Med denna litteraturstudie var syftet att sammanställa forskning kring laborativt material och dess effekt på aritmetikundervisningen för elever i de lägre årskurserna. Forskningsunderlaget samlades in via databasen ERIC Ebsco.  Resultatet påvisar en övervägande positiv effekt på aritmetikinlärningen för elever och definierar aspekter för hur dessa positiva effekter kan nås. Resultatet indikerar även att lärare har blandad kunskap kring manipulering av laborativt ma-terial och kring materialets användning i undervisningen. För en god undervisning behöver lärare få tillgång till mer kunskap kring laborativt material. Detta ger elever en ökad möjlighet att nå avsikten med manipulering av laborativt material, nämligen att se de bakomliggande matematiska principerna. / The purpose of this literature review was to compile research on manipulative materials and its effect on arithmetic teaching for students in the lower grades. Research data was collected through the ERIC Ebsco database. The results show a predominantly positive effect on arith-metic learning for students and define aspects for how these positive effects can be achieved. The result also indicates that teachers have mixed knowledge about the manipulation of ma-nipulative materials and the use of the materials in teaching. For a good teaching situation, teachers need access to more knowledge about manipulative materials. This gives students an increased opportunity to reach the intention of manipulating manipulative materials, namely to see the underlying mathematical principles.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare med erfarenhet i NOämnena arbetar med laborativa metoder när de planerar och genomför sin undervisning. Vi vill undersöka hur det laborativa arbetet beskrivs i undervisningen och hur lärarnas syn på elevers delaktighet och intresse är. För att kunna besvara detta utgår vår studie från följande frågeställningar: Hur beskriver erfarna lärare i årskurs 4–6 sitt arbete med laborativa arbetsmetoder i NO ämnena i den svenska skolan idag? samt Hur beskrivs elevers delaktighet i NO-undervisningen av erfarna lärare i årskurs 4–6 i den svenska skolan idag? För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare med erfarenhet av att arbeta med naturkunskap i årskurs 4–6 genomförts. Intervjuerna har sedan transkriberats, analyserats och jämförts med forskning inom området. Resultatet visar att ett laborativt arbetssätt är en viktig del i den svenska skolan idag och infaller naturligt för samtliga lärare i studien. Lärarnas ambitioner att arbeta laborativt i NO-undervisningen men på grund av logistiska faktorer uppnår inte det laborativa arbetssättet sin fulla potential. Resultatet visar även att definitionen av delaktighet är olika beroende på lärare. Lärare anser att det är viktigt att eleverna är delaktiga i sin undervisning, men hur och på vilket sätt råder det delade meningar om. Som avslutning i studien lyfter vi didaktiska implikationer och ger förslag på vidare forskning inom arbetsområdet.

Svenska elevers kunskaper om tal i bråkform är bristfälliga vilket har framkommit i TIMSS resultatrapport från 2015. Samtidigt är flera forskare eniga om att laborativt material kan gynna elevernas kunskaper inom tal i bråkform. Syftet med denna studie är att belysa vilka aspekter som lärare uppfattar som väsentliga för att laborativt material ska bli en gynnsam resurs i undervisning om tal i bråkform. Syftet har uppfyllts genom att två frågeställningar har besvarats. Frågeställningarna var följande: Vilka förutsättningar krävs ur ett lärarperspektiv för att det laborativa materialet ska stödja elevernas utveckling inom tal i bråkform? Hur använder sig lärare av laborativt material i undervisningen för att belysa viktiga delar i förståelsen av tal i bråkform? Svaren har utgått ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer med F-3 lärare. Resultatet i studien visar att det finns ett flertal förutsättningar som krävs för att laborativt material ska bli en gynnsam resurs i undervisningen om tal i bråkform. Det har även framkommit att en väl planerad undervisning med laborativt material kan bidra till progression i elevernas kunskaper kring tal i bråkform.

Sammanfattning: Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare insikt i hur ett urval av lärare i en kommun i mellansverige anser att laborativt material i matematikundervisningen fungerar för lärandet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer får de beskriva hur de arbetar med matematiken och om det laborativa materialet har en given plats i undervisningen. Resultatet visar att alla respondenter är överens om att synen på laborativt material är positiv men flera lyfter även några negativa perspektiv. Positivt ses främst möjligheten att ge en varierad undervisning som visualiserar matematiken. Som negativt ges exempel på att material distraherar och att elever ibland missar syftet med valt material.

I de naturorienterande ämnena ska eleverna utveckla kunskaper genom undersökande arbetssätt där laborationer är en bärande del. Tidigare forskning har fokuserat på att undersöka det laborativa arbetssättets påverkan på lärare och elever i de högre årskurserna samt gymnasiet. Forskningen är däremot sparsamt förekommande gällande de lägre årskurserna i grundskolan. Syftet med denna undersökning är därför att ta reda på vilka förutsättningar lärare i årskurs 1–3 har att arbeta laborativt och hur lärarna upplever att det laborativa arbetssättet påverkar elevernas kunskaper. För att kunna svara på undersökningens syfte intervjuades åtta lärare som har undervisat i fysik på lågstadiet. Den intervjumetod som valdes var den semistrukturerade intervjun. Lärarna intervjuades enskilt och den genomsnittliga tiden för intervjuerna var cirka 30 minuter. Resultatet visar att alla lärare upplever att det laborativa arbetssättet är helt avgörande för att eleverna ska få en förståelse för fysikaliska fenomen. Lärarna upplever däremot att det finns förutsättningar som påverkar hur frekvent arbetssättet används. De mest avgörande faktorerna som lärarna uttrycker är tid, klasstorlek, lärarkompetens och tillgång till material. När det inte finns förutsättningar för att implementera laborationer skapas inte den grundläggande förståelsen tidigt vilket påverkar elevernas kunskapsutveckling i de kommande skolåren. De rekommendationer vi vill rikta till skolan är att inspireras av varandra och hjälpas åt att bidra till en inspirationsbank med färdiga laborationsidéer.

Studien har en konstruktivistisk ansats baserats på Piages och Vygotskijs teorier om lärande. Detta är en fallstudie där en laborativ arbetsmetod , kreativ matematik, provades i syfte att testa följande hypotes: Om eleven ges möjlighet att konkretisera ett matematiskt problem genom att samarbeta och bearbeta problemet laborativt så utvecklas deras matematiska abstraktionsförmåga. Fallet fokuserar på elever i grundskolani årskurs 3, där en lektionsserie med 3 lektioner utvecklades. Eleverna arbetade laborativt med det matematiska problemet, area, både konkret och abstrakt. Lektionerna dokumenterades i en loggbok och elevernas erfarenheter samlades in genom tester och enkäter. Resultatet visar att alla elever fick en djupgående förståelse för hur area praktiskt kan beräknas i ett rutnät och de flesta fick en tydlig abstraktion för hur det matematiska problemet kunde lösas abstrakt. Vidare indikerar resultatet att när eleverna förstår vad de kan använda "area" till så har de lättare att tillgodogöra sig matematiska formler. Resultatet pekar på att en kreativ matematisk undervisningsmetod skapar förutsättningar för att elever ska kunna göra en relevant egen värdering av sina kunskaper.

Sammanfattning  Då undervisningen som bedrivs i skolan ska bidra till att elever stimuleras till att lära och även inhämtar väsentliga kunskaper finns behovet av en variationsrik undervisning och även att den baseras på beprövad erfarenhet. Genom att lärare erbjuder elever en variationsrik undervisning som inkluderar laborativ matematik, bidrar detta till att eleverna både får en variation i sin undervisning men kan även vara fördelaktigt för deras kunskapsutveckling. För att elever ska kunna ges utbildning inom laborativ matematik krävs det att lärare besitter rätt kompetens.  Syftet med denna studie är att få svar på vad lärare har för inställningar till laborativ matematikundervisning, hur de arbetar med det och vad de har för möjligheter till att kompetensutvecklas inom området. Studien är utförd utifrån en kvalitativ ansats och analysen av studiens resultat är genomförd genom en tematisk analys. Analysen av resultatet är analyserat utifrån ett fenomenologiskt och sociokulturellt perspektiv.  Resultatet visare en genomgående positiv inställning till att arbeta laborativt i matematikundervisning. Det är dock viktigt att ta i beaktande att trots att det finns brist i kompetensen hos lärarna är deras inställning positiv. Det visar sig att lärarna har en önskan om att få mer kompetens i hur laborativt material ska hanteras för bästa matematikutveckling hos den enskilde eleven oavsett kunskapsnivå. Studien visar att det ligger ett stort eget ansvar hos läraren att själv söka efter kompetens och det sker framförallt via sociala och digitala nätverk.  Några slutsatser som drogs var att laborativt material bör användas frekvent i undervisningen för att ha en bidragande faktor för kunskapsutveckling. Lärare måste även ha rätt kompetens hur materialen ska användas i undervisningen, annars har inte arbetsmetoden en positiv inverkan. Det finns en önskan hos lärare att få möjlighet till att utveckla sin kompetens inom laborativ matematikundervisning.  Nyckelord: inställning, kompetens, kompetensutveckling, laborativt material, laborativ matematik, undervisning.

Fysik är ett av de ämnena som är integrerade i naturorienterande ämnen (NO) i grundskolan och ett av förutsättningsämnena för studier av ingenjörsvetenskap, teknisk, medicinska och andra tillämpade vetenskapskurser vid universitetet. Trots ämnets inneboende relevans för det dagliga livet och de många lärarutbildningar som erbjuds för att undervisa i ämnet, är elevernas prestationer i fysik fortfarande ett av många skolors bekymmer. Syftet med denna studie är att undersöka elevers utmaningar i att lära sig fysik i både fristående och kommunala grundskolor i en mellanstor svensk stad. Som grund för detta arbete har jag använt mig av en enkätundersökning där enkäten delades ut till elever i årskurserna 8 och 9 samt fysiklärare. Två åttonde klasser och tre nionde klasser samt sex fysiklärare deltog i undersökningen. Totalt var det 70 elever som deltog i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att de flesta av elever har en positiv inställning till ämnet fysik. Studien rekommenderar en elevaktiv undervisning där förutom att lyssna är elever involverad att göra något (Bonwell & Eison, 1991). Det skulle vara intressant att undersöka vad gymnasieelever har för sina tankar samt att överväga en undersökning i andra ämne i NO område för jämförelsesyfte.

Användning av laborativt material är i dagens matematikklassrum populärt och utifrån egna erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning finns ett stort intresse för laborativt material. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa tidigare forskning om laborativa arbetssätt i matematikundervisning. Tio artiklar analyseras för att få svar på vilka syften det finns med användning av laborativt material samt vilken betydelse lärares kunskap har för användningen av laborativt material. I resultatet framkommer att laborativt material kan användas för att synliggöra och bearbeta matematiskt innehåll, för att introducera nya arbetsområden, som stöd till elever med särskilda behov samt för att verklighetsanknyta matematik. Resultatet visar även på vikten av att lärare tydliggör syftet med användningen samt har kunskap om hur matematiskt innehåll framställs på bästa sätt för att leda till lärande.

Syftet med denna studie är att förstå lärares resonemang om användningav laborativt material inom aritmetik i årskurs 1–3. Arbetet syftar även till att undersöka hur lärare resonerar kring vad som har betydelse för deras aritmetikundervisning med avseende pålaborativt material. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer med sju lärare genomförts. De data som samlats in har analyserats med hjälp av en tematisk analys och tolkats med den sociokulturella teorin som teoretiskt ramverk. Studiens resultat visar att lärarna använder laborativa material i olika syften där att underlätta för att eleverna ska gå från konkret till abstrakt förståelse är mest framträdande. Det som har högst betydelse i lärarnas aritmetikundervisning med laborativa material visar sig vara influenser från andra lärare och från internet. Slutsatserna som kan dras är att lärare kan ha svårt att veta hur de ska gå vidare från det laborativa materialet med elever som har svårt för aritmetik. Lärarna önskar även mer utbildning i hur de kan använda laborativa material med sina elever.