No description available.

No description available.

Bakgrund: Cancer ökar bland befolkningen och det i sin tur kan leda till ökade komplikationer av behandling och cancersjukdomen i sig såsom långvarig smärta. Patientens upplevelse är inte alltid att vårdpersonalen ser smärtproblematiken som kan uppstå. Sjuksköterskan ska arbeta för att lindra lidande, vilket smärta är del av. Lidande en unik upplevelse som ser olika ut för varje individ. Då lidande kan komma av den totala livssituationen behöver sjuksköterskan en ökad förståelse för att kunna uppfylla sitt ansvar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa forskning om långvarig smärta efter cancerbehandling. Metod: En integrativ litteraturöversikt med 11 artiklar. Resultat: Två huvudteman identifierades, dagligt liv och livskvalitet, samt sex underteman om hur långvarig smärta inverkar på följande; fysiska aktiviteter, dagliga aktiviteter, arbetslivet, läkemedelsanvändning, generell hälsa och sexlivet. Slutsats: Många patienter upplevde en negativ påverkan på det dagliga livet med både psykiska, fysiska och sociala dimensioner. Patienterna upplevde att arbete, fysisk aktivitet samt att dagliga sysslor blev begränsade på grund av den långvariga smärtan. Hur stor påverkan patienterna fick på de olika dimensionerna tycks ha en koppling till vilken cancerform och behandling patienterna fick. / Background: Cancer is increasing among the population, which can lead to an increased number of complications as chronic pain, not only from the cancer treatment but from the disease itself. Patients have also been found to feel that their pain problems are not taken seriously by the healthcare professionals. The nurses should work to relieve any suffering which is caused by pain. Suffering is a unique experience that is different for everyone. As suffering may be due to the overall life situation, the nurses need a greater understanding of the situation in order to fulfill their responsibilities. Aim: The aim of this literature review was to compile research on chronic pain after cancer treatment. Method: An integrative literature review with 11 included articles. Result: Two main themes were identified; daily life and quality of life, and six subthemes regarding how the chronic pain influences and impacts the following; physical activities, daily activities, the professional life, drug use, general wellbeing, and sex life. Conclusion: Many patients experienced a negative impact on their daily life in both mental, physical and social dimensions. Patients felt that work, physical activity and daily tasks were limited due to the chronic pain. This varied in all aspects depending on the type of cancer and which treatment the patients received.

Bakgrund: Artros är en av de 10 mest vanliga sjukdomarna i världen och 25% av alla med artrosrelaterad rörelseinskränkning kan inte utföra dagliga aktiviteter i sitt liv. Sjukdomen leder till långvarig smärta och rörelseinskränkning som kan resultera i sjukskrivning och sjukpensionering.  Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med artros upplever att långvarig smärta påverkar livskvaliteten. Metod: En allmän litteraturöversikt där 9 kvalitativa artiklar samt en multimetodsstudie med separat kvalitativt resultat inkluderats, analyserats och sammanställts. Artiklarna togs fram från sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL.  Resultat: Under innehållsanalysen utformades två kategorier med vardera två underkategorier. Fysisk hälsa; symtomlindring och aktiviteter i det dagliga livet samt psykisk hälsa; välmående och sociala aspekter. Slutsats: Fysiska och psykiska aspekter ingår i definitionen av livskvalitet, således upplever personer med artrosrelaterad långvarig smärta att begränsningar i det dagliga livet, den sociala samvaron samt försämrat generellt välmående ger en försämrad livskvalitet. / Background: Osteoarthritis is one of the ten most common diseases in the world and 25% of people with osteoarthritis-related disability can not perform activities in daily life. The disease leads to long-term pain and disability which can result in medical leave or retirement related to disability. Aim: The aim of the study was to explore how persons with osteoarthritis-related long-term pain perceive their quality of life.  Method: A general literature review where 9 qualitative articles and one multimethodstudy that presented the qualitative result separately were included, analyzed and compiled. Results: During the content analysis two categories with two subcategories each emerged. Physical health; sympthomatic relief and activities in daily life and also psycological health; general wellbeing and social aspects.  Conclusion: Physical and psychological aspects are included in the definition of quality of life, therefore persons with osteoarthritis-related long-term pain experience that limitations of activities in daily life, social life and also impaired general wellbeing decreases quality of life.

Långvarig, icke-malign smärta är ett utbrett problem och påverkar många aspekter i livet. Behandling av långvarig smärta är komplext och kräver ett samarbete mellan flera professioner för att uppnå god effekt. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stödja och delaktiggöra patienten i att hitta strategier för att bibehålla god livskvalitet.  Syftet var att beskriva patienters upplevelse av hur livskvaliteten påverkas vid långvarig smärta. Litteraturstudien utgår från en induktiv ansats med tio vetenskapliga originalartiklar i resultatet, samtliga artiklar har kvalitativ ansats. Innehållet i artiklarna har analyserats och granskats enligt innehållsanalys och tillslut bildat tre teman: psykisk påverkan, förändrad självbild och begränsade sociala kontakter. Resultatet visar att personers upplevelse av påverkan på livskvalitet vid långvarig smärta är starkt sammankopplat med sociala kontakter, strategier för smärthantering och stöd från anhöriga. Personer med långvarig smärta upplever ofta psykisk påverkan och förändrad självbild, samt begränsade sociala kontakter. Det sociala stödet är av betydande roll för personer med smärta och direkt avgörande för hur personerna hanterar och lever med smärta. / Chronic, non malign pain is a wide problem and affects many aspects in life. The treatment of chronic pain is complex and requires a collaboration between several professionals to achieve good effects. Nurses have an important role in supporting and engaging the patient in finding strategies to maintain good quality of life. The aim of this study was to describe people's experiences of how quality of life is affected in the case of chronic pain. This literature study is based on an inductive approach with ten original articles in the result, all articles have a qualitative approach. The content of the articles has been analyzed and reviewed according to content analysis, and formed three themes: psychological impact, altered self-image and limited social contacts. The result shows that people’s experiences of the impact on quality of life in the case of chronic pain is strongly linked to limited social contacts, pain management and support from relatives. People with chronic pain often experience psychological impact and altered self-image, as well as impaired social contacts. Social support is important for people with chronic pain and directly determines how people both handle and live with pain.

Bakgrund: Långvarig nacksmärta är vanligt och drabbar ca 50% av världens befolkning. I Sverige drabbas kvinnor oftare än män. Ospecifik långvarig nacksmärta saknar känt ursprung. Behandlingen går oftast ut på att dämpa symtom och utbilda patienten i smärtan. Att istället utgå från att öka måluppfyllelse är ovanligare. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur tilltro till behandling, katastroftankar samt smärtstillande medicinering påverkade graden av måluppfyllelse hos kvinnor i arbetsför ålder med ospecifik långvarig nacksmärta efter en rehabiliteringsperiod. Även sambandet mellan tilltro till behandling och katastroftankar undersöktes.  Metod: Detta är en retrospektiv longitudinell studie och sekundäranalys av data från en RCT studie med data tillhörande 65 kvinnor. Tilltro till behandling, katastroftankar och medicinering mättes innan rehabiliteringsperioden och måluppfyllelse mättes efter.  Resultat: Mann-whitney U-test visade ingen skillnad i måluppfyllelse efter rehabilitering mellan de med hög respektive neutral grad av tilltro till behandling (p=0, 395), låg respektive neutral grad av katastroftankar (p=0,59).  Sperman´s Rho test fann inget samband mellan tilltro och katastroftankar (p=0,751). De som tog medicin regelbundet hade en signifikant högre grad av måluppfyllelse mot de som ej tog medicin regelbundet (p=0,025).   Slutsats: Studien ger inte stöd för att tilltro till behandling och katastroftankar påverkar graden av måluppfyllelse. Inget samband mellan katastroftankar och graden av tilltro till behandling tycks finnas. Resultatet bör tolkas i ljuset av att data saknades för de med låg tilltro respektive höga katastroftankar. Smärtmedicinering tycks ha en positiv påverkan på måluppfyllelse. Mer kunskap om hur/vilken medicinering som påverkar måluppfyllelse behövs.

Syftet med denna studie var att beskriva hur kristna invandrarkvinnor från Mellanöstern med långvarig smärta upplever sin hälsa i relation till sin andliga tro samt betydelsen av att fysioterapeuten bemöter andlighet. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor som var eller hade varit aktuella hos fysioterapeut inom primärvården på grund av långvarig smärta. Två teman framkom ur analysen av materialet som genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Dessa är; 1) Smärtlindring genom sin tro och Vårdmöte med värdighet och respekt. Till dessa teman fanns kategorierna Hopp och mening, Vikten av trosutövande/ritualer, Genuint intresse och lyhördhet hos fysioterapeuten samt Fysioterapeutens förförståelse kring andlighet. En stark inre tro på en kärleksfull Gud ger stöttning, trygghet och hopp för många patienter. Tron ger mening åt lidandet och fungerar som ett känslomässigt stöd i vardagen och hjälp att hantera smärta. Kvinnorna beskriver att smärta och irritation minskar när de ber och att delta i gudstjänst i kyrkan får både kropp och själ att må bra. Det råder delade meningar om huruvida fysioterapeuten bör bemöta andlighet. Det upplevs viktigt men samtidigt individuellt beroende på fysioterapeutens egna värderingar och förståelse. Andlighet och vård ses som separata resurser och det finns en tveksamhet och okunskap kring hur dessa resurser kan integreras. Att fysioterapeuten är intresserad och lyhörd och respekterar olika behov och förväntningar är viktigt. Med tanke på resultatet i denna studie och tidigare forskning om relationen andlighet och hälsa vill författaren framföra följande: Andlighet/religion kan fungera som en stark medicin, inte minst för personer med långvarig sjukdom och smärta. Att kunna göra en andlig/religiös bedömning och att erhålla information om hur patienten ser på hälsa, sjukdom och vård bör ingå i fysioterapeutens kompetens. Andlig/religiös kompetens behövs för att kunna ge en personcentrerad vård i vårt mångkulturella samhälle och bör integreras mer i fysioterapeututbildningen för att ge en utökad kunskap och förståelse. Dessutom bör fysioterapeuter ha reflekterat kring egna värderingar och sin egen trosuppfattning för att bättre kunna bemöta patienters andliga behov. / The aim of this study was to describe how Christian immigrant women from the Middle East with chronic pain experience health in relation to their spiritual beliefs as well as the importance of the physiotherapist responding to spirituality. Data were collected through semi-structured interviews with eight women who had a contact with a physiotherapist inprimary care in Sweden due to chronic pain. Two themes emerged from the analysis, which was carried out using qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004): 1) Pain relief through faith and Care meeting with dignity and respect.These themes included the categories Hope and meaning, The Importance of Religious practice/Rituals, Genuine interest and responsiveness of the Physiotherapist and the Physiotherapist's understanding of spirituality. A strong inner faith in a loving God can provide support, security and hope for many patients. Faith can give meaning to suffering and act as an emotional support in everyday life and help to manage pain. The women describe that pain and irritation are reduced when they pray and that participating in worship in church makes body and soul feel good. There are differences of opinion as to whether the physiotherapist should respond to spirituality. It is important but at the same time individually depending on the physiotherapist's own values and understanding. Spirituality and care are seen as separate resources and there is a doubt and lack of knowledge about how these resources can be integrated. It is important that the physiotherapist is interested and responsive and respects different needs and expectations.In view of the results of this study and previous research on the relationship of spirituality and health, the author would like to state the following: Spirituality/religion can work as a strong medicine, not least for people with long-term illness and chronic pain. Being able to make a spiritual/religious assessment and to obtain information on how the patient views health, illness and care should be part of the physiotherapist's competence. Spiritual/religious competence is needed to be able to perform individualized care in our multicultural society and should be integrated more into the physiotherapist education to provide an increased knowledge and understanding. In addition, the physiotherapist should have reflected on his/her own values and beliefs in order to better meet patients' spiritual needs.

Bakgrund: Smärta är det vanligaste symtomet för vilket personer söker vård. Långvarig smärta behandlas ofta farmakologiskt och i Europa använder hälften av alla med långvarig smärta farmakologisk behandling. Sjuksköterskan kommer oavsett arbetsområde att möta personer med långvarig smärta. Då den farmakologiska behandling som erbjuds ofta upplevs som bristande är det viktigt att sjuksköterskan är insatt i icke farmakologiska behandlingsalternativ och hur patienter upplever dessa. Syfte: Syftet var att undersöka personer med långvarig smärtas upplevelser av icke farmakologisk behandling. Metod: En allmän litteraturstudie där 12 artiklar granskades och analyserades med en tematisk analys. Resultat: Upplevelsen var att icke farmakologisk behandling gav smärtlindring. Behandlingarna som utfördes i grupp medförde en stark känsla av gemenskap och tillhörighet där stödet från gruppen hjälpte personerna att hantera sin smärta på ett konstruktivt sätt. Behandlingarna hade även en positiv inverkan på upplevd kontroll över hälsan, detta genom att motivera till förändrade attityder och eller livsstilsförändringar. Det förekom en rad hinder vid användandet, däribland bristande kunskaper om behandlingarnas metod och syfte samt låg tillgänglighet. Konklusion: Många upplever en god smärtlindring av icke farmakologiska metoder och därmed bör dessa användas mer av sjuksköterskor i dagens hälso- och sjukvård. / Background: Pain is the most common symptom for which people seek healthcare.Long-term pain is often treated pharmacologically and in Europe, half of allindividuals with long-term pain use pharmacological treatment. Regardless of workarea, nurses will encounter people with long-term pain. Since pharmacologicaltreatment often is perceived as deficient, it is important that nurses are familiar withnon-pharmacological alternatives and how patients experience these. Aim: The aimwas to investigate the experience of non-pharmacological treatment from personswith long term pain. Method: A general literature study in which 12 articles wereexamined and analyzed with a thematic analysis. Results: The experience was thatnon-pharmacological treatment provided pain relief. The treatments performed ingroups brought a strong sense of community and belonging where the support fromthe group helped the people to manage their pain in a constructive way. Thetreatments also had a positive effect on perceived control over health, this bymotivating to change attitudes and or lifestyle changes. There were a number ofbarriers including a lack of knowledge about the method and purpose of thetreatments and low availability. Conclusion: Many people experience good pain relieffrom non-pharmacological methods and therefore should be used more by nurses intoday's health care.

Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med långvarig smärta. Bakgrund: Smärta är den vanligaste orsaken till att personer söker vård. Det är ett tillstånd som är kopplat till låg livskvalité och det är vanligt att vuxna individer lever med smärta under en längre tid. Det påverkar alla delar av en fungerande hälsorelaterad vardag. Metod: Litteraturstudien har genomförts baserat på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. De inkluderade artiklarna hittades på PubMed och CINAHL. Dessa har kvalitetgranskats, analyserats och slutligen sammanställts. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta tillhörande underkategorier. Kategorierna är följande: Försämrad livskvalitet, Strategier för att hantera smärtan och Viktigt med stöd från omgivningen. Konklusion: Att leva med långvarig smärta bidrar till en försämrad livsvalité. Egna strategier behövs för att hantera smärtan, men det är också viktigt med stöd från omgivning och sjukvård. Litteraturstudien har betydelse för sjuksköterskan genom att öka förståelse för patienters uppleveser och därigenom också möjlighet att förbättra omvårdnaden. / Aim: The aim of this study was to describe patients´ experiences of living with chronic pain. Background: Pain is the most common cause of people seeking care. It is a condition that is linked to low quality of life and it is common for adult individuals to suffer with pain for a long period of time. It affects all parts of a functioning health-related daily life. Methods: A literature study was conducted, based on eight qualitative scientific articles. The included articles were found on PubMed and CINAHL. These have been reviewed regarding quality, analyzed and finally complied. Result: The analysis resulted in three categories and eight associated subcategories. The categories that were formed were: Deteriorated quality of life, Strategies to manage pain and Support from others is important. Conclusion: Living with chronic pain contributes to a deteriorating quality of life. Own strategies are needed to manage the pain, but support from the surrounding and healthcare is also important. This literature study may have importance for nurses to increase the understanding of patient's experiences and consequently also the opportunity to improve their care.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett primärt smärttillstånd, vilket innebär att smärtan utgör själva sjukdomen. Individer med fibromyalgi drabbas ofta av fördomar och ifrågasättande då sjukdomen inte går att bevisa med blodprov eller röntgen samt frågetecken kring etiologin. Behandling riktad mot sjukdomens orsak finns ännu inte, den behandling som erbjuds är endast symtomlindrande. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa patienten att hitta strategier för minskad smärta, stötta patienten i att identifiera och ägna sig åt hälsofrämjande åtgärder, dela med sig av kunskap och information gällande smärttillståndet samt enligt ordination genomföra farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med fibromyalgi.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaserna Pubmed och Cinahl Complete användes till datainsamlingen och resultatet analyserades enligt Fribergs metod.  Resultat: Utifrån dataanalysen framkom fyra huvudteman: kroppen som ett fängelse, en ny identitet, att anpassa sitt liv till sjukdomen och erfarenheter av bemötande. Resultatet visade att fibromyalgi innebar stora förändringar i privatliv, arbetsliv, i relation till andra och i relationen till sig själv.  Slutsats: Bristande bemötande inom vården och begränsningar i vardagen hade störst inverkan på livskvaliteten och skapade isolering, lidande och psykisk ohälsa. Resultatet kan kopplas till bristande kunskap och forskning kring sjukdomen vilket resulterar i en ifrågasättande attityd, stigmatisering och ineffektiva behandlingar. Genom att öka medvetenhet och kunskap inom ämnet kan vården förbättras avsevärt, vilket i sin tur kan leda till en förbättrad livskvalitet för dem som lever med fibromyalgi. / Background: Fibromyalgia is a primary pain condition, meaning the pain constitutes the illness itself. Individuals with fibromyalgia often suffer from prejudice and questioning as the disease cannot be proven by blood tests or X-rays and lack of knowledge regarding etiology. There is yet no treatment for the illness, only symptom relief. The nurse has an important role in helping the patient find strategies for reduced pain, supporting the patient in identifying and engaging in health-promoting measures, sharing knowledge and information regarding the illness and, according to prescription, implement pharmacological and non- pharmacological treatment.  Aim: The aim was to describe people’s experiences of living with fibromyalgia.  Method: A literature review based on ten qualitative scientific articles was conducted. Databases Pubmed and Cinahl Complete were used for data collection and the results were analyzed according to Friberg’s method.  Results: Based on the data analysis, four themes emerged: the body as a prison, a new identity, adapting life to the disease and experiences of social interactions. The results showed that fibromyalgia led to big changes in private life, work life, in relation to others and in relation to oneself.  Conclusions: Inadequate approach in healthcare and limitations in everyday life had the biggest impact on the quality of life and created isolation, suffering and mental illness. The result can be linked to a lack of knowledge and research about the illness, which results in a questioning attitude, stigmatization and ineffective treatments. By increasing awareness and knowledge on the subject, healthcare can be significantly improved, which can lead to an improved quality of life for those living with fibromyalgia.