Spelling suggestions: "subject:"laborativa""
51 |
Laborativt material, en resurs i klassrummet? : Sambandet mellan förståelse och laborativt material i mellanstadiets bråkräkning / Concrete material, a resource in the classroom? : The relationship between understanding and concrete materials in the middle school´s teching of fractionsJohansson, Maria January 2017 (has links)
Syftet med den här studien var att undersöka hur användandet av laborativt material kan hjälpa eleverna att få en ökad förståelse i matematikundervisningen både inom bråk men även i övrigt matematiskt innehåll. De metoder som har använts i studien är intervju och observation och den teori som jag utgick från i min analys var variationsteorin. De som medverkade i intervjuerna var två lärare där en utav dem arbetar i årskurs 4 och den andra arbetar i årskurs 5. Resultatet av studien visade att de intervjuade lärarna gärna använde laborativt material i sin undervisning för att gynna undervisningen. Lärarna valde att använda materialet för att göra matematiken mer konkret, ge eleverna en bild av ett svårt begrepp men även för att skapa en variation i undervisningen. Lärarna som medverkade i studien ansåg även att laborativt material hade många fördelar när det användes i bråkundervisningen. Argument som lärarna lyfte stämde väl överens med vad litteraturen sa om att använda laborativt material.
|
52 |
Framgångsrik matematikundervisning : En litteraturstudie om hur lärare i de första skolåren undervisar inom addition och subtraktion för att stödja elevers kunskapsutveckling / Successful mathematics education : A literature study on how teachers in the first years of school teach addition and subtraction to support sudent's knowledge developmentJohansson, Hanna, Zandra, Tannerby January 2016 (has links)
De senaste PISA-undersökningarna visar på en nedåtgående trend hos svenska elever inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Syftet med litteraturstudien är att undersöka lärarens undervisning beträffande addition och subtraktion under de första skolåren. Detta ämne är viktigt att lyfta eftersom läroplanen betonar att undervisningen ska gynna elevens fortsatta lärande och kunskapsutveckling (Skolverket, 2011). Datainsamlingen skedde genom artikelsökning i databaserna ERIC och Unisearch. Resultatet visar på viken av användning av variation i undervisningsformer. Klassrumsdiskussion, vägledande frågor och arbete med laborativt material framhävs som positiva aspekter för elevens utveckling inom matematiken under de första skolåren. Resultatet visar även på en skillnad i lärarens undervisning i olika länder. I litteraturstudiens diskussion framhävs forskarnas delade meningar om vilka arbetsformer och undervisningsverktyg som medför en positiv effekt för elevernas matematiska utveckling.
|
53 |
Laborativt material i matematikundervisning : Ett hjälpmedel även för utvecklandet av svenska språket. / Physical equipment in mathematical teaching : Also an aid to the learning of Swedish.Proust, Sara January 2017 (has links)
Många av dagens skolklasser består i högre utsträckning av elever som kommer från andra länder och kulturer där hemspråket talas i både hemmet och bland kamrater. Dessa barns svenska språkbas är oftast mer begränsad än hos de barn som har svenska som modersmål. Det blir svårare att lära ut kunskap till elever utan tillräckliga språkkunskaper och risken för utanförskap i vårt samhälle ökar. Barns förmåga till inlärning belyses enligt Piagets generella utvecklingspsykologiska stadieteori och Vygotskijs teori om samspel och stöttning. Varierande strategier hos läraren är nödvändig. Syftet med den här undersökningen är att komma fram till, utifrån lärarnas perspektiv, hur laborativt material används i matematikundervisningen i årskurs 4–6 och hur lärarna upplever att det påverkar inlärning hos elever med mindre språkbas. Genom mina frågeställningar vill jag öka förståelsen för hur dagens undervisning kan se ut. I vilken utsträckning säger lärarna att de använder laborativa material för att främja kunskaper i matematik? Hur menar lärarna att de med hjälp av laborativa material kan stödja elever som saknar utvecklade språkkunskaper? Metoden har varit kvalitativ med intervjuer av lärare som är verksamma som klasslärare och som lärare i förberedelseklass. Efter intervjuerna framgår det att laborativt material används i stor utsträckning med gott resultat. Gruppens storlek och sammansättning har betydelse för förmågan att lära och det har betydelse var eleven finns i sin utveckling och vilka språkkunskaper eleven besitter. Motivation hos eleven och strukturerad undervisning är viktigt. Undervisningen måste utgå från individen. Goda matematiska kunskaper ger goda förutsättningar för vidare studier och därmed bättre förutsättningar för en plats i samhället.
|
54 |
Lärares och elevers användande av laborativt material i bråkundervisningen i skolår 4-6 : Vad görs möjligt för eleverna att erfara?Sveider, Cecilia January 2016 (has links)
Syftet med studien är att beskriva och analysera lärares och elevers användande av laborativt material i skolår 4-6 när de arbetar med tal i bråkform i matematikundervisningen. Centrala frågor i studien handlar om på vilka sätt det laborativa materialet används i bråkundervisningen, vilka typer av laborativt material används i bråkkundervisningen, vilka dimensioner av variation öppnas upp om tal i bråkform när laborativt material används samt vad som görs möjligt för eleverna att erfara om tal i bråkform. För att studera lärares och elevers användning av laborativt material när de arbetar med tal i bråkform har data samlats in genom deltagande observation i form av videoinspelningar från 20 stycken olika matematikklassrum i skolår 4-6. Datamaterialet har analyserats i två faser. I den första fasen har en tematisk analys gjorts och i den andra fasen har datamaterialet analyserats med hjälp av variationsteorin. Av resultat framgår att lärares och elevers användande av laborativt materialet kan beskrivas utifrån antingen ett konkretiserande arbetssätt eller ett laborerande arbetssätt. Material som används är både vardagligt- eller pedagogiskt material med tonvikt på det vardagliga materialet. När lärare och elever använder det laborativa materialet i matematikundervisningen öppnas det upp för olika dimensioner av variation i relation till undervisningssekvensens lärandeobjekt. De variationsmönster som förekommer i studien är kontrast och generalisering. När en dimension av variation öppnas upp ges eleverna möjlighet att erfara lärandeobjektet.
|
55 |
Vill du spela bingo med mig? : En studie med laborativt material för att utveckla elevers kunskaper om positionssystemetBerglund, Jessica January 2019 (has links)
Studiens syfte är att med hjälp av en learning study med förtest och eftertest undersöka elevers förkunskaper om positionssystemet samt om elever genom laborativt material kan fördjupa sina kunskaper om positionssystemet. Studiens teoretiska utgångspunkt är hämtad från variationsteorin. Att arbeta med ett laborativt material möjliggör för eleverna att utveckla en utökad förståelse för positionssystemet med basen 10. En av slutsatserna från denna studie är att ett variationsteoretiskt perspektiv på undervisningen underlättar lärandet.
|
56 |
Det undersökande arbetssättet vid laborativt arbete : En kunskapsöversikt om hur det undersökande arbetssättet vid laborativt arbete kan utveckla elevers naturvetenskapliga förståelseEklöf, Jakob, Nguyen, Liam January 2019 (has links)
Forskning lyfter fram att elevers tidigare erfarenheter och vardagsspråk kan vara ett problem i den naturvetenskapliga undervisningen. Resultaten från både PISA och TIMMS visar även att undervisningen i det naturvetenskapliga ämnet bör ändras för att elever ska nå utveckling. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskning säger gällande hur det undersökande arbetet vid laborativa moment kan användas för att utveckla naturvetenskaplig förståelse. För att uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt resultat som ska besvara kunskapsöversiktens frågeställningar: vad vill lärare enligt forskning uppnå med det laborativa arbetet och hur överensstämmer lärares generella mål med det som beskrivs i labbinstruktioner? och vilka faktorer enligt forskning påverkar elevers inlärningsprocess i arbetet med det undersökande arbetssättet vid laborativa moment? Resultaten i de vetenskapliga studierna visar att elever inte utvecklas av att de endast engageras i det undersökande arbetssättet. Däremot kan det undersökande arbetssättet i samband med laborativa moment ge positiva effekter om läraren exempelvis har kunskaper om elevers tidigare erfarenheter samt att lärare är konsekventa med att återkoppla sina syften och mål.
|
57 |
Laboration i matematikundervisningen : - hur elevers inställning kan påverkasSandström, Sara, Mehari, Gaim January 2007 (has links)
<p>Skolverket (2003) har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste åren har många elever tappat intresset för ämnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjligheten till känslor av upptäckarglädje och engagemang (Skolverket, 2001/02). Med laborativa arbetsformer kan rutinmässiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istället diskussion, reflektion och kommunikation i ämnet. Studiens syfte var att undersöka om elevers motivation och intresse för matematik kan påverkas genom ett laborativt arbetssätt. Målet var därmed att se om den enskilda elevens synsätt på, och inställning till, matematik kan bli mer positiv genom en laborativ övning. De metoder som användes i studien var enkätundersökningar samt en kvantitativ fältstudie. Denna praxisnära studie utfördes parallellt på två gymnasieskolor. Resultaten tyder på att laborativt arbete inom matematikundervisningen påverkar elevernas motivation och intresse. Omväxlande arbetsformer kan bidra till en förändrad inställning, eftersom majoriteten av eleverna önskade ett större utbud av praktiskt arbete. Även om det idag forskas på alternativ undervisning inom skolan, bör dessa nya former introduceras som komplement till den traditionella undervisningen.</p>
|
58 |
Att arbeta laborativt : Ett arbete om laborativt material riktat till additionSöderberg, Hannah, Stödberg, Sara January 2009 (has links)
<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p>The purpose of this degree project is to examine what impact working with physical objects has on children’s learning process concerning addition. We want to explore what addition strategies can be exercised using the game “Twice as much”. We have observed children in school year 1. To get a good insight in which addition strategies the children chose we used so called participating observations. With the game the children practice addition, subtraction and to double numbers. The children could use dried beans as physical objects. To sum up what we have seen that you can, through working with physical objects, create a learning environment so that the children give each other positive or negative reinforcement, the children converse/interact with the pedagogue and the other children, which gives the pedagogue the chance to observe the children’s learning process and development from a cognitive perspective. Learning by seeing and learning by doing (see page 11) work well in combination with laboratory material. The results show that many addition strategies were used in the game “Twice as much”. The most widely used strategies were finger counting, finger numbers and by starting with the largest number.</p><p><strong> </strong></p> / <p><strong>Sammanfattning</strong></p><p> </p><p>Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken påverkan ett laborativt arbetssätt har på skolbarnens inlärningsprocess gällande addition. Vi vill även ta reda på vilka additionsstrategier man kan öva genom spelet <em>Dubbelt upp</em>. Vi har observerat barn som går i år ett och vi har använt oss av deltagande observation för att få en nära inblick i vilka additionsstrategier barnen väljer. Med spelet tränar barnen på bl.a. addition, subtraktion och att dubblera. Som laborativt material till spelet fick de använda sig av torkade bönor. Sammanfattningsvis har vi sett att man genom ett laborativt arbetssätt kan skapa en inlärningsmiljö där barnen ger varandra negativ eller positiv förstärkning samt att barnen konverserar med pedagog eller medspelare vilket ger pedagogen en chans att se barnens inlärning och utveckling ur ett kognitivt perspektiv. Visuell och kinestetisk inlärningstyp (se sida 11) passar bra tillsammans med ett laborativt material. Resultaten visar att många additionsstrategier användes i spelet <em>Dubbelt upp</em>. De mest förekommande var <em>fingerräkning, fingertal</em> och <em>börja med det största talet</em>.</p>
|
59 |
Hur pratar lärare om konkret material i matematiken? / Teachers talking about hands-on-activitiesThomasson, Jenny January 1999 (has links)
<p>Då jag varit ute på praktik har jag sett att elever allt för ofta bara sitter och räknar i läroboken. Vi matematiklärare måste bli bättre på att variera och börja laborera i vår undervisning. Både för att få med eleverna kunskapsmässigt i undervisningen och för att få dem intresserade och engagerade. Jag har därför i mitt examensarbete undersökt om lärare i år 4-6 använder sig utav konkret material i sin matematikundervisning. Mina problemformuleringar var:</p><p>- Vad använder lärare i år 4-6 för konkreta material i sin matematikundervisning?</p><p>- Hur gör lärare i år 4-6 för att konkretisera matematikundervisningen?</p><p>- Varför väljer de som konkretiserar matematikundervisningen att konkretisera?</p><p>Metoder som jag använt i min undersökning är litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat nio lärare i Linköping som undervisar i matematik i år 4-6.</p><p>Det som flera olika lärare säger att de använder i sin undervisning är penna och papper och ritar mycket matteproblem. Klockan, mät- och väginstrument, tärningar till olika spel och pengar är också vanligt. Hur de använder det varierar lite mer men främst är det vid genomgång av nya moment och inte så mycket att eleverna själva laborerar och får prova sig fram. Att konkreta material ökar förståelsen är en av orsakerna till att lärarna använder konkret material i sin undervisning. Tidsbristen är en faktor som ligger till grund för att de inte använder så mycket konkret material som de skulle önska liksom elevantal, sociala och organisatoriska problem.</p>
|
60 |
Arbete med elever i matematiksvårigheter- att hjälpa istället för att stjälpaSvensson, Therese, Johannesson, Veronica January 2007 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen var att ta reda på mer om matematiksvårigheter och pedagogers syn och erfarenhet av detta. Syftet var även att finna ny kunskap om olika arbetssätt, vilket resulterade i insikten om olika laborativa material och dess betydelse för matematikundervisningen.</p><p>Författarna valde att genomföra studien med hjälp av att låta pedagogerna skriva berättelser. För att vinna ny kunskap har författarna delvis använt sig av hermeneutisk metod för att se helheten genom de olika komplexa delarna.</p><p>I studien har det visat sig att det är flera faktorer som påverkar elevers matematiska svårigheter. Det kan vara allt ifrån den kognitiva förmågan hos eleven till den omgivande miljön.</p><p>Uppsatsen har givit författarna många tankar kring hur man kan arbeta med framförallt laborativt material. Några spännande förslag finns under sammanfattande avslutning där de presenterar vad man skulle kunna studera vidare.</p>
|
Page generated in 0.0426 seconds