvetenhet, sömn och sömnproblematik, livskvalitet, mentala aspekter, fysiologiska aspekter och läkemedelsanvändning.Slutsats: Det kan finnas fördelar med utövande av mindfulness för personer med långvarig smärta. För att mindfulness skall vara av betydelse krävs regelbundenhetoch långsiktighet av utövaren. Sjuksköterskan skulle haett viktigt arbete genom att kunna motivera och rekommendera denna form av rehabilitering som ett komplement till befintliga metoderom detta var en accepterad rekommendation. / Background: Long-term pain is the most common reason why people are long-term sicklisted. The individuals’ suffering is enormous and from a societal perspective it is both resource-demanding and expensive. When pain evolves into long-term pain it becomes complex. To treat long-term pain requires a combination of many treatment methods. This literature review focuses on exploring the state of knowledge when it comes to mindfulness and its value on long-term pain.Aim:The aim of this literature review is to describethe value of mindfulness for people with long-term pain.Methods:The method is a literature review and it includes 15 quantitative studies.Results: The result show some significant improvements in the areas of; pain acceptance and pain interference, pain related stress, pain intensity and pain assessment, awareness, sleep quality and sleeping problems, quality of life, psychological and physiological aspects andanalgesic use.Conclusion: There can be benefits with practicingmindfulness for people with long-term pain. In order for mindfulness to be of value it is necessary to practice it regularly and have a long-term perspective. The nurse would have an important role to playto motivate and recommend thisform of rehabilitation as a complement to existing methodsif it was accepted by authorities.

Bakgrund: Som grundutbildad sjuksköterska består vardagen av möten med många människor med olika besvär. En specifik patientgrupp som troligen kommer att öka i takt med att livslängden ökar är den som lider av eller är drabbad av långvarig smärta. Då långvarig smärta är ett fenomen som upplevs ytterst individuellt krävs det en god omvårdnad med personcentrerad vård. Den individuella upplevelsen innebär att det inte finns en behandling som fungerar för alla och därav är det viktigt att se till vad som passar den enskilda individen så att den mest effektiva behandlingen kan tillämpas. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av långvarig smärta utifrån befintlig forskning. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats tillämpades. Databaserna PubMed och CINAHL genomsöktes och relevanta artiklar granskades och totalt användes elva artiklar i litteraturstudiens resultat. Alla artiklarna var av kvalitativ metod och analyserades med hjälp av att följa de fem stegen till innehållsanalys som Forsberg & Wengström (2016) beskriver. Resultat: Det resultat som framkom av analysen presenteras genom två teman; förändrad livsstil och smärthantering med två kategorier vardera. Faktorer såsom sömn, fysisk aktivitet och hanteringsstrategier var återkommande. Det mest oväntade fyndet i resultatet var att patienterna inte värdesatte läkemedelsbehandlingen högst utan önskade finna alternativa behandlingar såsom akupunktur och massage. Konklusion: Patientupplevelser är ett värdefullt material som ger insyn i hur den individuella patienten upplever sitt tillstånd och sin omgivning. Litteraturstudien gav ett samstämmigt resultat gällande vilka faktorer som ansågs prioriterade av patienterna för att underlätta deras situation med långvarig smärta. Den individuella variationen framhävdes i resultatet då en del av patienter ansåg att fysisk aktivitet var lindrande medan andra inte ville röra sig alls. Denna variation innebär att det som sjuksköterska är viktigt att se till personen inte patienten och därmed utforma personcentrerad vård och minska personens lidande och patientens symtom. / Background: As a registreted nurse every day is based on care meetings with humans with different problems. There is one specific group of patients´that seems to increase in number due to increased time of living, patients with chronic pain. Chronic pain is a phenomenon that everyone have different experiences about due to the individual perception which requires good caring based on person centered needs. The individual experience of pain means that there is no treatment that is general, therefore the person centered care is needed to find the most efficient treatment for each individual. Aim: The aim of this literature review is to illustrate the experiences that patients´ have of chronic pain based on existing research. Method: The literature review was made with a qualitative approach. Databases as PubMed and CINAHL were searched through and the articles found relevant for answering the aim of the literature review was audited and a total of eleven articles was used in the result. All of the articles were analyzed according to the five steps described by Forsberg and Wengström (2016). Findings: The result of the literature review was presented by two themes; changed lifestyle and pain management with two categories each. The literature review came up with a similiar results about which factors that had the highest priority according to the patient to ease their situation with chronic pain. Sleep, physical activity and coping strategies were recurrent throughout the literature review. The most unexpected found result was that patients did not value the pain-relieving drugs the highest, they rather wanted to find alternative treatment such as acupuncture and massage. Conclusion: Patient experiences is a valuable information that provides insight for the situation the patient is in and in the surroundings of the patient. There is a variation among the patients that is showed in the result. Some patients used physical activity as a pain relief, others did not wanted to move at all. This variation highlights the importance of the nurse working in line with person centered care. By doing so the nurse can ease the person´s suffering and comfort the symtoms of the patient.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett av de mest förekommande fenomenen i svensk sjukvård och kostar samhället stora summor pengar varje år. Den orsakar ett stort lidande för den drabbade. Kvinnor är mer representerade i gruppen än vad män är, vilket delvis går att förklara genom olika biologiska förutsättningar. Dessutom rapporterar denna patientgrupp i relativt hög utsträckning ett icke-önskvärt bemötande från vården som kan resultera i felaktiga eller uteblivna behandlingar.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av långvarig smärta.  Metod: En kvalitativt strukturerad autobiografisk studie baserad på fem bloggar. Bloggarnas innehåll analyserades genom manifest innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. De huvudkategorier som framkom var smärtan begränsar, vardagen förändras, vården sviker och att förlika sig med smärtan.  Slutsatser: Ett adekvat bemötande från vården genererar en mindre negativ upplevelse för de drabbade medan ett bemötande där patienten inte tas på allvar istället förstärker lidandet. Genom acceptans kan livskvalitet uppnås trots en ständigt närvarande smärta.

En av de vanligaste orsakerna till att patienter söker till primärvården är smärta. Långvarig smärta innebär ett stort lidande för de drabbade, det är ett tillstånd som kräver självhantering och planering. Egenvård skapar förutsättning att ta kontroll över sin egen situation och majoriteten av personer drabbade av långvarig smärta är villiga att använda sig av detta. E-hälsa innebär användning av informations- och kommunikationsteknik med syfte att främja hälsa. För patienter är internet och tekniska hjälpmedel en resurs med stor signifikans för möjligheten att kontakta hälso- och sjukvården samt kunna söka hälsoinformation på egen hand. Syftet med litteraturstudien är att undersöka och belysa hur e-hälsa kan ge stöd till egenvård för personer med långvarig smärta. Metoden är en litteraturstudie där 15 artiklar ingår, både kvantitativa, kvalitativa och mixed metod. I resultatet framkommer tre kategorier vilka är tillgång till strategier, självskattning och självövervakning samt kommunikation. Resultatet visar att E-hälsa kan stödja egenvården genom att göra vården och självhanteringsstrategier mer tillgängliga för patienterna, vilket leder till minskad smärta, ökad självständighet och nya vårdmöjligheter. / One of the most common causes of patients seeking primary care is pain. Chronic pain causes a lote of suffering for those affected, it is a condition that requires self-management and which requires planning. Self-care creates the conditions to control the situation and the majority of the persons affected by chronic pain are willing to use self-care. E-health means the use of information and communication technology with the aim to promote health. For patients, the Internet and technical aids is a resources of great significance for opportunities to contact health care and to seek health information on their own. The purpose of the literature study is to investigate and describe how e-health can support the self-care for people with chronic pain pain. The method is a literature study that includes 15 articles, both quantitative, qualitative and mixed method. The result reveals three categories, these are available strategies, self-assessment and self-monitoring and communication. The result shows that E-health can support self-care by making care and self-management strategies more accessible to patients, which leads to less pain, more independency and new care-opportunities.