Abstrakt Heléne Ingvarsson och Lotta Jigrot Laborativ matematik- Hur, när och varför används det? Concrete mathematics- How, when and why is it used? Antal sidor: 37 Eftersom vi båda undervisar i ämnet matematik i årskurs 2, kände vi ett intresse för att undersöka hur matematikundervisningen är upplagd och genomförs i de lite äldre åldersgrupperna (årskurs 4-5). Under vår utbildning till lärare i matematik har vi förstått vikten av laborativt arbetssätt i matematik. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om pedagoger använder sig av laborativt arbetssätt i matematik och i så fall hur och hur ofta. I studien ville vi även undersöka språkets betydelse för den laborativa matematiken. Vi använde oss av en litteraturstudie samt en kvalitativstudie, där vi intervjuade sex lärare från olika skolor belägna både på landet och i en mellanstor stad. Intervjuerna gav oss information om deras arbetssätt och tankar kring begreppet laborativt arbetssätt i matematik. Vi har tolkat och analyserat svaren för att finna samband och mönster. I undersökningen framkom att alla lärare använde sig av laborativt arbetssätt i matematik, men deras arbetssätt varierade markant.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lärares syn på  laborativ matematik samt läroböckers användning inom matematik. Hur ser lärare i årskurs 1-5 på ett laborativt arbetssätt kontra lärobokens användning inom ämnet matematik. Tillgängligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkäter ut till verksamma lärare i årskurs 1- 5 på tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har även genomförts för att närmare undersöka hur tillgängligt och naturligt materielet är för eleverna. Resultatet av undersökningen visade att alla respondenter ansåg att ett laborativt arbetssätt gynnar elevernas matematiska inlärning. Nästan alla respondenter som deltog i undersökningen ville arbeta mer med laborativ matematik, men tiden, stora klasser samt okunskap inom området hindrade dem från detta. Det framgick även att majoriteten av respondenterna använde sig av en lärobok i matematikundervisningen. Orsaken till detta angavs som att läroboken skapar en stadig grund att stå på, struktur samt kontroll. Slutsatsen blir då att laborativt arbete inom matematiken anses som bra och nyttigt av såväl respondenterna i denna studie som tidigare forskning och annan litteratur som berör ämnet. Vidare kan även konstateras att läroböckers användning inom matematiken tycks dominera undervisning, vilket även här styrks av såväl respondenterna som tidigare forskning och litteratur. Det som stod ut i den genomförda studien och som inte kunnat härledas till tidigare forskning och litteratur är tidens betydelse. I studien framgick det att lärarna känner att tiden inte räcker till för att arbeta laborativt i den mån de skulle vilja.

<p>Skolverkets undersökningar visar att elevernas intresse för matematik i grundskolans senare år är lågt. Undervisningen är alltför läroboksstyrd. Eleverna vill ha en mera varierad undervisning där sådant som diskussioner om matematikens användning, gruppuppgifter och verklighetsanknytning ingår. Ett sätt att variera undervisningen kan vara att arbeta laborativt.</p><p>Syftet med arbete är bland annat att ta reda på hur mycket lärarna använder sig av laborativ matematik samt vilka erfarenheter de har av arbetssättet. Resultatet av studien bygger på en enkätundersökning bland matematiklärare och några intervjuer med matematiklärare som arbetar laborativt.</p><p>Nästan alla av de lärare som besvarat enkäten arbetar laborativt men det går inte att dra några generella slutsatser i vilken utsträckning lärare i allmänhet arbetar laborativt eftersom antalet besvarade enkäter var mycket lågt. Enkätundersökningen visar att de lärare som arbetar laborativt i liten utsträckning eller inte alls anger tidsbrist som främsta orsak. Att planera laborativ undervisning tar lång tid. Anledningen till att man skulle vilja arbeta laborativt oftare är att undervisningen blir mera varierad och att förståelsen hos eleverna ökar. Intervjuerna visar att de lärare som ofta arbetar laborativt motiverar det med att eleverna får vara kreativa och använda flera sinnen. Lärarna tycker även att det är viktigt att det laborativa arbetet kombineras med diskussioner. Eleverna får då träna sin språkutveckling och hjälp med att översätta konkret matematik till abstrakt.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Heléne Ingvarsson och Lotta Jigrot</p><p>Laborativ matematik- Hur, när och varför används det?</p><p>Concrete mathematics- How, when and why is it used?</p><p>Antal sidor: 37</p><p>Eftersom vi båda undervisar i ämnet matematik i årskurs 2, kände vi ett intresse för att</p><p>undersöka hur matematikundervisningen är upplagd och genomförs i de lite äldre</p><p>åldersgrupperna (årskurs 4-5). Under vår utbildning till lärare i matematik har vi förstått</p><p>vikten av laborativt arbetssätt i matematik. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka</p><p>om pedagoger använder sig av laborativt arbetssätt i matematik och i så fall hur och hur ofta. I</p><p>studien ville vi även undersöka språkets betydelse för den laborativa matematiken.</p><p>Vi använde oss av en litteraturstudie samt en kvalitativstudie, där vi intervjuade sex lärare</p><p>från olika skolor belägna både på landet och i en mellanstor stad. Intervjuerna gav oss</p><p>information om deras arbetssätt och tankar kring begreppet laborativt arbetssätt i matematik.</p><p>Vi har tolkat och analyserat svaren för att finna samband och mönster. I undersökningen</p><p>framkom att alla lärare använde sig av laborativt arbetssätt i matematik, men deras arbetssätt</p><p>varierade markant.</p>

Att använda laborativt material ger eleverna möjlighet att uttrycka sina kunskaper på ett annat sätt än i ett traditionellt arbetssätt. Det laborativa materialet är av stor betydelse då eleverna på olika sätt kan uttrycka kunskap med hjälp av materialet. Detta är en aktionsforskningsstudie gjord på två skolor i södra Sverige. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elevers förmågor i matematik kan synliggöras för bedömning. Syftet växte fram genom det utvecklingsbehov som identifierades på våra VFU-skolor. Vi planerade tillsammans med eleverna dagliga laborativa aktioner, som sedan videofilmades och transkriberades. Analysarbetet utgick från transkriberingen, samt dagliga anteckningar. Vår analys resulterade i följande kategorier som utgör vårt resultat: Fysiska handlingar med laborativt material, använder och utvecklar strategier med hjälp av laborativt material samt elever vägleder varandra med hjälp avlaborativt material. Utifrån resultatet och diskussionen drogs slutsatsen att laborativt arbetssätt synliggör andra förmågor än traditionella arbetssätt. Vi vill genom denna studie visa att elever visa mycket kunskap genom det laborativa arbetssättet.

No description available.

Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga om en varierad matematikundervisning leder till en skola för alla, samt hur detta val av arbetssätt påverkar undervisningen. Möjligheter och hinder med läroboksbunden respektive laborativ matematikundervisning har belysts. I studien har vi utgått från en problemformulering där vi är kritiska till att läroboken ofta ses, enligt vår uppfattning, som något negativt i förhållande till det laborativa arbetssättet som ofta ses som något positivt. Vi vill därför undersöka om detta verkligen stämmer. Metoden för undersökningen har varit systematisk litteraturstudie där analyser av vetenskapliga texter som är relevanta för vårt syfte har lyfts fram i resultatet. Resultatet visar att i dagens skola används laborativt material mer och mer men att läroboken fortfarande dominerar. Resultaten visar också att lärarna har svårt att kombinera de olika arbetssätten på grund av osäkerhet. Slutsatsen vi drar av denna studie är att det finns möjligheter och hinder med båda arbetssätten och att en kombination av de båda kan bidra till att undervisningen blir bättre, vilket vi rekommenderar lärare att göra. För fortsatt forskning rekommenderar vi undersökningar som rör hur man kan arbeta mer med laborativa arbetssätt i de högre åldrarna för att nå större variation och bättre resultat.

Syftet med denna studie är att få en bild av hur lärare menar att matematikundervisning i grundskolans tidiga år kan genomföras med ett laborativt arbetssätt, samt hur lärare motiverar att arbeta laborativt. Tidigare forskning visar att det finns många fördelar med att arbeta laborativt, men att arbete med laborativt material inte per automatik leder till större förståelse hos eleverna. Det bör finnas en kontinuitet och ett tydligt syfte med arbetet för att gynna elevernas lärande. För att undersöka problemställningarna har kvalitativa intervjuer med sex lärare genomförts. Resultaten, som har analyserats med hjälp av pragmatismen, visar att lärarna utgår från styrdokumenten när de planerar sin undervisning, men att de ändå är oroliga över att missa något ur det centrala innehållet. Lärarna varierar sin undervisning mellan enskilt arbete med stenciler eller digitala verktyg, arbete med laborativt material samt kooperativt arbete. Vad som motiverar lärarna att arbeta laborativt är att det bidrar till ett lustfyllt lärande, inspiration från matematiklyftet, inspiration från lärarutbildningen samt språkliga skäl. Samtliga lärare är nöjda med arbetssättet och ser att det gynnar eleverna, speciellt gällande att föra och följa matematiska resonemang.

I slutet av Lärarutbildningen växte insikten fram om behovet av variation i matematikundervisningen på gymnasiet. Erfarenheten ger vid handen att eleverna skolas in i ”utantillkunskap” där kvantitet, ordning och reda styr uppfattningen om vad som är kunskap och om hur man lär sig matematik. Denna uppfattning är inte i överensstämmelse med den undervisning som eleverna har rätt till enligt läroplan och styrdokument.Avsikten med arbetet är att ge förslag på laborativa matematiska problemställningar.Laborationer samt tester och utvärderingar genomfördes under några veckor i en gymnasieskola i nordvästra Skåne. För testningen av laborationerna valdes en NV-klass bestående av 31 elever. Denna studie visar att eleverna hade en positiv inställning till laborativa metoder och blev mer engagerade i undervisningssituationen.

Matematiken är en abstrakt vetenskap. Laborativt arbete med konkret material sägs kunna överbrygga glappet mellan abstrakt och konkret. Denna kvalitativa studie syftar utforska vilka möjligheter och begränsningar lågstadielärare erfar kring konkret material. Resultatet visar att en vanlig uppfattning bland lågstadielärare är att konkret material besitter den positiva egenskapen att stötta elever i alla åldrar och nivåer i arbetet med att utveckla matematisk förståelse. Detta genom att konstruera inre bilder av matematiken hos eleverna, vilka sedan kan stötta eleverna på vägen mot matematisk abstraktion och generalisering. Arbetssättet tycks också kunna väcka intresse, nyfikenhet och lust att lära matematik samt bjuda in till rikare möjligheter till kommunikation jämfört med läroboksfokuserad undervisning. Dock har valet av konkret material betydelse. Negativa faktorer som uppmärksammats är att leklust riskerar ta fokus från matematiken samt att duktiga elever särskiljer laborativ matematik med konkret material från "riktig" matematik i läroboken. Dokumentationen av arbetet kring det konkreta materialet är dessutom tidskrävande. En slutsats som dras är att laborativt arbete med konkret material inte ensamt kan stå som bas för elevers matematiska utveckling. Däremot kan arbetssättet kombineras med lärobokens färdighetsträning och matematikdiskussioner och tillsammans bidra till fördjupad förståelse genom att eleverna i ett varierat arbetssätt tillåts möta matematikens olika uttrycksformer. / <p>Matematik</p>