Syftet med studien är undersöka lärares uppfattningar om syftena med laborativt arbete i naturvetenskap. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur yrkesverksamma NO-lärare uppfattar syftena med laborativt arbete och hur lärarna uppfattar att deras elever blir involverade i laborationens syfte. Metoden som användes var av fenomenografisk karaktär där fyra lärare intervjuades. Resultatet som framkom visar bland annat att lärares uppfattningar om syftena är att ”labbvana” och koppling mellan teori är viktiga syften för laborativt arbete. Vidare framkom även en avsaknad av ”undersökande arbetssätt” som annars bör vara en central del av laborativt arbete. Enligt lärarnas uppfattningar så var det genom tydlighet från lärare som fick eleverna involverade i lärarnas syfte. I Diskussionen problematiseras resultatet och vad det kan innebära för kommande studier.

Denna studie undersöker elevers erfarenheter av laborativt material.Syftet med denna studie var därför att utveckla kunskap om eleversperspektiv på arbetet med laborativt material imatematikundervisningen. Studiens två frågeställningar är: ”vilkaerfarenheter har elever av laborativ matematik?” och ”vilkauppfattningar uttrycker elever om laborativ matematik?”. Metodensom valdes för studien var en kvalitativ ansats i form av intervjuer ochkompletterande observationer. Då jag fokuserar på eleverserfarenheter och uppfattningar tar studien avstamp ilivsvärldsfenomenologi. Genom intervjuerna kunde jag som forskareta del av elevers berättelser om deras erfarna livsvärld.Dokumentationen skedde genom videoinspelningar som sedantranskriberades, tolkades och analyserades. Analysen resulterade i fyrateman: rolig och lättare matte, passande svårighetsgrad, rättförutsättningar och abstrakt eller konkret. Studiens slutsats är attelever tycker arbetet med laborativt material är roligt och givande sålänge det görs med rätt förutsättningar i deras ögon.

Denna aktionsforskningsstudies syfte är att få kunskap om hurkommunikationen ser ut mellan eleverna i matematikämnet genom attskapa en kommunikativ undervisningsmiljö, där eleverna ges möjlighetatt lära av varandra. Tidigare forskning visar att kommunikationen ärviktig i matematik. Forskning visar bland annat att kommunikation imatematik är viktig för att eleverna ska få en begreppsförståelse. På deberörda skolorna i studien var detta något som behövde utvecklas.Utgångspunkten för studien har varit ett sociokulturellt perspektiv.Eleverna har fått arbeta med laborativt material i matematik inomområdena problemlösning samt längd och volym i mindre grupper.Aktionen har dokumenterats med videoinspelningar som transkriberatsoch analyserats. Metoden för analysarbetet har varit en sociokulturellaktivitetsanalys där den sociala interaktionen i förhållande tillkommunikationen studerats. Resultatet visar att det laborativamaterialet ger möjlighet för kommunikation mellan eleverna.Slutsatsen av studien är att eleverna kommunicerar på olika sättberoende på vilken situation de befinner sig i. Vi hoppas att verksammalärare kan ta del av denna studie för att utveckla kommunikationen imatematikundervisningen.

The purpose of this study was to examine the use of manipulative materials in mathematics education with the main focus on grades 4 to 6. With the use of a phenomenological approach all the aspects of this phenomenon was examined. Qualitative interviews, participant observations and comparative content analysis of textbooks has been conducted to investigate the use of manipulative materials in mathematics education. The results indicates that the teachers that were interviewed possesses good knowledge of this teaching method. However these teachers struggled to find time to put this method into practice and there was not enough teachers to attend these classes. Because of this these teachers often let the subjects textbook determine how the planning of the lesson will turn out. These aspects are discussed as the cause of the reduced use of manipulative material in mathematics education in these grades.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett laborativt material påverkar den kommunikationen som uppstår i klassrummet. Materialet handlar om tal i bråkform som ett verktyg i undervisningen. Avsikten var framförallt att se det ur ett specialpedagogiskt perspektiv hur elever påverkas av att arbeta med ett laborativt material. I skolans dagliga parktik skapas kommunikativa kontexter, dessa studeras i det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, men det går även att undersöka hur dessa kontexter påverkar och är relaterade till varandra (Ahlberg, 2001). Materialet som används i studien är uppbyggt efter de olika faserna konkret, representativt, abstrakt och återberättande. Resultatet visade på att det laborativa materialet i sig inte skapar någon kommunikation. Det är när läraren skapar olika gruppkonstellationer som det både sker och inte sker kommunikation. Vår slutsats är att återberättandet och redovisningar på  tavlan med läraren som stöttar och för kommunikationen framåt påverkar hur eleverna kommunicerar i tal- och bildspråket. Läraren är det mest centrala faktorn i arbetet med ett laborativt material för att föra dialogen framåt

Gymnasielärarnas syn på laborativt arbete som en integrerad del av undervisning inom teknikorienterade ämnen / Upper Secondary School teachers' views on laboratory work as an integral part of education in tehcnology oriented subjects

Syftet med den här kvalitativa forskningsstudien är att utveckla en förståelse för förutsättningar för samlärande i matematik, som erbjuds vid ett laborativt arbetssätt. Studien grundar sig på fyra stycken klassrumsobservationer, vid lektioner där ett laborativt arbetssätt användes och har genomförts med hjälp av observationsscheman och ljudinspelning. Datan har analyserats utifrån meningstolkning. Studien utgår från hermeneutiken, samt grundar sig i Lev. S. Vygotskys sociokulturella teorier. Sammanfattningsvis så visade studien på att goda förutsättningar till samlärande kan skapas vid ett laborativt arbetssätt, men att flera aspekter i organiseringen av arbetssättet, påverkar utfallet. Såväl hur eleverna placerades, samt med vilket material och vem de placerades med, påverkade deras möjlighet till interaktion. Arbetssättet uppmuntrade eleverna att interagera och ta hjälp av varandra, främst utifrån uppgiftsinstruktionen, men också under lektionens gång och avslutande. Det laborativa materialet visade sig spela en viktig roll i interaktionen mellan eleverna. Materialet blev en utgångspunkt för interaktion, samt en kulturell artefakt med en medierande funktion, men riskerade även att utgöra ett hinder. Avslutningsvis så tycktes såväl klassrumskulturen, som lärarens handlingar, spela en viktig roll.

En av skolverkets kvalitetsgranskningar visade att många elever hade negativa erfarenheter av ämnet matematik och den undervisning som de har fått i ämnet. En annan undersökning visar att lärarna och matematikundervisningen är alltför styrd av läroböcker. En förändring av arbetssätt i ämnet matematik behöver ske enligt skolverket. Ett sätt kan vara att arbeta med konkret material för att få en mer varierad undervisning.Detta examensarbete lyfter fram fem lärares uppfattningar om, erfarenheter kring och användning av konkret material i matematikundervisningen. Detta undersöks genom kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet i studien visar att samtliga informanter tycker att elevernas motivation och förståelse ökar markant genom att arbeta med konkret material. De berörda lärarna arbetar med konkret material i matematiken dagligen och gärna vid genomgångar. De tillfrågade lärarna ser många fördelar med materialet medan nackdelar är svårare att se.

Syftet med studien är att få kunskap om hur eleverna använder sig av utvalt laborativt material vid arbete med subtraktionsuppgifter. Studien har fokuserat på att ta reda på vad eleverna väljer att använda sig av för strategier för att lösa subtraktionsuppgifterna och deras upplevelser av att lösa uppgifterna med utvalt material. I klassrummet används inte laborativt material i någon större utsträckning därför väcktes mitt intresse för att ta reda på hur eleverna använder sig av det materialet för att lösa uppgifter i subtraktion. Den kvalitativa metoden har använts iform av observation och elevintervju för att få reda på hur eleverna upplevde det var att lösa subtraktionsuppgifterna med det utvalda laborativa materialet.Studien utgår från teorin pragmatism. Resultatet av studien tyder på att elever tycker det är användbart att nyttja tiobasmaterial då det är lättare att se tiotal och ental. Materialet är enkelt att förflytta och synliggör elevernas strategier. Resultatet tyder på att laborativt material gynnar elevernas förmåga att pröva och resonera sig fram till olika strategier och som slutligen mynnar ut i ett resultat. Eleverna utvecklar även sin samarbetsförmåga när de arbetar med konkret material. Strategin som användes var att se sambandet mellan addition och subtraktion, fördela centikuber och förstå subtraktion. Elever använder sig vanligtvis av strategin algoritm för att lösa subtraktionsuppgifter. / -

Syftet med denna studie var att undersöka vad tidigare forskning funnit betydelsefullt för elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp och fenomen kopplat till ett undersökande arbetssätt. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts där tidigare forskningsresultat analyserats och diskuterats. Litteraturen till denna studie har sökts fram i databasen avhandlingar.se och den vetenskapliga tidskriften NorDiNa. Denna studies resultat visar tre betydelsebärande faktorer som kan främja elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp och fenomen vid undersökande arbetssätt. En viktig faktor är lärarens syften med undervisningen samt dennes agerande att synliggöra dessa för eleverna så att möjlighet ges att koppla undersökningen till ett naturvetenskapligt innehåll. Vidare har kommunikation och elevers språkliga förmåga visat sig betydelsefull. Diskussioner och samtal om ett naturvetenskapligt innehåll har visat sig ha positiv effekt på lärprocessen. Dock kan en bristande förståelse för ämnesspecifika ord och begrepp bland annat begränsa deltagandet i diskussioner och samtal eftersom möjligheterna att skapa korrekta naturvetenskapliga sammanhang begränsas. Den sista betydelsebärande faktorn som funnits är lärarens förmåga att skapa undersökande arbeten som kopplar till elevernas tidigare erfarenheter eftersom detta beskrivs som en förutsättning om eleverna ska ges möjlighet att knyta sina upptäckter till bakomliggande naturvetenskapliga teorier.