No description available.

Syftet med undersökningen var att jämföra praktisk matematik med matematikundervisning som byggde på räknande i lärobok. Jämförelsen handlade om vilken typ av kunskap och vilka lärandeprocesser de skilda sammanhangen gav upphov till. För att få en bild av vad räknande i boken gav, vilken matematik som användes i karaktärsämnen på verkstadsutbildningen och vad verklighetsbaserad praktisk matematik i klassrummet gav gjordes en studie av tre matematikböcker, en undersökning i verkstaden, ett undervisningsförsök med praktisk matematik och ett referensförsök med elever som givits incitament att arbeta effektivt. Metoden byggde på att samla in övningsuppgifter och göra klassrumsobservationer. Dessa analyserades därefter från de teoretiska utgångspunkterna att matematik i skolan har flera nyttighetsaspekter och att elevers kontextualisering, det vill säga hur de kan bygga upp sin kunskap, kunde studeras med ett ramverk utvecklat för just detta. Resultatet blev att trots att matematik förekommer i verkstaden och är viktigt kan eleverna ha svårt att ta till sig den för de använder den alltför sällan. När de arbetade med de praktiska uppgifterna löste de svårare problem och räknade flitigare än då de arbetade i boken. Det var omväxlande och gav läraren möjlighet till bedömning av eleverna.

Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på vad forskningen säger om huruvida en varierad undervisning kan leda till ett större lärande för elever. Utifrån frågeställningen har såväl för- och nackdelar med läroboksbunden undervisning som laborativt arbetssätt belysts. Jag tittar på vad forskningen säger om hur en varierad undervisning skulle kunna gynna eleverna. Många har uppfattningen att läroboksbunden undervisning ses som något negativt samtidigt som laborativt arbetssätt ses som positivt. Det är därför som jag har valt att undersöka detta, genom att undersöka vad forskningen säger, för att ta reda på om det bara är negativt med läroboken och endast positivt med aborativt arbetssätt. Av den genomgångna forskningen framgår att en varierad undervisning är den bästa undervisningsformen, alltså att man arbetar med lärobok, konkret material och aktiviteter.

The past years there has been a big media circus, that states that the Swedish schoolsystem is broken and with dropping results in PISA as a proof of this statement. Voices have been heard that teachers rely on textbooks in a voluminous way and some suggest that this is the main problem as Swedish students dropping in mathematics results. This study shows how teachers perceive their use of laboratory mathematics and is therefore based on a teacher perspective. What I want with this study is to show how teachers looks at the correlation between benefits and disadvantages in using laboratory mathematics, but also to create an awareness for understanding the difficulties that you may face as teacher if you want to use laboratory mathematics as a tool when teaching. In this study, the main focus is on how teachers use laboratory mathematics as an option when teaching. Nine teachers participated in an online survey and answered questions about how they use laboratory mathematics and what benefits or disadvantages it may comprehend. To add, two teachers also attended to a private interview and another two were observed. The result that was found is that teachers can see big advantages in using laboratory mathematics especially when teaching geometry. The teachers pinpoint how using laboratory mathematics supports students deeper understanding for the mathematic contents. Though, teachers also highlight that there is a urgent need for the teacher to have the knowledge to comprehend meaningful and aimful lessons. Apart from knowledge teachers points to the lack of time to plan and execute as a disadvantage. The lack of time combined with insufficient knowledge in how to use laboratory mathematics is the determiner if laboratory mathematics is seen as a possibility or an affliction.

I denna studie undersöks användningen av laborativt material i grundskolans matematikundervisning. Syftet är att undersöka hur grundskollärare menar att de arbetar med laborativt material i matematikundervisningen och på vilket sätt det kan förbättra barns matematikkunskaper.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare som arbetar på olika skolor och som har olika lång erfarenhet av läraryrket. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide med standardiserade frågor vilket innebär att alla lärare fick svara på samma frågor i samma ordningsföljd. Frågorna var konstruerade för att ge utrymme för öppna och utförliga svar. Detta för att lärarnas egna erfarenheter och tankar skulle komma fram.   Resultatet av studien visar att alla intervjuade lärare menar att de använder laborativt material då det hjälper eleverna att få en större matematisk förståelse genom att konkretisera abstrakta matematiska idéer. Lärarna menar att materialen hjälper till med att skapa mentala bilder av matematiken vilket är positivt för förståelsen. Vilket material som används och användningen av dem skiljer sig mellan lärarna vilket kan kopplas till lärarnas olika långa erfarenheter av läraryrket.   Nyckelord: Laborativ matematik, laborativa material, matematikdidaktik, sociokulturellt lärande.

Den här studien undersöker hur konkret materials användning påverkar elevers lärande i matematiken, med speciellt fokus på geometri. Detta syfte har besvarats genom en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att svar på studiens frågeställningar har sökts i tidigare forskning. Resultatet visar att användning av konkret material kan vara både positivt och negativt eftersom den antigen kan underlätta elevernas lärande eller utgöra ett hinder för deras kunskapsutveckling. Konkret material spelar en viktig roll för att underlätta elevernas förståelse av den abstrakta matematiken. Det betraktas också som en viktig faktor för att öka elevernas intresse och gynna deras lust att lära. Det är viktigt att eleverna uppfattar hur det konkreta materialet kopplas till matematiken annars kan de distraheras av materialens fysiska egenskaper och ignorera dess betydelse. Resultatet visar även att arbetet med konkret material bör vägledas av läraren, därför är det viktigt att läraren utvecklar sin kompetens i hur konkret material väljs och används för att det ska ge positiva resultat på elevers lärande. / <p>Matematik</p>

BAKGRUND: Vi har i vår undersökning tagit upp aktuell forskning kring laborativ matematik. Vi har valt att utgå ifrån konstruktivismen, kognitivism och sociokulturellt perspektiv.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på några pedagogers syn på laborativ matematikundervisning i förskoleklass till årskurs 6.METOD: Vi har använt oss av en kvalitativ studie, där vi genomförde vår datainsamling genom öppen intervju. Det var sex pedagoger som deltog i vår undersökning.RESULTAT: I undersökningen har det framkommit att pedagogerna ser stora fördelar med laborativ matematik för elevers inlärning av matematik. Pedagogerna anser att eleverna lär bättre då de får möjlighet att använda alla sina sinnen, de får ökad förståelse när matematiken är kopplad till deras vardag och intresset för matematik ökar när de har rolig. Resultatet av undersökningen visar också på att det fanns mer laborativ matematik ute på skolorna än vi trodde innan men att den typ av undervisning fortfarande kan utvecklas.

Syftet med detta arbete är att undersöka och redogöra för hur grundskollärare i årskurs 1-3 använder samt definierar laborativ matematik. Vilka för- respektive nackdelar anser lärarna att det finns med att arbeta laborativt inom matematikundervisningen? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma grundskollärare i årskurs 1-3 som arbetar på två olika kommunala grundskolor i samma kommun. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna upplever att ett laborativt arbetssätt leder till att befästa begrepp, öka förståelsen hos eleverna och att arbetet blir mer varierat. Att arbeta laborativt ger också möjligheter att konkretisera matematiken, och det kan fungera som ett verktyg för att bygga broar mellan det som är konkret och det som är abstrakt. I resultatet beskriver lärarna också hur faktorer som tid och planering kan utgöra hinder för att använda det laborativa arbetssättet mer kontinuerligt. Sammanfattningsvis visar studien att lärare upplever laborativ matematik som något positivt såväl för elever som lärare men att det är ett tidskrävande arbetssätt som kräver god planering.

Målet med denna studie är att ta reda på om och hur lärare i grundskolans tidigare åldrar ser på och arbetar med laborativ matematik i sin undervisning. Förhoppningen under arbetets gång har varit att kunna utröna varför, hur, när och inom vilka matematiska områden som lärare väljer att arbeta laborativt. Metoden som använts är delvis kvalitativ i form av intervjuer, delvis kvantitativ i form av enkäter. Alla informanter i studien är yrkesaktiva lärare. Den information som de olika undersökningsmetoderna gav sammanställdes, analyserades och ställdes i relation till relevant litteratur. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Vygotskijs tankar om ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Gudrun Malmer, en av Sveriges ledande förespråkare för den laborativa matematikens integrering i skola, spelar en viktig roll i denna studie. Resultatet som framgår efter studiens slutförande visar att majoriteten av lärarna har en klar bild av vad laborativ matematik innebär, de visar ambition och vilja att arbeta laborativt i klassrummet men saknar medel för detta, främst i form av tid. Tid för planering, tid för genomförande och tid för utvärdering och efterarbete.

Skolverkets undersökningar visar att elevernas intresse för matematik i grundskolans senare år är lågt. Undervisningen är alltför läroboksstyrd. Eleverna vill ha en mera varierad undervisning där sådant som diskussioner om matematikens användning, gruppuppgifter och verklighetsanknytning ingår. Ett sätt att variera undervisningen kan vara att arbeta laborativt. Syftet med arbete är bland annat att ta reda på hur mycket lärarna använder sig av laborativ matematik samt vilka erfarenheter de har av arbetssättet. Resultatet av studien bygger på en enkätundersökning bland matematiklärare och några intervjuer med matematiklärare som arbetar laborativt. Nästan alla av de lärare som besvarat enkäten arbetar laborativt men det går inte att dra några generella slutsatser i vilken utsträckning lärare i allmänhet arbetar laborativt eftersom antalet besvarade enkäter var mycket lågt. Enkätundersökningen visar att de lärare som arbetar laborativt i liten utsträckning eller inte alls anger tidsbrist som främsta orsak. Att planera laborativ undervisning tar lång tid. Anledningen till att man skulle vilja arbeta laborativt oftare är att undervisningen blir mera varierad och att förståelsen hos eleverna ökar. Intervjuerna visar att de lärare som ofta arbetar laborativt motiverar det med att eleverna får vara kreativa och använda flera sinnen. Lärarna tycker även att det är viktigt att det laborativa arbetet kombineras med diskussioner. Eleverna får då träna sin språkutveckling och hjälp med att översätta konkret matematik till abstrakt.