I detta arbete undersöks lärares förhållningssätt till ledarskap. Syftet med studien är att undersöka vilken ledarstil som framhävs i lärares beskrivningar av ledarrollen och om denna överensstämde med den ledarstil som uppdagades i lärarnas resonemang om ledarskap. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer med lärare som är eller har varit verksamma inom grundskolans verksamhet. Resultatet analyserades sedan genom att använda Lewins (1938) teori om hur ledarskapet utgår från en av tre typer av ledarstilar. Dessa är den demokratiska, auktoritära och låt-gå ledarstilen. Vidare analyserades resultatet genom att identifiera dessa ledarstilar i lärarnas framställning av en kompetent ledare och i deras resonemang om ledarskap. Analysen visade att de deltagande lärarna i studien uppgav att en kompetent ledare bör ha den demokratiska ledarstilen. När lärarna fick resonera om ledarskap i olika sammanhang visade analysen att deras resonemang innehöll både demokratiska inslag och en större andel auktoritära inslag. Detta betyder att det fanns en skillnad mellan lärarnas framställning av en kompetent ledares ledarskap och det ledarskap som framhävs i lärarnas resonemang om ledarskap. Slutsatsen blir då att lärarna förespråkade ett demokratiskt ledarskap och ansåg sig själva bedriva ett demokratiskt ledarskap. Samtidigt visar undersökningen att deras resonemang om ledarskap innehöll fler inslag av den auktoritära ledarstilen, vilket kan tyda på att det finns en skillnad  mellan vem läraren uppger sig vara och hur de arbetar i praktiken.

<p>Bakgrunden till denna studie, är ett intresse som väcktes vid ett tidigare projektarbete i utbildningen. Där ungdomar intervjuades bland annat om hur en bra lärare bör vara. Studiens syfte var att undersöka några lärares och elevers syn på vilka egenskaper/kvalitéer en lärare bör ha som ledare. De data vi har använt oss av gällande detta specifika område är från skollagen, styrdokumenten, relevant forskningsdata, litteratur, Internet och från våra respondenter via intervjuer. Vi har använt oss av kvalitativ metod, då vi lagt fokus på att beskriva och tolka de uppfattningar som förekommer bland respondenterna, som var sex elever och fyra lärare Något som framkom i undersökningen är att läraren bör vara positiv för att smitta av sig på elevgruppen, för att ge förtroende bör läraren vara rättvis, konsekvent och lyhörd. Samt för att inspirera eleverna behöver läraren brinna för sitt ämne och ha bred kunskap. Mindre bra ledaregenskaper var lärare som inte hade tid eller intresse av att lyssna på eleverna. Kränka eller favorisera vissa elever var också något som var dåligt. Hälften av informanterna tyckte att respekt var något positivt. Slutligen var elever och lärare väldigt överens om vad som skapar ett gott ledarskap.</p>

Bakgrunden till denna studie, är ett intresse som väcktes vid ett tidigare projektarbete i utbildningen. Där ungdomar intervjuades bland annat om hur en bra lärare bör vara. Studiens syfte var att undersöka några lärares och elevers syn på vilka egenskaper/kvalitéer en lärare bör ha som ledare. De data vi har använt oss av gällande detta specifika område är från skollagen, styrdokumenten, relevant forskningsdata, litteratur, Internet och från våra respondenter via intervjuer. Vi har använt oss av kvalitativ metod, då vi lagt fokus på att beskriva och tolka de uppfattningar som förekommer bland respondenterna, som var sex elever och fyra lärare Något som framkom i undersökningen är att läraren bör vara positiv för att smitta av sig på elevgruppen, för att ge förtroende bör läraren vara rättvis, konsekvent och lyhörd. Samt för att inspirera eleverna behöver läraren brinna för sitt ämne och ha bred kunskap. Mindre bra ledaregenskaper var lärare som inte hade tid eller intresse av att lyssna på eleverna. Kränka eller favorisera vissa elever var också något som var dåligt. Hälften av informanterna tyckte att respekt var något positivt. Slutligen var elever och lärare väldigt överens om vad som skapar ett gott ledarskap.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna idag är medvetna om vilka olika roller som de intar i sitt ledarskap i klassrummet, hur ledarskapet påverkar miljön, samt hur lärarna tänker kring ett effektivt ledarskap. Jag har använt mig av Thomas Scheffs teorier om de sociala banden, för att påvisa hur viktigt det är med goda relationer mellan lärare och elever för ett utvecklingsbart lärande. Jag har även använt mig av olika forskare som styrker denna teori.Utgångspunkten avseende teori har varit de tre typiska ledarrollerna: auktoritär, demokratisk och låt- gå ledarna. I syfte att belysa hur dessa ledarroller påverkar yrkesrollen. Som arbetsmetod valde jag att använda mig av kvalitativa intervjufrågor, samt observationer av de intervjuade informanterna. Informanterna var tre lärare i olika åldrar ifrån en mindre skola i södra Sverige. Resultatet av min studie visar på att en blandning av alla de tre typiska ledarrollerna är det mest effektiva ledarskapet för en bra fungerande verksamhet.

Denna studie analyserar John Ajvide Lindqvists debutroman Låt den rätte komma in (2004).       Syftet med denna uppsats är att analysera tre av romanens biroller: Håkan, Virginia och Lacke. Analysen fokuserar på birollernas narrativa funktion, samt hur berättelsen gör för att identifikation ska skapas mellan läsaren och birollerna. De forskningsfrågor som studien sökt svar på är: Vilken narrativ funktion har birollerna Håkan, Virginia och Lacke i handlingen? Och, vilka identifikationsstrategier använder texten i relation till birollerna och hur skapas identifikation hos läsaren?      Resultatet visar att karaktärernas narratologiska funktion är att konkretisera temat ensamhet och gemenskap. Birollernas berättelse har gestaltats genom en heterodiegetisk berättare, som har tillgång till karaktärernas inre tankar. Centralt i detta är användandet av intern fokalisering, som gör det möjligt för den tänkta läsaren att identifiera sig med karaktärerna. Resultatet visar att identifikation skapas med denna berättarteknik, vilket är den största anledningen till att läsaren finner identifikation till birollernas handlingar och känslor. / This essay analyzes John Ajvide Lindqvist’s debut novel Låt den rätte komma in (2004) (Let the Right One In). The purpose of this essay is to analyze three of the novel’s side characters: Håkan, Virginia and Lacke. The analysis focuses on the narrative function of the supporting characters, and how the story creates identification between the reader and the supporting characters. The research questions that this study aims to answer are: What narrative function do the supporting characters, Håkan, Virginia and Lacke, have in the story? And, what identification strategies does the text use in relation to the supporting characters and how is identification created for the readers? The results show that the narratological function of the characters is to concretize the theme of loneliness and fellowship. The supporting characters have been narrated through a heterodiegetic narrator, who has access to the charcters’ internal thoughts. Central to this is the use of internal focalization, which enables the reader to find identification for the characters. The results show that identification is created with this narrative technique, which is the main reason why readers find identification for the characters’ actions and feelings.

Syftet med uppsatsen är att undersöka synen på pedagogiska ledarstilar och dess konsekvenser i klassrummet bland en grupp pedagoger inom gymnasieskolan. Detta undersöks med hjälp av intervjuer och fokus ligger på begrepp inom ämnesområdet. För att skapa struktur har jag haft som utgångspunkt att avgränsa mig till termer som är kopplade till de aktuella ledarstilarna. Jag utgår även enbart från pedagogernas berättelser som sedan kopplas till relevant litteratur. Studien bygger på fem intervjuer med legitimerade pedagoger där jag får en inblick i hur dessa pedagoger definierar sig som ledare. Mina intervjuer visar pedagogernas tolkningar av olika ledarstilar men även problematiken samt möjligheten med ledarstilarna vid praktisering. Uppsatsen utreder även pedagogernas syn på effekterna av de olika ledarstilarna i ett klassrum. Denna kvalitativa studie visar att pedagoger föredrar vissa typer av ledarstilar framför andra. Resultatet från studien uppvisar även att pedagoger utövar en blandning av ledarstilar beroende på utomstående faktorer såsom elever och årskurser men även utifrån personliga faktorer som karaktär och yrkeserfarenhet.

Kan klippningen i en film påverka hur en karaktär framställs och uppfattas av tittaren? Syftet med den här uppsatsen är att analysera och jämföra två utvalda scener från filmen Låt den rätte komma in och de två motsvarande scenerna i remaken Let me in. Detta för att se huruvida klippningen kan påverka hur karaktärerna upplevs och vilka skillnader det finns när det gäller vilken klippteknik som använts i de båda filmerna. Med hjälp av Jens Eders analysmodell Karaktärsklockan som används vid analys av karaktärer och Roger Crittendens teorier om filmklippning, undersöker uppsatsen hur karaktärerna framställs och upplevs genom användandet av olika klipptekniker. Resultatet visar på att det går att fastställa att klippningen har haft stor påverkan hur karaktärerna i Låt den rätte komma in och Let me in uppfattas av tittaren. Det är även väldigt tydligt att klippningen och valet av olika klipptekniker skiljer sig åt mellan de två scenerna och karaktärerna har således framställts på olika sätt.

This thesis analyses and compares colour and light in the movies Låt den rätte komma in (2008) and Let Me In (2010). Under the analysis have earlier texts about colour and light been used to distinguish and interpret the material. The result of the analysis shows that there is a big difference between the movies. Why there is such a big difference between two adaptation of the same book have been discussed from a neoformalist perspective and through a cognitive approach. The difference between the colour and the lighting in the movies may be because they are made in two different countries for spectators that interpret the content in movies differently.

Examensarbetet Auktoritär-, demokratisk- eller låt-gå? En studie av tre gymnasielärares ledarroller behandlar lärares ledarroller. Vi har utgått från ett centralt begrepp, ledarroller. I vår studie valde vi metoderna observation och intervju, då vi valde att observera ledarrollen i klassrummet samt göra en kompletterad intervju med tre gymnasielärare. De två metoderna visar tillsammans lärarnas synsätt och vårt synsätt på hur ledarrollen tar form i klassrummet. Vi utgick från Kurt Lewins, Ronald Lippitts och Ralph K. Whites forskning från 1939 kring ledarroller. De har formulerat tre ledarroller, den auktoritära, den demokratiska och låt-gå ledaren. Vårt syfte var att undersöka huruvida tre lärares ledarroller stämmer överens med de tre ledarrollerna samt om det går att placera in våra informanter i en ledarroll. Vårt resultat visar att lärarnas ledarroll är flytande och att de inte helt stämmer in på någon ledarroll, det vanligast var att lärarna har en blandning mellan den auktoritära och den demokratiska ledarrollen. En förklaring till att lärarna inte helt kunde placeras in i en av Lewin, Lippitt och Whites ledarroller kan vara det situationsanpassade ledarskapet, eftersom läraren i olika situationer agerar annorlunda på grund av klassen och situationen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och med vilka medel det skrämmande i John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in skapas, hur detta förmedlas till läsaren och vilka konsekvenser detta får samt att undersöka på vilket sätt vampyren Eli skiljer sig från den traditionella vampyren.Utgångspunkt i romanen är den mänskliga kroppen och särskilt fokus läggs vid kroppsvätskor, kroppslukter, det sexuellt avvikande och den deformerade kroppen. Gestaltningen av detta handlar om ett brytande mot tabun och etablerade normer som finns i vårt samhälle i dag. Detta skapar känslor av obehag och äckel hos läsaren. Ajvide Lindqvist använder sig av det groteska i syfte att illustrera de obekvämligheter som vi inte vill kännas vid.Eli skiljer sig från den traditionella vampyren genom att vara ett barn och genom att kunna uppfattas som flicka. Här finns också en komplexitet vad gäller kön, då Eli kan sägas vara intergender – av ett odefinierbart kön som ligger bortom de vanliga kategorierna "man" och "kvinna".