No description available.

Sammanfattning Företags samhällsansvar CSR-Corporate Social Responsibility har för många en viktig symbolisk innebörd då begreppet växer och blir större i Sverige samt i övriga världen. Företag och organisationer har förutom ett ekonomiskt ansvar även skyldigheter för sin omgivning att arbeta för en bättre miljö samt med ett socialt ansvarstagande. Idag ökar företagens ansvar och konsumenter anser att detta är en självklarhet. Företag har idag en viktig uppgift, att arbeta på ett schysst sätt. För att en långsiktigt hållbar verksamhet ska gälla borde företaget satsa på alla tre delarna i socialt ansvarstagande, ekonomiskt, socialt samt miljömässigt. Denna studie berör Löfbergs Lilas arbete med CSR och hur detta arbete tillämpas i verksamheten. Hur samarbetet mellan nätverket CSR-Sweden och företaget Löfbergs Lila verkar. Företaget Löfbergs Lila har haft en miljötänk sedan start och arbetar aktivt för detta. Allt kaffe som företaget producerar kommer att certifieras inom loppet av fem år. Löfbergs Lila ingår med 18 andra länder i nätverket CSR-Sweden. Ett nätverk som aktivt engagerar sig i samhällsutvecklingen inom CSR. Studien har visat att CSR innefattar de tre delarna: ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar. Idag blir det mer vardagligt att arbeta med konceptet CSR då företag, konsumenter och intressenter kräver detta. Företaget Löfbergs Lila har höga krav på sitt arbete med CSR och visar att de använder sig av en tydlig kommunikation till sina anställda samt leverantörer. Samarbetet mellan CSR-Sweden och Löfbergs Lila fungerar som ett aktivt medlemskap. Studien visar även att CSR är en viktig del inom Löfbergs Lilas varu-märkesbyggande och att det är svårt att diskutera hur arbetet mellan Globalt Ansvar och Löfbergs Lila bedrivs. För att kunna genomföra denna undersökning har jag valt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod och då i form av litteraturfördjupning och intervjuer på företaget Löfbergs Lila samt tre andra organisationer/nätverk som Löfbergs Lila arbetar med. Dessa är CSR-Sweden, KRAV samt Fairtrade. Undersökningen är genomförd i Karlstad där doften av kaffe är som ljuvligast. Denna studie handlar om kaffe + socialt ansvar + engagemang. /Trevlig läsning!

The mainstay of a successful organization is a well-functioning internal communication. Good internal communication creates a positive environment, togetherness, and community within the organization. A lack of internal communication can lead to an inefficient organization and can pose a threat to the organization's relationships, which is more common in international organizations. Since digital development, the internal communication is constantly evolving, which created a need to examine the area further. The purpose of this study was to create an understanding of how members in an international organization perceive internal communication. Löfberg’s internal communications were examined from the members’ perspective because their perception could give us a more honest and clearer view of what internal communication looks like within the organization. In this thesis, we had four research questions: “How do the members perceive the organizational culture within Löfbergs?", "How do the members perceive the communication channels at Löfbergs?", "To what extent do the members' perception of Löfberg's internal communication differ depending on position? " and "To what extent do members' perceptions of Löfberg's internal communication differ depending on whether they work within or outside Sweden?"       The theoretical framework in this thesis was covered by organizational culture, dissemination of information, and communication channels. Organizational culture affected the members' sense of belonging, motivation, and inclusion. Disseminating information explains how communication moved within the organization. The channels were investigated because they are the organization's tools for disseminate the information to all members. Based on previous research, we gained an understanding of the importance of horizontal and vertical communication within organizations, and how it worked. We also presented the difference between the manager role and the employee role, and how the image of these roles had changed over time. The survey was conducted with the help of a quantitative survey, where the population was a total sample of Löfberg's organizational members. The questionnaire was sent out via e-mail where members could answer 24 questions regarding internal communication. We received a total of 148 respondents out of 325 possible, from seven different countries. After analyzing the data collected from the survey, we were able to answer our purpose and our research questions. The results of the study showed that the members’ at Löfbergs generally experienced the communication as well-functioning. The majority of members enjoyed being with their colleagues, they experienced motivation to go to their work and they experienced being included within the organization. Further, members outside Sweden experienced internal communication as more well-functioning than those stationed in Sweden. Managers considered to a greater extent than employees, that they were allowed to take part in decisions that concerned the organization as a whole. Of the nine channels that were used in this thesis, we saw that mobile, e-mail, Teams chat function and the intranet were the most used channels. The channels that were not used as frequently were Yammer and the bulletin board. With the help of our results, we gained an understanding of how members within an international organization perceive internal communication. / Grundpelaren för en framgångsrik organisation är att det finns en bra internkommunikation. En bra internkommunikation skapar en positiv miljö, samhörighet och gemenskap inom en organisation. En bristande internkommunikation kan däremot leda till en ineffektiv organisation som kan innebära hot mot organisationens relationer, vilket är vanligare i större internationella organisationer. I och med den digitala utvecklingen, är internkommunikationen i ständig förändring, vilket skapade ett behov att undersöka området vidare. Syftet med denna undersökning var att skapa en förståelse för hur medlemmar inom en internationell organisation uppfattar internkommunikationen. Löfbergs internkommunikation undersöktes ur ett medlemsperspektiv eftersom deras uppfattning kunde ge oss en mer ärlig och tydlig bild av hur internkommunikationen ser ut inom organisationen. Uppsatsen utgår från fyra frågeställningar: “Hur uppfattar medlemmarna organisationskulturen inom Löfbergs? ”, “Hur uppfattar medlemmarna kommunikationskanalerna på Löfbergs?”, “Till vilken grad skiljer sig medlemmarnas uppfattning av Löfbergs internkommunikation beroende på position?” och ”Till vilken grad skiljer sig medlemmarnas uppfattning av Löfbergs internkommunikation beroende på om de arbetar i eller utanför Sverige?”.  Det teoretiska ramverket i uppsatsen utgick från organisationskultur, informationsspridning och kommunikationskanaler. Organisationskultur berörde medlemmars samhörighetskänsla, motivation och inkludering. Informationsspridning förklarade hur kommunikationen skedde inom organisationen. Kommunikationskanaler undersöktes eftersom de är organisationens verktyg för att kunna sprida information till alla medlemmar runt om i organisationen. Utifrån tidigare forskning fick vi en förståelse för hur viktig horisontell och vertikal kommunikation är inom organisationer samt hur den fungerar. Vi presenterade även skillnaden mellan chefsrollen och medarbetarrollen, och hur bilden av dessa har förändrats över tid.  Genomförandet av undersökningen gjordes med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning, där populationen var ett totalurval av Löfbergs organisationsmedlemmar. Enkäten skickades ut via mail där medlemmarna fick svara på 24 stycken frågor rörande internkommunikation. Vi fick totalt ihop 148 respondenter av 325 möjliga, från sju olika länder.  Efter att ha analyserat insamlad data från enkäten kunde vi svara på vårt syfte och våra frågeställningar. Studiens resultat visade att medlemmarna på Löfbergs generellt upplevde kommunikationen som välfungerande. Majoriteten av medlemmarna trivdes med sina kollegor, kände sig motiverade till att gå till arbetsplatsen och kände sig inkluderade i organisationen. Medlemmar utanför Sverige upplevde internkommunikationen som mer välfungerande än de som var stationerade i Sverige. Chefer ansåg till högre grad att de fick vara med att ta belsut som rör hela organisationen än vad medarbetare gjorde. Av de nio kanaler som studerades i undersökningen, kunde vi se att de kanaler som användes mest var mobil, e-post, Teams chattfunktion och intranätet. De kanaler som inte användes lika frekvent var Yammer och anslagstavla. Med hjälp av vårt resultat har vi fått en förståelse hur medlemmar inom en internationell organisation uppfattar internkommunikationen.

<p><strong><p>Abstract</p><p>This master thesis is a hermeneutic inspired case study of how the value base regarding the environmental and social responsibility in the Swedish coffee company Löfbergs Lila AB is affecting the company's business. A thesis inspired by hermeneutics means that it is based on two ideas, the one of interaction between entirety and partitions and the one of interpretation (Alvesson & Sköldberg 1994). This cause that the emphasis is on how the reality is interpreted and that it never can be seen as completely objective.</p><p>The case study was conducted during the spring semester of 2010 at Karlstad's University and consists of both empirical and theoretical material collected during this time. The empirical material in this thesis includes, among other things, interviews with four representatives of Löfbergs Lila AB, written material from the company regarding its work related to Corporate Social Responsibility (CSR), some information about the coffee industry as a whole and different certifications for "ethical‟ coffee that exists on the Swedish market.</p><p>The basic idea with CSR as a business strategy is that it can be financially beneficial for companies to take a social and environmental responsibility outside of the company (Vogel 2005). There are also those who believe that it is easier for small and medium sized enterprises to implement and conduct CSR-related work compared to larger companies due to their size and because the owners is more engaged in the business. The CSR-related work at Löfbergs Lila AB is largely based on the owners (Löfbergs family) values of what is considered being "the right thing to do‟, but there are also financial incentives that causes the company to active engage in CSR.</p></strong></p> / <p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Denna uppsats är en hermeneutiskt inspirerad fallstudie om hur värderingarna med avseende på miljömässigt och socialt ansvarstagande i Löfbergs Lila AB påverkar företagets affärer. Att en uppsats är inspirerad av hermeneutiken innebär att den bygger på två idéer, den om en växelverkan mellan helheten och delarna och den om tolkningar (Alvesson & Sköldberg 1994). Detta gör att tonvikten läggs på hur verkligheten tolkas och att den aldrig kan ses som helt objektiv.</p><p>Fallstudien genomfördes under vårterminen 2010 på Karlstads universitet och består av empiriskt och teoretiskt material insamlat under denna tid. Empirin i uppsatsen inkluderar bland annat intervjuer med fyra representanter för Löfbergs Lila AB, skrivet material från Löfbergs Lila AB angående företagets arbete relaterat till Corporate Social Responsiblity, material angående kaffeindustrin i stort och om de olika certifieringar för ‟etiskt‟ kaffe som finns på den svenska marknaden.</p><p>Corporate Social Responsibility (CSR) är den beteckning som används för att beskriva företags miljömässiga och sociala ansvarstagande. Grundtanken om CSR som affärsstrategi är att det kan vara lönsamt för företag att ta ett miljömässiga och socialt ansvar (Vogel 2005). Det finns också de som anser att det är lättare för mindre och medelstora företag att ägna sig åt CSR jämfört med större företag eftersom ägarna är mer aktiva i företaget och att mindre företags storlek gör det lättare att implementera CSR i dem. Löfbergs Lila AB:s CSR-arbete har till stor del sin grund i ägarnas (familjen Löfberg) värderingar om vad som är ‟rätt‟ att göra, men det finns också ekonomiska incitament som gör att företaget aktivt engagerar sig i CSR.</p></strong></p>

Abstract This master thesis is a hermeneutic inspired case study of how the value base regarding the environmental and social responsibility in the Swedish coffee company Löfbergs Lila AB is affecting the company's business. A thesis inspired by hermeneutics means that it is based on two ideas, the one of interaction between entirety and partitions and the one of interpretation (Alvesson &amp; Sköldberg 1994). This cause that the emphasis is on how the reality is interpreted and that it never can be seen as completely objective. The case study was conducted during the spring semester of 2010 at Karlstad's University and consists of both empirical and theoretical material collected during this time. The empirical material in this thesis includes, among other things, interviews with four representatives of Löfbergs Lila AB, written material from the company regarding its work related to Corporate Social Responsibility (CSR), some information about the coffee industry as a whole and different certifications for "ethical‟ coffee that exists on the Swedish market. The basic idea with CSR as a business strategy is that it can be financially beneficial for companies to take a social and environmental responsibility outside of the company (Vogel 2005). There are also those who believe that it is easier for small and medium sized enterprises to implement and conduct CSR-related work compared to larger companies due to their size and because the owners is more engaged in the business. The CSR-related work at Löfbergs Lila AB is largely based on the owners (Löfbergs family) values of what is considered being "the right thing to do‟, but there are also financial incentives that causes the company to active engage in CSR. / Sammanfattning Denna uppsats är en hermeneutiskt inspirerad fallstudie om hur värderingarna med avseende på miljömässigt och socialt ansvarstagande i Löfbergs Lila AB påverkar företagets affärer. Att en uppsats är inspirerad av hermeneutiken innebär att den bygger på två idéer, den om en växelverkan mellan helheten och delarna och den om tolkningar (Alvesson &amp; Sköldberg 1994). Detta gör att tonvikten läggs på hur verkligheten tolkas och att den aldrig kan ses som helt objektiv. Fallstudien genomfördes under vårterminen 2010 på Karlstads universitet och består av empiriskt och teoretiskt material insamlat under denna tid. Empirin i uppsatsen inkluderar bland annat intervjuer med fyra representanter för Löfbergs Lila AB, skrivet material från Löfbergs Lila AB angående företagets arbete relaterat till Corporate Social Responsiblity, material angående kaffeindustrin i stort och om de olika certifieringar för ‟etiskt‟ kaffe som finns på den svenska marknaden. Corporate Social Responsibility (CSR) är den beteckning som används för att beskriva företags miljömässiga och sociala ansvarstagande. Grundtanken om CSR som affärsstrategi är att det kan vara lönsamt för företag att ta ett miljömässiga och socialt ansvar (Vogel 2005). Det finns också de som anser att det är lättare för mindre och medelstora företag att ägna sig åt CSR jämfört med större företag eftersom ägarna är mer aktiva i företaget och att mindre företags storlek gör det lättare att implementera CSR i dem. Löfbergs Lila AB:s CSR-arbete har till stor del sin grund i ägarnas (familjen Löfberg) värderingar om vad som är ‟rätt‟ att göra, men det finns också ekonomiska incitament som gör att företaget aktivt engagerar sig i CSR.

Dagens upplevelsesamhälle är baserat på upplevelser där konsumtion och njutnings besitter en central plats i offentligheten, där människor ger mening åt sina liv genom nya spännande upplevelser. Turismen kan därför anses ha en speciell betydelse och central roll i samhället. I och med turismbranschens komplexitet så inkluderar den många delar av samhällets näringar. Enligt vissa uppfattningar finns det ingen start för turismen, utan alla delar går in och förlitar sig på varandra. Trots den fragmenterade värld turismen skapat finns det fyra simpla begrepp som beskriver turismens grundläggande faktorer åka, bo, äta, göra.  Inom turismen fungerar evenemang som en av de viktigaste motivationerna för människors vilja att resa. I Karlstad utgör Löfbergs Arenas evenemang och attraktionskraft en viktig reseanledning som smittar av sig på stadens övriga näringsliv. Planeringsprocesser skapas i syfte att förebygga troliga kriser, samtidigt förblir vissa kriser oförutsägbara. Utifrån vår studie kan avläsa att restriktionerna som kommit till följd av Covid-19 pandemin har inneburit att Löfbergs Arena omöjligt kunnat förhålla sig till någon fast planeringsprocess. Detta eftersom restriktionerna hela tiden ändrats och att det inte funnits någon fast grund att utgå ifrån. Istället har verksamheten flexibelt fått spekulera i potentiella utvecklingsmönster, för att sedan snabbt kunna anpassa sitt arbetssätt i samma stund som nya restriktioner förmedlas från den svenska staten.  Covid-19 pandemins restriktioner har samtidigt även hindrat näringsidkarens möjligheter för att verka optimalt och fått evenemangen att försvinna. Detta gör att reseanledningen i många avseenden försvunnit, något som bidragit till minskat besökarantal. Studiens intervjuer har påvisat att de olika verksamheterna gynnas av de evenemang som arrangeras i Löfbergs Arena. I och med evenemangens bortfall som kommit till följd av Covid-19 pandemins restriktioner, har flera av de intervjuade verksamheterna fått erfara negativa effekter. Varsling av personal, ett reducerat gästantal, ekonomisk förlust och i ett avseende en hel verksamhet på paus är några av Covid-19 pandemins förödande konsekvenser. Utifrån dessa aspekter kan vi slutligen avläsa att evenemangens avsaknad har haft en ytterst negativ effekt på Karlstads näringsliv.

Idrottsarenor, och för denna uppsats del, ishockeyarenor, har med åren kommit att få större betydelse än bara den betydelsen den skapar för själva idrottsföreningen och laget som spelar där. Allt fler arenor har fått ett så kallat multi koncept och således blivit multi-arenor. Arenor som kan användas till en rad olika evenemang, som exempelvis ishockeymatcher, curling turneringar, konferenser, musikkonserter och andra typer av evenemang. I denna studie, med hjälp av tre studieobjekt, Läkerol arena i Gävle, Löfbergs arena i Karlstad och Cloetta Center i Linköping, avser författarna att belysa och bättre förstå fenomenet med multi-arenor. Främst utifrån vilken betydelse en sådan arena har för besöksnäringen i staden, hur arenan kan skapa nya evenemangsmöjligheter, om den förbättrar stadens image som helhet och om en sådan arena kan fungera som en symbol. För att bättre förstå detta fenomen kommer uppstasen ha ett producentperspektiv, det vill säga att uppsatsen kommer fokusera kring producenterna av arenan och turismnäringen i de aktuella städerna. Genom detta är de metoder som använts i denna studie främst kvalitativa intervjuer med producenter, det vill säga arenaansvariga och kommunföreträdare för besöksnäringen. Vidare har även en innehållsanalys av de aktuella städernas resebroschyrer gjorts, för att se hur arenan används i marknadsföringen och så har även de respektive länens regionala utvecklingsplaner studeras, för att se hur de avser använda sin multi-arena. Den vetenskapsteoretiska ansats som använts för detta är en socialkonstruktivistisk teori, med en hermeneutisk tolkningslära. Dem teorier som främst använts i denna uppstats, för att belysa problemområdet och besvara syftet, är teorier kring evenemang, sportevenemang, multi-arenor, evenemangsplanering, konkurrens, regional utveckling, imageskapande och symboler. Den empiriska insamlingen av data presenteras sedan i tre kapitel (5,6 och 7), där det första av dessa kapitel inriktas mot befintlig marknadsföring och planering, således data från resebroschyrer och regionala utvecklingsplaner, medan de två övriga empirikapitlen fokuserar kring dem intervjusvar som inkommit till denna studie, och har således större fokusering kring producenternas åsikter, förhoppningar och arbetsmetoder för att skapa en attraktionskraftig arena. Sedermera analyserars den insamlade datan mot de tidigare presenterade teorierna i kapitel 8, där även en viss diskussion förs kring de berörda områdena, för att sedermera komma fram till de mer avgränsade slutsatserna som denna studie mynnar ut i. Där de främsta slutsatserna är att de olika arenorna har bidragit till att skapa större evenemangsmöjligheter för de olika städerna, arenorna har även förbättrat städernas image, och kan också i vissa fall fungera som symboler för de olika städerna. Genom detta, möjliggörs det att konstatera att arenorna har haft en positiv inverkan på turismströmmarna till de olika städerna, dock är det fortfarande så att samtliga arenor fortfarande är av störst relevans för de respektive ishockeylagen som spelar där. Det finns också sociala skillnader mellan de tre städerna som medför vissa skillnader dem emellan, men de övergripande dragen är detsamma för samtliga tre studieobjekt. / Sports centers, and in the case of this study, ice hockey arenas, have begun to bear more meaning than just an arena for sporting events and for the local athletic association. More and more stadiums have been developed into so called multi-purpose stadiums, and that means that those stadiums can host more than one form or type of event, whether it is a concert, sports meet or a convention. This study focuses on three different multi-purpose stadiums in three different Swedish cities. These stadiums are Läkerol Arena in Gävle, Löfbergs Arena in Karlstad and Cloetta Center in Linköping. By studying these stadiums, the authors of this study want to examine the phenomenon with multi-purpose stadiums. The authors want to see how much a multi-purpose stadium of this sort affects the tourism in a city that has one such stadium, furthermore if said stadium can be able to create new possibilities for events, if the stadium improves the city’s image and if such a stadium can become a symbol for a city or region. To better understand this phenomenon, this study will follow the producers’ perspective, that is, focus on the different producers that help develop the arena, attract new events as well as the producers of the tourism industry in these cities. This paper will use methods for research that focus on qualitative interviews with different producers, that is, those in charge of the stadiums and those in charge for the tourism industry in each city. This study furthermore includes a content analysis of these different cities’ travel brochures, to see how the stadium is being branded in said brochures. In addition to the brochures, the regional development plans of Gävle, Karlstad and Linköping, have also been studied to see whether or not the stadium in each city is included in their plans for further development. The epistemological approach of this study is of a social-constructivist type with hermeneutic interpretation learning. The various theories used for this paper, help to illustrate the problem area and further answer the aim of this study. These theories have their roots in events, sporting events, multi-purpose stadiums, event planning, competition, regional development, image-making and symbolism. The empiric data is presented further through chapters 5 to 7, where the first of these chapters focuses on existing branding and planning, thus presenting the information gathered from brochures and regional development plans whereas the remaining two chapters present the information gathered from the interviews that where conducted during this study, and thus focus on the producers thoughts, hopes and work methods to create a highly attractive stadium. The last chapters consist of the analysis of the gathered empirical as well as the theoretical material, where a discussion is held about the affected fields, to come to conclusions that mark the ending of this study. The main conclusions being the contribution the various stadiums make towards broader event possibilities for the various cities as well as the improved images of said cities with the help of these multi-purpose stadiums and the symbolic value these stadiums have brought to the cities and regions they are built in. To conclude this, these stadiums have had a positive impact on the tourism flows within their cities. Although, one must remember that these stadiums are most relevant to the hockey teams that play in these stadiums. Furthermore, there are some social differences between the cities of Gävle, Karlstad and Linköping that differentiate these cities from one another, but the overall traits are still very similar between these three study objects.

<p><p>Two organizations with different frequency on their events have been researched by deep interviews and an observation. The examined organizations are Löfbergs Lila Arena and Karlstad Grand Prix.</p><p>The traditional event organization primarily focuses on solving problems and delegating tasks during their meetings. And can therefore be seen as single loop learning. This leads to a situation where problems are being solved individually and the organization becomes very dependant on certain persons.</p><p>The more process oriented event organization discuss their problems and tries to find the source of the problem. This implies that they use double loop learning and become less dependant on a specific person, rather the position.</p>The tourism industry is one of the fastest growing industries in Sweden. Events are a contributing part of this growth. The purpose of this paper is to examine how the transfer of experience differs between a traditional event organization and a more process oriented one.</p>

Two organizations with different frequency on their events have been researched by deep interviews and an observation. The examined organizations are Löfbergs Lila Arena and Karlstad Grand Prix. The traditional event organization primarily focuses on solving problems and delegating tasks during their meetings. And can therefore be seen as single loop learning. This leads to a situation where problems are being solved individually and the organization becomes very dependant on certain persons. The more process oriented event organization discuss their problems and tries to find the source of the problem. This implies that they use double loop learning and become less dependant on a specific person, rather the position. The tourism industry is one of the fastest growing industries in Sweden. Events are a contributing part of this growth. The purpose of this paper is to examine how the transfer of experience differs between a traditional event organization and a more process oriented one.

<p>Coffee is a much enjoyed everyday-luxury in many parts of the world. It is not only enjoyed as a stimulant but also for social activities. “Fika” is a Swedish word which is difficult to translate and basically means to-have-coffee-with-friends. Coffee is so loved in Sweden that the average Swede consumes about nine and a half kilogram per year. But coffee often comes with a bitter aftertaste of environmental degradation and social injustice. Pesticide use is one of the environmental problems; some of the most dangerous ones are used in coffee productions. When it comes to social aspects world market prices on coffee has been very low for about two decades. At its worst coffee farmers were paid about a quarter of the production price for their coffee. This has led to a situation of wide spread financial debt, poverty, and sometimes even starvation among farmers. One solution which some farmers take is drug production. Coca is easy to grow and gives high revenue, which may make it appealing to a desperate coffee farmer. Another option can be provided by responsible corporations and concerned consumers –a fair pay.</p><p>The coffee sector in general and Swedish coffee roasting company Löfbergs Lila AB in particular are used as a case study for this thesis focal point which is the correlation between consumer power and Corporate Social Responsibility (CSR). The large social and environmental problems in the coffee sector make it an area where voluntary responsibilities from consumers and businesses can have a very large positive impact. Sales numbers of organically produced and Fairtrade labelled coffee are increasing due to consumer demand. It is clear that consumer power is one of the cornerstones of CSR. When consumers ask for socially and ecologically sustainable goods corporations can produce these goods with an economical gain, thus a win-win situation occurs for corporate profit and the social-/environmental sphere. Both consumer demand and the possibility for corporate profit seams to be prerequisites for CSR.</p><p>It is clear that voluntary approaches to sustainable development such as consumer choice and CSR can lead to many positive changes; however concerns arise when it comes to the fulfilment of sustainable development. The ecological footprint gives us a number for the worlds’ total over consumption and it shows that to fulfil sustainable development as defined in “Our common future”, also known as the Brundtland commission, most western countries would have to reduce their total consumption by approximately 75 %. Consumers are driven by many other factors than social and environmental concerns, and companies and corporations have shown many times that there is much talk in CSR but little is actually done. This leads to the conclusion that although some positive changes occur, voluntary actions such as CSR and consumer power/choice will probably not be enough to lead us to a sustainable development.</p>