Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med studien var att analysera lärares synsätt på AD/HD. Studien bygger på sju intervjuer med lärare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att lärarna är positiva till att diagnosen ställs då de menar att diagnosen är nyckeln till att få extra resurser inom skolan. Det framkommer i studien att de medicinsk/biologiska orsaksförklarningarna betonas och att den omgivande miljön påverkar. För att hjälpa barn med AD/HD i skolan menar lärarna att man bör se till den pedagogiska miljön, man skall anpassa undervisningen samt ge barnet de extra resurser som barnet behöver. Slutsatsen är bland annat att lärarna tenderar att vara mer orienterade mot det traditionella perspektivet som betonar individbundna brister. Men det går inte att utesluta att lärarna i vissa avseenden även överensstämmer med vad det alternativa perspektivet samt det tredje perspektivet står för.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2006.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006.

Studien undersöker lärares förhållningssätt till läxor i årskurs fem. Studien presenterar Skolverkets defintitioner på olika typer av läxor, en historisk bakgrund av hur läxor har använts i Sverige och tidigare forskning på ämnet. Det sociokulturella perspektivet samt de centrala begreppen proximal utvecklingszon och scaffolding är den grund som studien vilar på. Den insamlade datan är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer med lärare från skolor placerade i olika områden i en kommun i Mellansverige. Intervjuerna analyserades tematiskt och är uppdelade i fem kategorier som alla utgår från studiens syfte och frågeställningar: lärares arbetssätt i förhållande till läxor, lärares upplevelser av effekter kring läxor, lärares tankar kring läxhjälp och föräldrarstöd, lärares tankar kring risker med läxor samt faktorer som kan påverka hur lärare arbetar med läxor. Resultatet visar skilda förhållningsätt till läxor hos lärarna, en varierad användning och uppföljning av desamma samt mönster som kan ligga till grund för vidare forskning.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Tidigare forskning visar att det finns återkommande oklarheter kring vilken roll fritidslärarna har inom skolan. I vår undersökning har vi utifrån bakgrunden om fritidshemmets historia och uppdrag fokuserat den förändrade roll som fritidslärare får i och med kravet på legitimation. Från juli 2019 krävs legitimation för att få undervisa och ansvara för fritidsverksamhet. Enligt läroplanen ska skolans lärare samverka med fritidslärare och utbyta kunskaper och information. Deras samverkan i detta arbete uttrycks som en parallell företeelse till hur fritidslärare uppfattar sin roll i interaktion med lärare. Vår teoretiska ansats kopplas därför till Erving Goffmans dramaturgiska teori och begrepp när vi sökt svar på frågan hur fritidslärare uppfattar sin roll i samverkan med lärare. Vi har avgränsat vår undersökning till att beskriva samverkan i form av uppfattningar. Vi har valt bort att observera interaktion mellan fritidslärare och lärare. Datainsamlingen genomfördes därav i form av en webbaserad enkät ställd till fritidslärare på en enskild skola och till en Facebook-grupp. Resultatet av vår undersökning indikerar att fritidslärare anser att det råder en otydlighet i deras roll och uppdrag. De fritidslärare som har arbetat länge framträder i sin roll och har en trygghet i sin identitet, där deras trovärdighet skapar en övertygande äkthet som leder till förståelse vid samplanering av verksamhet. Fritidslärare antar en viss roll för att teamet ska fungera och vill framträda som trovärdiga. Svaren i vår studie visar på att det råder en oklarhet kring om lärarlegitimation gör någon skillnad för fritidslärarens roll. Vår egen slutsats är att fritidslärarens roll behöver tydliggöras för att samverkan mellan skola och fritidshemmet ska kunna fungera sett utifrån styrdokumenten.

Samhället blir allt mer digitalt vilket har lett till stora förändringar i förskole- och skolverksamheter när det kommer till användningen av informations- och kommunikationsteknik. Därför har skolverket givit ut ett nytt reviderat tillägg till läroplanen (Lgr 11 2018). I det reviderade tillägget har det tillkommit att lärare i skolan och lärare i fritidshem ska arbeta med digitala verktyg i verksamheten. Denna undersökningen fokuserar på lärare i fritidshem och deras användning av digitala verktyg i fritidshemmet. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av intervjumetoden. Resultatet visar att de digitala verktyg som används på fritidshem är surfplatta, dator och smarttelefon. Verktygen används i verksamheten för att det är ett krav från styrdokument och några fritidslärare uppger också att anledningen är att förbereda inför framtiden. Användningen skiljde sig åt mellan fritidslärarna. Några av fritidslärarnas användning innefattar att lära ut programmering och låta eleverna använda verktygen i underhållningssyfte. Andra fritidslärare för i dagsläget närvarostatistik om eleverna med hjälp av en surfplatta. Men även de använder också digitala verktyg som underhållning till eleverna. Fritidslärare uppfattar vidare att de behöver mer kompetens kring verktygen, några uppger att de även tycker att det finns lite tid att införskaffa eller förbättra kompetensen. Men de flesta fritidslärare uppfattar även att det är roligt att lära ut kunskaper med hjälp av digitala verktyg och att eleverna lär sig olika kunskaper, exempelvis programmering. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av TPACK som ramverk.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2006.