No description available.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lärares syn på  laborativ matematik samt läroböckers användning inom matematik. Hur ser lärare i årskurs 1-5 på ett laborativt arbetssätt kontra lärobokens användning inom ämnet matematik. Tillgängligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkäter ut till verksamma lärare i årskurs 1- 5 på tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har även genomförts för att närmare undersöka hur tillgängligt och naturligt materielet är för eleverna. Resultatet av undersökningen visade att alla respondenter ansåg att ett laborativt arbetssätt gynnar elevernas matematiska inlärning. Nästan alla respondenter som deltog i undersökningen ville arbeta mer med laborativ matematik, men tiden, stora klasser samt okunskap inom området hindrade dem från detta. Det framgick även att majoriteten av respondenterna använde sig av en lärobok i matematikundervisningen. Orsaken till detta angavs som att läroboken skapar en stadig grund att stå på, struktur samt kontroll. Slutsatsen blir då att laborativt arbete inom matematiken anses som bra och nyttigt av såväl respondenterna i denna studie som tidigare forskning och annan litteratur som berör ämnet. Vidare kan även konstateras att läroböckers användning inom matematiken tycks dominera undervisning, vilket även här styrks av såväl respondenterna som tidigare forskning och litteratur. Det som stod ut i den genomförda studien och som inte kunnat härledas till tidigare forskning och litteratur är tidens betydelse. I studien framgick det att lärarna känner att tiden inte räcker till för att arbeta laborativt i den mån de skulle vilja.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare forskning säger om ett laborativt arbetssätt och hur ett sådant arbetssätt kan användas i den naturvetenskapliga undervisningen. Detta syfte uppfylldes genom att besvara två frågeställningar. Den första berörde lärares syfte och mål med ett laborativt arbetssätt. Den andra frågeställningen undersökte vilka möjligheter och utmaningar som följer med ett laborativt arbetssätt ur ett elevperspektiv. Studiens design är en systematisk litteraturstudie, en sådan studie syftar till att finna all relevant litteratur inom ett visst område, för att sedan värdera och läggas samman den. Litteraturen har valts ut genom sökning i databaserna Summon, NorDiNa, DiVa, Eric (Ebsco), Google Scholar samt avhandlingar.se. Resultatet av denna studie visar att lärare har generella och specifika mål med sina laborationer, dessa mål görs i olika grad synliga för eleverna och där några mål förblir helt explicita. Med ett laborativt arbetssätt kan eleverna med rätt förutsättningar utveckla kunskaper om hur de kan reflektera, kritiskt granska samt formulera hypoteser och slutsatser. Dessa kunskaper och förmågor överensstämmer med de systematiska undersökningar som präglar de naturorienterande ämnenas kursplaner.

Syftet med vårt examensarbete är att studera hur lärare ser på möjligheter att lyfta fram matematiken i undervisningen med laborativt material. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer av lärare. Resultatet av intervjuerna visar att de flesta lärare ansåg att eleverna ska komma på matematiken själva. De menade att lärarna ska vara tydliga med syftet och ha en genomtänkt tanke vid användning av spel och laborationer. De ansåg också att det var viktigt att vara positiv och entusiastisk gentemot spel och laborationer. De flesta lärarna tyckte att matematiken kommer automatiskt om eleverna är mogna för det som ska läras in. Lärarna hade olika uppfattningar om vilka förkunskaper de ansåg en lärare bör ha när de använder sig av laborativt material. De flesta ansåg att ett stort intresse och förståelse för matematik kan räcka. I diskussion kommer vi att diskutera det som fann intressant i slutsatsen och diskutera inledningen.

Att använda laborativt material ger eleverna möjlighet att uttrycka sina kunskaper på ett annat sätt än i ett traditionellt arbetssätt. Det laborativa materialet är av stor betydelse då eleverna på olika sätt kan uttrycka kunskap med hjälp av materialet. Detta är en aktionsforskningsstudie gjord på två skolor i södra Sverige. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elevers förmågor i matematik kan synliggöras för bedömning. Syftet växte fram genom det utvecklingsbehov som identifierades på våra VFU-skolor. Vi planerade tillsammans med eleverna dagliga laborativa aktioner, som sedan videofilmades och transkriberades. Analysarbetet utgick från transkriberingen, samt dagliga anteckningar. Vår analys resulterade i följande kategorier som utgör vårt resultat: Fysiska handlingar med laborativt material, använder och utvecklar strategier med hjälp av laborativt material samt elever vägleder varandra med hjälp avlaborativt material. Utifrån resultatet och diskussionen drogs slutsatsen att laborativt arbetssätt synliggör andra förmågor än traditionella arbetssätt. Vi vill genom denna studie visa att elever visa mycket kunskap genom det laborativa arbetssättet.

Elever i den svenska grundskolan blir allt sämre på matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie är att besvara om användandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbättrar elevernas matematikkunskaper och vad som påverkar användandet av laborativt material. Denna kvalitativa litteraturstudie är baserad på nio tidigare studier. Den visar att användning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer påverkar resultatet och hur materialet används, lärarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lärarens egen kompetens att använda sig av materialet i undervisningen. / Swedish students continue to score lower in mathematics compared to students from other countries, according to the latest PISA survey. The purpose with this study is to answer whether the use of manipulative material can help increase students' mathematical skills, and also find out which underlying factors are affecting this. This qualitative literature study is based on nine previous studies. The result shows that the use of manipulative helps to increase the students’ mathematical skills. Other factors plays a significant role in the degree of contribution and how the material is used, the teachers' opinion of manipulative material, the combination of clear instructions for the students and the best adapted manipulative for respective mathematic problem and the teachers skills to make use of the materials in their teaching.

Syftet med denna studie var att undersöka om och i så fall vilka laborativa material som används i samband med additionsalgoritmer med tiotalsövergång. Studien undersöker vidare de laborativa materialens betydelse för elevernas förståelse vid introduktionen av algoritmerna. För att ta reda på detta genomfördes observationer och intervjuer. Resultatet visade på att  laborativa material var vanligt förekommande. Det mest använda laborativa materialet hos de intervjuade lärarna var pengar. Valet av pengar grundades på att det var vardagsnära och att det är uppbyggt utifrån vårt tiobassystem. Forskningen förespråkar en variation av material. I denna studie lyfts materialen upp såsom multibasmaterial och positionskort, vilka också bygger på vårt tiobassytem. Undervisningen som bedrivs av intervjuade och observerade lärare överensstämmer med forskningen. Undervisningen skulle kunna utvecklas ytterligare genom ökad användning av flera olika laborativa material för att därmed kunna tillgodose flera elevers behov.

Studien syftade till att kartlägga lärares strategier för att bedöma elevers laborativa förmåga i kemi på gymnasiet samt vad valen av strategier grundar sig i. Detta kartlades genom kvalitativa intervjuer med sju verksamma kemilärare på fyra olika skolor. Utgångspunkten för den kvalitativa analysen var ett ramfaktorteoretiskt perspektiv som syftade till att uppmärksamma hur olika ramfaktorer påverkar lärarnas val av bedömningsmetod. Det naturvetenskapliga arbetssättet kommer att ytterligare utgöra en ram för studien, då styrdokument, vilket är en ramfaktor, beskriver att detta arbetssätt ska genomsyra undervisningen på det naturvetenskapliga programmet.   Resultatet visar att de intervjuade lärarna i hög grad använder sig av laborationsrapporter för att bedöma elevernas laborativa förmågor. Valet av bedömningsstrategi baseras på en tolkning av ämnesplanen som inte tydligt fokuserar på en bedömning av elevernas praktiska förmågor. Fokus läggs i stället på förmågorna tolkning och utvärdering av resultat, vilket lärarna i hög grad anser sig se i rapporterna. Valet av bedömningsmetod påverkas av tidsramen samt gruppstorleken, där stora elevgrupper och ofta snäv tidsram försvårar bedömningen av elevers laborativa arbete. Lärarna motiverar även valet med en ovilja att störa elevernas arbetsgång med sin närvaro under passen, varpå en bedömning i huvudsak sker efter laborationerna. Lärarna syftar i hög utsträckning till att skapa en lärandeprocess där elevens utveckling står i fokus, såväl teoretiskt som praktiskt, varpå bedömning av formativ karaktär prioriteras. Denna formativa arbetsgång vittnar om att lärare snarare syftar till att utveckla elevers praktiska förmågor än att bedöma dessa för ett betyg. Valet av rapporter kan dessutom ses som att lärare bedömer förståelsen för det naturvetenskapliga arbetssättet samt teori, snarare än elevernas praktiska laborativa färdigheter.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med att främja elevers matematikinlärning samt hur de elever som tappat lusten och intresset för ämnet kan fångas upp. Både i rapporter från Skolverket och i forskning som gjorts inom ämnet tyder mycket på att den främsta faktorn som bidrar till elevernas inlärning, lust och intresse är hur undervisningen utformas. För att elever ska kunna befästa matematiska abstraktioner bör undervisningen, enligt litteraturen, utgå från elevers erfarenheter. Vad eleverna har kunskap om sedan tidigare, då det gäller matematik, är en viktig aspekt att ta hänsyn till som lärare. Viktigt är även att samtala om matematik, att kommunicera i undervisningen ger eleverna en djupare förståelse för symboler och begrepp. För att få svar på mina frågeställningar har jag tagit del av tidigare forskning och litteratur som berör elevers matematikinlärning. Jag har även gjort kvalitativa intervjuer med fyra lärare i år tre för att få en beskrivning av hur arbetet med matematiken ser ut i praktiken. Genom deras beskrivningar har jag kunnat få en bild av vilka faktorer de anser vara viktiga för elevers matematikinlärning. Huvudresultatet av intervjuerna är att eleverna får tillfällen till att samtala, reflektera och argumentera för sina tankar i undervisningen.  Dock framgår det att ett laborativt och undersökande arbetsätt inte har fått någon större genomslagskraft även om eleverna ofta får arbeta praktiskt. Slutsatsen blir att förändringar i undervisningen har skett, framförallt då det handlar om att synliggöra elevernas tankar, men det laborativa och undersökande inslagen i undervisningen behöver fortfarande få mer utrymme vilket även skapar lust och intresse för eleverna.