<p>Under våra matematikstudier har vikten av laborativt arbetssätt inom matematiken förmedlats. Genom litteraturläsning samt verksamhetsförlagd utbildning har vi fått en bild av skolan som läromedelsberoende. Därför ansåg vi det skulle vara intressant att undersöka hur laborativ matematik användes ute i skolorna. Vårt syfte var att söka svar på hur lärare kan använda sig av laborativ matematik i sin undervisning och vad det finns för argument för arbetssättet. Som undersökningsmetod har semistrukturerade intervjuer använts. De tre respondenterna representerade både skolår 1-3 och 4-6.</p><p>För att avgränsa undersökningen valdes två specifika områden inom matematik, taluppfattning och mätning. Utav undersökningen framgår det att lärarna använder sig mycket av laborativ matematik. Gemensamt är att samtliga respondenter använder sig av laborativa aktiviteter vid inlärning av multiplikation. Deras främsta argument för laborativ undervisning är att eleverna har roligt och då lär de sig, samtidigt som de ser matematikens värde.</p>

Det finns många olika modeller för hur matematikundervisning kan bedrivas. Att använda laborativa material i undervisningen framställs ofta som en effektiv metod för att konkretisera något abstrakt och öka förståelsen för matematik. För att undersöka hur en laborativ matematikundervisning påverkar elevens lärande har jag genomfört en litteraturstudie. 48 artiklar som berör undervisning med fysiska laborativa material har inkluderats i studien. Resultatet indikerar att det finns en spridning mellan olika forskningsresultat, med en liten övervikt för resultat som påvisat en positiv påverkan på elevens lärande. Resultatet indikerar även att hur, när och vilken typ av laborativt material som används är viktiga aspekter. / There are many different models of how mathematics teaching can be conducted. Using laboratory materials in teaching is often portrayed as an effective method to concretize something abstract and increase understanding of mathematics. To examine how a laboratory mathematics teaching affects student learning, I conducted a literature review. 48 articles related to the teaching of physical laboratory materials have been included in the study. The result indicates that there is a spread between different research results, with a slight preponderance of results which demonstrated a positive impact on student learning. The result also indicates that how, when, and what type of laboratory material used is important aspects.

Forskning visar laborativt arbete i matematik ger en ökad förståelse och bättre resultat hos elever. Svenska elever sitter oftast ensamma och räknar i sina matematikböcker trots att forskningen visar att barn lär sig bättre genom samspel och kommunikation. Min studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien var att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med laborativ matematik som planering, bedömning, fördelar, nackdelar, ökad måluppfyllelse och på vilket sätt laborativt arbete påverkar elever som är i matematiksvårigheter. Undersökningen av lärares erfarenheter gjorde jag genom en enkätstudie, intervjuer och observationer. Måluppfyllelsen belyste jag genom statistik över resultat i nationella prov. Resultatet visar att lärares erfarenhet av att arbeta laborativt är att det ger en ökad förståelse och konkretisering av matematiska begrepp. Eleverna blir kreativa och ges möjlighet att samarbeta och kommunicera på lektionerna, trots hinder som stora undervisningsgrupper och att arbetssättet är tids- och energikrävande. Lärarna anser att det är lättare att se vad eleverna kan när de arbetar i matematikverkstaden jämfört med när de arbetar i en lärobok. Mina observationer visar att elever som är i matematiksvårigheter är mindre engagerade än övriga elever men att de prövar sig fram för att lösa matematikuppgifterna och är duktiga på att samarbeta när de arbetar laborativt. Statistiken över nationella proven visar att en av de undersökta skolornas resultat förbättrades mer än riket i helhet sedan de införde matematikverkstad.

No description available.

Den här uppsatsen behandlar ett antal individer begravda mellan 800 e.Kr. och 1150 e.Kr i ett tidigt kristet gravfält kring ruinen av Varnhems gårdskyrka. Av speciellt intresse är den placeringen som gravarna har i förhållande till kyrkomurarna och vad dessa placeringar innebär statusmässigt. Analys av stabila isotoper har därför utförts på de manliga individerna  så att deras diet kan faställas och agera som en markör för vad som känneteckas som hög och lågstatus bland de begravda männen i Varnhem.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare ser på och använder laborativt material i matematikundervisningen. För att svara på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer gjorts med sju lärare som undervisar i årskurs 1-3. Observationer har också gjorts för att se vilka laborativa material som finns och hur de används av lärare och elever. Analys av intervjuerna visar att lärarna i första hand nämner plockmaterial i intervjuerna. Andra material som är vanligt förekommande enligt både intervjuer och observationer är vardagens material (pengar) och skolans laborativa material (centicuber). Lärare berättar att det laborativa materialet används i så gott som alla områden i matematik. Enligt observationer och intervjuer förekommer laborativt material främst i området taluppfattning och tals användning. Av resultatet framkommer också lärares syn på de laborativa materialens betydelse för elevers lärande, både möjligheter och vilka hinder som kan uppstå i arbetet med laborativa material lyfts fram. Lärare menar att det laborativa materialet används för att tydliggöra och för att hjälpa och stödja eleverna i deras matematikutveckling. Hinder som kan uppstå är att eleverna inte förstår innebörden med det laborativa materialet och istället leker med det eller fastnar i det. Virtuellt material som exempelvis surfplattor och datorer används inte så mycket i matematikundervisningen. Enligt de intervjuade lärarna kan surfplattor bli ett hinder för elevernas lärande eftersom elever gärna undersöker andra applikationer än de som rör matematik. Resultatet visar också hur lärarna ser på det laborativa materialet kopplat till förmågorna i Lgr 11, vissa tror att de kan uppnås lättare medan andra menar att man som lärare har en plan för hur förmågorna ska uppnås och då spelar det ingen roll om man använder laborativt material i undervisningen eller inte.

Denna studie riktar sig till lärare i matematik och undersöker om ett laborativt arbetssätt kan hjälpa elever i matematiksvårigheter. Syftet är att få en klarhet i om ett laborativt arbetssätt kan hjälpa elever i matematiksvårigheter. Studien är en litteraturstudie där forskares resultat presenteras och jämförs med varandra. Kriterier för sökningen har under hela studien varit viktiga, då syftet i artiklarna måste stämma överens med vårt syfte. Det har varit viktigt att de olika artiklarna har samma syn på nyckelbegreppen som vi har. Detta för att en jämförelse ska vara möjlig. Resultatet av studien visar att de flesta förespråkar ett laborativt och konkret arbetssätt, inte bara för elever i matematiksvårigheter, utan för att skapa en tydlighet för alla elever. Slutsatsen vi drar är att matematiken måste förklaras på ett tydligt sätt för elever i matematiksvårigheter, och då är ett laborativt arbetssätt användbart.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur läraren och eleverna ser på användandet av laborativt material i förskoleklassens matematikundervisning. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer och intervjuer av tre lärare och nio elever i samma kommun. Resultatet visar att lärarna och eleverna ser olika på användandet av laborativt material. Lärarna förhåller sig positiva till användandet och menar att de alltid har stöd av laborativt material i undervisningen. Eleverna däremot visar en osäkerhet kring syftet med användandet av materialen och har svårt att se det matematiska innehållet.

Matematiken består av flera abstrakta begrepp, men frågan är hur läraren ska arbeta för att eleven ska nå vägen till det abstrakta med förståelse. Att koppla ett laborativt material till exempelvis en abstrakt siffra och samtidigt skapa en förståelse för siffran är inte för alla elever självklart. Lärarens roll blir därför viktig och vår studie grundar sig i lärarens arbetssätt i undervisningen. Vårt syfte med studien är att undersöka hur lärarna arbetar med bron, från ett okänt begrepp till att eleven har fått en förståelse för begreppet. Vi vill även ta reda på hur lärarna väljer att motivera sina val av arbetssätt som används för att bygga bron. Genom fyra observationer och fyra kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i årskurs 1, visades vikten av att arbeta med ett varierande arbetssätt för att skapa en miljö som ger förutsättningar för samtliga elever att nå en förståelse för abstrakt matematik. Ett mönster som belystes genomgående i undersökningen var att varje nytt område i matematik inleddes med ett laborativt material som var kopplat till elevens tidigare erfarenheter. I bron över till förståelsen följde ett flertal olika arbetssätt. Resultatet visade betydelsen av att om eleven får möjlighet till att utveckla inre bilder och tankar genom olika arbetssätt ges möjligheter för att nå en förståelse och målet kan därmed uppnås. Det som tidigare var abstrakt blir därmed konkret och förståeligt.

Resultaten i matematik har under flera år varit låga i den svenska skolan. För att undervisningen inte ska bli alltför enformig finns det rekommendationer för att arbeta med laborativ matematik för att öka elevernas lustfylldhet för matematik. Det finns dock lärare som använder sig av laborativt material som belöning när eleverna gör något bra eller när en paus behövs. Därför kom vi fram till vårt syfte för denna litteraturstudie som är att undersöka vad forskningsresultat visar om hur den laborativa matematiken påverkar elevers lärande i grundskolans årskurs ett till sex. Mer specifikt kommer vi att besvara frågeställningen om vilka effekter forskning lyfter fram på elevers lärande i laborativ matematikundervisning. För att ge svar på frågeställningen och syftet har det gjorts systematiska sökningar för att hitta vetenskapliga studier om laborativ matematik som analyserats och sammanställts. Resultatet visar att laborativ matematikundervisning kan hindra elevers lärande om materialet inte är välanpassat för ämnesområdet. Däremot kan laborativ matematik öka elevers lust att lära och elevers begreppsförståelse utvecklas med hjälp av materialet. För att få ut så mycket som möjligt av den laborativa matematiken, är det bra om lärare har i åtanke att noggrant välja ut ett material för ämnesområdet. Vidare forskning är att undersöka hur den svenska laborativa matematikundervisningen ser ut i praktiken jämfört med andra länder inom ett specifikt ämnesområde.