Lindmark, Camilla (2016). Lärares erfarenheter av laborativ matematik – finns det behov av en matematikverkstad på högstadiet? Speciallärarprogrammet. Skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle. Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragForskning, se t.ex. Rystedt och Trygg (2010), Malmer (2002), Bishop (1991), belyser alla vikten av att använda sig av laborativt material i matematik för att på så sätt befästa begrepp. Syftet är att skapa ”broar” mellan det konkreta och det abstrakta inom matematiken och därigenom öka förståelsen. I detta arbete undersöks behovet, utifrån lärarnas syn, av laborativt material på högstadiet. Syfte och frågeställningarEtt intresseområde som alltid har följt mig är praktisk matematik. Utifrån detta intresse har jag formulerat mina frågeställningar och mitt syfte. Med denna studie vill jag ta reda på mer om laborativ matematik i matematikundervisning. Syftet med min studie är att undersöka lärarnas erfarenheter av laborativ matematik - finns det behov av en matematikverkstad på högstadiet? Frågeställningar:•Vilka vinster ser lärare som använder sig av laborativt material med detta arbetssätt?•Hur arbetar lärarna i studien med planering och genomförande av matematikundervisningen?TeoriI min studie utgår jag ifrån systemteori och hur denna teori är uppbyggd. Tanken med systemteori är att alla delar i systemet, på alla nivåer, påverkar varandra och är beroende av varandra. I denna studie påverkar individ, grupp och organisation varandra och samspelar i skolans verksamhet. För att få till en förändring i ett sådant system krävs att alla delar i systemet är involverade. Individen måste betraktas utifrån helheten, i det sammanhang som individen ingår. MetodEmpirin som samlats in kommer från olika skolor. Fokus har jag lagt på att välja skolor som arbetar aktivt med laborativ matematik och skolor som väljer att inte arbeta praktiskt. Samtliga lärare som ingått i studien är behöriga och legitimerade matematiklärare med minst fem års arbetslivserfarenhet. Jag valde att skicka ut 12 frågeformulär med öppna frågor, en del formulär kompletterades med följdfrågor för att få en tydligare och djupare bild av undervisningen. ResultatI min studie har jag inte kunnat dra någon slutsats kring viljan att arbeta med laborativt material eller oviljan att vilja arbeta laborativt. Lärarna har helt olika syn på att undervisa i matematik, några lärare använder sig regelbundet av laborativt material medan andra aldrig använder det samma. Alla lärarna är eniga om att det är viktigt att arbeta laborativt men vad begreppet innebär rent teoretiskt och praktiskt rådet det ingen enighet kring. Jag tycker mig kunna se ett samband mellan rektors prioriterande av fortbildning och satsning på matematikämnet, och mot en positivare inställning till att arbeta laborativt parallellt med den traditionella undervisningen. ImplikationerForskare och författare menar att matematikundervisningen måste förändras i Sverige. Skolverket har satsat på fortbildning för matematiklärare och lägger betoningen på kollegialt lärande. Många lärare behöver ett nytt synsätt kring matematikundervisningen. För att få till en förändring krävs det en samverkan genom hela systemet från individ, grupp till organisation. Det är viktigt att matematiklärarna tillsammans sätter sig ner och tolkar kunskapskraven från Lgr 11 (Skolverket, 2011), utifrån nya perspektiv så att det skapas en samsyn där lärarna kommer fram till en gemensam utgångspunkt att jobba vidare med. Undervisningens mål är att förklara och befästa begrepp och skapa broar mellan konkret matematik och abstrakt matematik. I detta arbete är det en fördel att använda konkret material. Meningen är inte att lärarna ska tvingas använda laborativt material inom alla områden utan materialet ska användas där det känns naturligt i t.ex. sannolikhetslära, ekvationer, geometri och bråk. Min utmaning blir att skapa en samsyn kring laborativ matematik och belysa fördelarna med detta material. Konkret material är inte alltid självklart på högstadieskolor, här sker undervisning oftast traditionellt med tyst räkning i matematikboken. Jag vill bidra till att fler matematiklärare påbörjar ett förändringsarbete som, upplever jag, är nödvändigt för en del skolor.

Syftet med studien är att undersöka hur matematiklärare i årskurs 4-6 använder ett laborativt arbetssätt i matematikundervisning. Studien innefattar hur det laborativa arbetssättet används och vad det ska tillföra. Vi undersöker även när lärare väljer att använda ett laborativt arbetssätt respektive när de väljer att inte göra det.Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod där både intervjuer och observationer nyttjas. I studien deltar tre verksamma lärare som intervjuades och i samband med intervjuerna observerades även en matematiklektion.I studien framkommer det att lärarna använder ett laborativt arbetssätt i olika utsträckning. Samtliga lärare är positiva till arbetssättet och de upplever att eleverna har nytta av att arbeta med flera sinnen samtidigt då alla lär sig på olika sätt. Lärarna upplever att eleverna tycker laborativt material är roligt, något som bekräftas under observationerna. Studien visar också att användningen av ett laborativt arbetssätt kräver att läraren planerar noggrant och har kunskap om de material som används. Resultatet visar att när läraren använder ett laborativt arbetssätt utan förberedelser resulterar det i att eleverna inte tar till sig kunskapen. Studien visar också att arbetssättet kan utvecklas.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka verksamma pedagogers erfarenheter av ett laborativt arbetssätt inom matematikämnet. Jag vill veta i vilken utsträckning de använder metoden i sin undervisning samt om ett laborativt arbetssätt kan vara en lösning för elever med matematiksvårigheter. Jag har intervjuat tre lärare och en specialpedagog från två olika skolor. Av studien framgår att informanterna använder sig av det laborativa arbetssättet i olika utsträckning och att de har något skilda synsätt på materialet och dess användning. Det har framgått att tydlighet i instruktioner och kommunikation är två viktiga aspekter för att arbetet ska vara välfungerande. Det pedagogerna tar upp som negativt är att arbetet är tidskrävande och att det lätt kan bli rörigt och högljutt i klassrummet då man arbetar laborativt. Men de tror ändå att arbetssättet kan ha en vinnande roll om undervisningen bedrivs på rätt sätt, vilket är något varierande enligt pedagogernas synsätt.

Syftet med studien var att dels skapa ett färdigt och beprövat lektionsmaterial i sannolikhetslära, dels att genom olika matematiska aktiviteter studera elevers inlärning och mottagande av arbetssätt. Jag har genom denna studie tagit reda på om rörelse, lek och laborativt material främjar inlärning i matematik. De datainsamlingsmetoder jag har använt är fyra lektionsplaneringar och genomförandet av dessa, för- och eftertest av elevernas kunskap i sannolikhetslära, skriftlig utvärdering och muntlig utvärdering utförd som gruppintervjuer samt studier av läromedel i matematik.  I min undersökning framgår att rörelse, lek och laborativt material i undervisningen främjar inlärning i matematik.  Jag har bara påträffat studier som talar för att fysisk aktivitet har koppling med och en positiv inverkan på kognition. I undersökningen visades ett märkbart växande intresse för sannolikhetslära hos stora delar av undersökningsgruppen och samtliga elever förbättrade tydligt sina testresultat från för- till eftertest och visade en ökad förståelse för begreppet sannolikhet.

Syftet med studien var att undersöka hur verksamma undervisande lärare i grundskolans mellanår använde sig av konkret material i sin matematikundervisning samt vad dessa lärare ser för fördelar och nackdelar med att använda konkret material i sin undervisning. Undersökningens urval är behöriga undervisande lärare i årskurs 4–6 och bygger på en kvalitativ studie där enkäter med öppna frågor användes för att genomföra studien. Enkäten bygger på tre huvudteman som är kopplade till studiens frågeställningar. Det första temat bygger är vad konkret material innebär för lärarna. Det andra temat på hur och när lärarna använder sig av konkret material. Det sista temat bygger på lärarnas uppfattning av fördelar och nackdelar av konkret material i undervisningen.   Resultatet i undersökningen visade att samtliga lärare använder sig av konkret material i sin undervisning. De använde materialet i större utsträckning eller som en del i sin undervisning. Samtliga lärare såg för- och nackdelar med att använda konkret matematik i undervisningen. Fördelarna visade att konkret matematik kan förtydliga och fördjupa elevernas kunskaper. Flera av lärarna nämnde variation och att det är roligt för eleverna att använda materialet. Lärarna uttryckte också att de såg möjlighet för eleverna att bygga vidare sin förståelse i matematik med stöd av materialet.  Några av lärarna såg dock några nackdelar med att använda konkret material. Dessa nackdelar var pengar att köpa material, tid att hantera materialet samt att eleverna kunde använda materialet till lek och bli ofokuserade.

Denna studie undersöker vilka syften lärare har med sin laborativa undervisning i fysik på gymnasiet samt om det finns några faktorer som kan vara till hjälp för att skapa eller utvärdera laborationer utifrån de syften som lärarna har. Fyra gymnasielärare intervjuades och de fick utvärdera sex utvalda laborationer. De faktorer som undersöktes och kvantifieras som parametrar var huruvida laborationen är kvalitativ/kvantitativ, induktiv/deduktiv, praktisk/teoretisk, laborationens frihetsgrad, vardagsrelevans, hanterbarhet, begriplighet, tidseffektivitet, omfattning samt hur laborationen påverkar elevernas motivation.  Resultatet indikerar att lärare har flera olika syften med sin laborativa undervisning i fysik på gymnasiet. Bland dessa syften nämns att eleverna ska lära sig naturvetenskapliga arbetsmetoder, få bättre begreppsförståelse och att verifiera teori. Det visade sig finnas samband mellan tidigare nämnda faktorer såsom att en kvantitativ laboration tenderar att också vara deduktiv och att en kvalitativ laboration tvärtom oftare är induktiv. I analysen av resultatet ges exempel på fall både när lärare är överens och inte överens om såväl laborationers syften som faktorer och i sina argument.

BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund tagit upp aktuell forskning kring olika sättatt bedriva matematikundervisning i grundskolan. Vi har valt att sepå detta ur ett sociokulturellt perspektiv när det gäller eleverslärande.SYFTE: Syftet med undersökningen är att få kunskap om några lärares ochelevers uppfattningar om den egna undervisningen i matematik.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ fallstudie, där vi gjort vårdatainsamling genom kvalitativa intervjuer, med två pedagogeroch 12 elever uppdelat på två klasser på en skola.RESULTAT: Vi har i vår undersökning kommit fram till att undervisningen imatematik är väldigt läromedelsstyrd och att undervisningen sällaneller aldrig varieras. Undervisningen kopplas inte till elevernasvardag i den utsträckning som är önskvärt. Eleverna har svårt attuttrycka meningen med matematik och visar upp stora brister i attförklara varför och när de använder matematik. Pedagogernakänner att de saknar tillräcklig kompetens i ämnet matematik ochskulle behöva en kompetensutveckling.

<p>Forskning har visat att elevers intresse för matematik avtar ju äldre de blir. En av orsakerna till detta kan vara den traditionella matematiken som till stor del består av symboler och tekniker för att hitta rätt svar. För att få engagerade elever som intresserar sig för matematik måste undervisningen förändras. I min uppsats vill jag därför lyfta fram författare och lärare som intresserar sig för den matematiska utvecklingen.</p>

<p>Bakgrund: Rapporter från Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande är traditionell, att eleverna har svårt för problemlösning och att eleverna i hög grad hänvisas till läromedlet. Studier visar också att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lärande, laborativ matematik) påverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns också krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den här studiens syfte så här:</p><p>Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i läromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förändrat sig under perioden 1980-2006.</p><p>Metod: ·Kvalitativ analys av stil och språkbruk.</p><p>·Andel uppgifter av undersökande karaktär</p><p>·Andel intresseväckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.</p><p>Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets läromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet då gymnasiet reformerades. Sedan denna brytpunkt syns också en vidareutveckling, där nya läromedel som Den flygande matten väger in tungt.</p>

<p>I studien undersöks hur lärare använder och värderar laborativt material i sin matematikundervisning i årskurs 1-3. Undersökningen innehåller en litteraturstudie och en empirisk studie som bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare som arbetar på fyra olika skolor inom samma kommun. Resultatet visar att lärarna i undersökningen anser att fördelen med laborativ matematikundervisning är ett undersökande arbetssätt som inspirerar eleven och som gör det möjligt för deras undersökande och kreativitet. Detta ger också rika möjligheter till kommunikation och på så sätt en bättre begreppsförståelse. Enligt lärarna är hinder för ett laborativt arbetssätt brist på utrymme, tid, personal och material på skolan.</p>