Studien undersöker hur lärare anpassar sina ledarstilar och arbetsmetoder för att främja motivation hos elever på högstadiet. Vi undersöker hur lärare anpassar sig till olika situationer där miljö, deras egen ledarstil och olika händelser i undervisningen påverkar lärarens anpassning. Vår frågeställning har varit: Vilka anpassningar gör idrottslärare i idrott och hälsa för att främja högstadieelevers motivation? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ studie där 5 lärare intervjuas och observeras där. Den tidigare forskningen fann vi genom databaserna Libsearch via EBSCO. Vår forskning har utgått från Mosstons teori och ledarstilarna auktoritär, demokratisk, låt-gå och situationsanpassad ledarstil för att förstå hur olika anpassningar görs baserat på om undervisningen är mer lärarstyrd eller elevcentrerad. Resultatet nådde fram till att lärare ständigt behöver anpassningar på grupp och individnivå för att främja elevers motivation utifrån olika situationer. Resultatet visade även att för att lärare ska kunna göra dessa anpassningar behöver de bygga relationella band med eleverna.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan transformativ, transaktionell – och låt - gå ledarstil och psykologisk trygghet hos medarbetare. En enkät med 40 frågor och påståenden utformades för att mäta arbetstagares upplevda psykologiska trygghet samt deras uppfattning av sin närmsta chefs ledarstil. Påståendena och frågorna baserades på mätinstrumenten Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ) och Edmondsons frågor som mäter psykologisk trygghet. Resultatet påvisade signifikanta korrelationer mellan psykologisk trygghet och de två ledarskapsstilarna transformativt och låt-gå. Transformativt ledarskap var positivt relaterad till psykologisk trygghet medan Låt-gå var negativt relaterad till psykologisk trygghet. En multipel regression visade att samtliga ledarskapsstilar kunde förklara en signifikant del av variansen i psykologisk trygghet där den transformativa ledarskapsstilen var associerad med mer psykologisk trygghet medan transaktionell- och låt-gå-ledarskapsstil var associerade med mindre psykologisk trygghet. Slutsatsen i denna studie tyder på att den transformativa ledarskapsstilen är lämplig att utöva för att uppnå psykologisk trygghet bland medarbetare. / The aim of this study was to examine the relationship between transformative, transactional, and laissez-faire leadership styles with employee psychological safety. A questionnaire comprising 40 items was designed to assess employees' perceived psychological safety and their perception of their immediate supervisor's leadership style. The statements and questions were based on the Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ) and Edmondson's questions measuring psychological safety. The results showed significant correlations between psychological safety and the two leadership styles transformative and laissez-faire. Transformative leadership was positively related to psychological safety, whereas laissez-faire leadership was negatively related. Multiple regression analysis indicated that all leadership styles could account for a significant portion of the variance in psychological safety, transformative leadership was positively associated with psychological safety, while laissez-faire leadership was negatively associated with psychological safety The findnings suggests that the transformative leadership style is suitable for promoting psychological safety among employees.

<p>This essay analyses the existence of a literary tendency in Sweden the last decade, which shares many similarities with magical realism. The study includes the work of three writers: Majgull Axelsson with Aprilhäxan; John Ajvide Lindquist with Hanteringen av odöda and Låt den rätte komma in; and finally a short story of Alejandro Leiva Wegner, “Elixir”.</p><p>Focus for this work is to expose how these writers use supernatural events/people as a strategy to create a new identity and to effect social criticism, strategies that are common to magical realism.</p><p>The aim of this work is therefore to clarify generalities about magical realism as a genre and give it a place in Swedish literature and in a changing Swedish society. Furthermore this essay defines a unique term for the genre as adapted to the Swedish reader and with some characteristics of its own: “övernaturlig realism” (supernatural realism).</p>

This essay analyses the existence of a literary tendency in Sweden the last decade, which shares many similarities with magical realism. The study includes the work of three writers: Majgull Axelsson with Aprilhäxan; John Ajvide Lindquist with Hanteringen av odöda and Låt den rätte komma in; and finally a short story of Alejandro Leiva Wegner, “Elixir”. Focus for this work is to expose how these writers use supernatural events/people as a strategy to create a new identity and to effect social criticism, strategies that are common to magical realism. The aim of this work is therefore to clarify generalities about magical realism as a genre and give it a place in Swedish literature and in a changing Swedish society. Furthermore this essay defines a unique term for the genre as adapted to the Swedish reader and with some characteristics of its own: “övernaturlig realism” (supernatural realism).

Mobbning på arbetsplatser är ett stort samhällsproblem. År 2013 rapporterades 8 % av de arbetsrelaterade sjukdomar som anmälts till försäkringskassan vara orsakade av kränkningar, mobbning och trakasserier. Ohälsa, tvångstankar, ångest, depression, och posttraumatisk stress är vanligt förekommande hos de som utsatts för mobbning. Syftet med studien var att undersöka hur mörka personlighetsdrag samt ledarskapsstilar predicerar mobbning, baserat på data från observatörer av mobbning. Studiens två regressionsmodeller uppvisades en skillnad i varians, där den senare, som inkluderade även ledarens ledarstil och mörka personlighetsdrag, förklarade 8% mer av variationen i observerad mobbning än den modell som bara analyserade mobbaren. En rimlig slutsats är därför att ledarens ledarstil och mörka personlighetsdrag kan vara avgörande för förekomsten av mobbning. / Bullying at workplaces is a major problem among societys. In 2013, 8% of the occupational diseases reported to the Swedish insurance fund were reported to be caused by violations, bullying and harassment. Illnesses, obsessive thoughts, anxiety, depression, and posttraumatic stress are common in those who have been subjected to bullying. The purpose of the study was to investigate how dark personality traits and leadership styles predict bullying based on data from bullying observers. The two regression models in the study's showed a difference in variance, where the latter, which included the leader's leadership style and dark personality traits, explained 8% more of the variation in perceived bullying than the model that only analysed the bully, not including the leader. A reasonable conclusion is therefore that the leader's leadership style and dark personality traits can be decisive for the occurrence of bullying.

Sedan sars-cov-2 deklarerades en pandemi har arbetssituationer förändrats världen över. Studiens syfte var därför att undersöka huruvida transaktionellt, transformativt samt låt- gå ledarstil korrelerade med arbetstillfredsställelse under distansarbete samt vilken av dessa tre ledarstilar som var den starkaste prediktorn av arbetstillfredsställelse. En enkät med totalt 36 frågor utformades för att mäta arbetstagares upplevda arbetstillfredsställelse samt deras skattning av sin närmsta chefs ledarstil. Påståendena var utformade utifrån mätinstrumenten Minnesota Satisfaction Questionnaire samt Multifactor Leadership Questionnaire. Resultatet visade att transformativt ledarskap korrelerade positivt med arbetstillfredsställelse och var den starkaste prediktorn. Låt-gå ledarskap korrelerade negativt med arbetstillfredsställelse medan resultatet för det transaktionella ledarskapet inte var signifikant. Slutsatsen som kan dras är att transformativt ledarskap har en positiv inverkan på arbetstillfredsställelse under distansarbete, och att organisationer således bör bedriva ett sådant. / As sars-cov-2 was declared a pandemic, work situations all over the world changed. Theaim of the study was to examine whether employees’ job satisfaction was correlated with their immediate supervisor’s style of leadership during teleworking, and whichstyle of leadership predicted job satisfaction the strongest. The examined styles of leadership were transactional, transformational and laissez-faire. A survey study with 36 statements was conducted in order to measure job satisfaction and style of leadership. The questionnaire was designed using the measuring instruments Minnesota Satisfaction Questionnaire and Multifactor Leadership Questionnaire. The results showed that transformational leadership and job satisfaction are positively correlated and that it was the strongest predictor. Laissez-faire leadership, on the other hand, was negatively correlated with job satisfaction whilst the result for transactional leadership was not significant. To conclude, transformational leadership had a positive impact on job satisfaction during teleworking, and organizations should therefore manage such leadership.

This is an essay about love and gender representation in Håkan Hellström’s and Veronica Maggio’s lyrics. The purpose of this essay is to investigate how lyrics of indie-pop music represent gender, sexuality and love. The lyrics used is from love songs performed by Håkan Hellström and Veronica Maggio. The method for examining the lyrics of the love songs is discourse- theory and analysis. I analyzed the results using theories about performativity, heteronormativity and masculine hegemonyic masculinity. I found patterns which indicate that love songs in indie-pop music often represents an ideal relationship to be heteronomy, meaning a heterosexual and monogamous relationship between a man and a woman. Although, there were differences between how a masculinity was built; Hellström’s discourse built a masculinity that was fragile and vulnerable, but still loving and showing a lot of emotions. Maggios discourse built a masculinity that were more or less mirroring the society’s view of how a “man” is supposed to be. Also, the view of femininity differed from the two artists: Hellström’s discourse built a femininity of strong and controlling women, and Maggio’s built a more fragile and normative discourse about femininity. Another theme that was discovered was of all the disappointment that was found in love. Indie-pop’s love is always built around disappointment in the relationship – that you will always be disappointed either by yourself or by your partner.

In all workplaces there are some type of a leader, a leader who in some way must guide and drive the work-group towards success. Today, there is a lot of research into what drives the employee forward and creates motivation. Research that is harder to find on the other hand is how the actual managers work about creating motivation and what their own view is of their leadership.   The purpose of this study is to fill that knowledge gap by finding out how managers view their own leadership, what view they have of their employees and how they feel they work with motivating their work group. In order to find out, a qualitative study of eight interviews with managers of different levels in the industrial sector was carried out, based on McGregor's theory X and Y, in Lewin's three leadership styles; authoritarian, democratic and let-go and in self-determination theory. In the study, the focus has been on the managers' perspective, which gives a subjective picture based on the respondents in the study's perspective.   The results of the study showed that the managers view their employees based on Theory Y, which means that they see people as voluntary workers and that people have the ability to make their own decisions. How the leadership styles could be applied to the managers was not as clear as there were elements of both the authoritarian and the let-go leadership style, but it turned out that the democratic leadership style was dominant among the managers. Finally, it could be stated that managers use both internal and external motivational factors to motivate their work group. Based on their motivation exercise, however, the managers show that it is the inner motivational factors that the greatest focus is on in order to achieve a high level of motivation. / På alla arbetsplatser finns det någon typ av ledare, en ledare som på något sätt ska vägleda och driva arbetsgruppen mot framgång. Idag finns det en hel del forskning på vad som driver medarbetaren framåt och skapar motivation. Forskning som är svårare att hitta är däremot hur cheferna går till väga för att skapa motivation och vad deras egen syn är på sitt ledarskap. Denna studies syfte är att fylla den kunskapsluckan genom att ta reda på hur chefer ser på sitt eget ledarskap, vilket synsätt de har på sina anställda och hur de upplever att de går till väga för att motivera sin arbetsgrupp. För att kunna ta reda på detta genomfördes en kvalitativ studie på åtta intervjuer med chefer av olika nivåer inom industrisektorn. Detta med grund i McGregors teori X och Y, i Lewins tre ledarskapsstilar; auktoritär, demokratisk och låt-gå och i självbestämmandeteorin. I studien har fokus legat på chefernas perspektiv, vilket ger en subjektiv bild utifrån respondenterna i studiens perspektiv. Resultatet i studien visade att cheferna ser på sina anställda utifrån Teori Y, vilket innebär att de ser människan som frivilligt arbetande och att människan besitter förmågan att ta egna beslut. Hur ledarskapsstilarna kunde appliceras på cheferna var inte lika tydligt då det fanns inslag av både den auktoritära-och låt-gå-ledarskapsstilen, men det visade sig att den demokratiska ledarskapsstilen var dominerande hos cheferna. Slutligen kunde man konstatera att chefer använder sig både av inre och yttre motivationsfaktorer för att motivera sin arbetsgrupp. Utifrån deras motivationsutövande visar dock cheferna att det är de inre motivationsfaktorerna som störst fokus ligger på för att uppnå en hög motivationsnivå.