Syftet med studien var att erhålla djupare förståelse för hur laborativt material utnyttjas i matematikundervisning i årskurs 1-3. Studien hade en kvalitativ ansats och data samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar att lärarnas val av laborativt material i matematikundervisningen i hög grad påverkas av faktorer utan direkt koppling till matematiken, såsom läromedel, tid och ekonomi. Resultatet visar även att lärarna upplever utmaningar kopplade till det laborativa materialet, bland annat bristande ämnesdidaktiska kunskaper och utmanande arbetsformer. Vidare visar resultatet på en uppfattning hos lärarna om att eleverna generellt sett förstår kopplingen mellan det laborativa materialet och matematiken men att det från elevernas håll kan finnas motstånd mot att använda materialet. Studiens resultat visar att det laborativa materialet har mycket att erbjuda i undervisningen, då det kan ha positiva effekter på elevers lärande både gällande det rent matematiska men även kringliggande faktorer som motivation och självförtroende. Resultatet visar att det laborativa materialet kan vara helt avgörande för en del elevers möjligheter att tillgodogöra sig matematiken samt att det har potential att konkretisera den abstrakta matematiken. Det är av relevans för lärare som undervisar i matematik i årskurserna 1-3, och även för skolledare, att ha kännedom om vilka faktorer som påverkar arbetet med det laborativa materialet i undervisningen. Sådan kunskap ger möjlighet att göra mer medvetna val som i högre utsträckning gynnar elevers lärande i matematik.

Denna studie har som syfte att undersöka varför lärare väljer att använda laborativt material samt hur de presenterar och väljer ut material till matematikundervisningen. Undersökningens resultat utgår från sju intervjuer med åtta olika lärare i södra Skåne.Resultatet visar att alla lärare har en positiv inställning till arbete med laborativt material och att materialet används för att antingen fördjupa elevernas matematiska förståelse eller för att göra matematiken konkret för eleverna. Det framkommer ur resultatet att det finns olika sätt att introducera laborativt material i undervisningen där introduktion i halvklass anses som mest optimalt. Några av lärarna anser att materialets form påverkar hur eleverna tar emot materialet där de gärna ser att materialet inte får ta fokus från den matematiska idén. Vid val av material är vissa lärare begränsade av vad som finns på skolan eller att det inte finns ekonomiska resurser för ändamålet.

The aim of the study was to investigate the students´ attitudes towards mathematics, their knowledge in the subject area they find the least interesting and whether laborative/practical working methods could awaken their interest and curiosity. During our work, we have looked into previous studies regarding girls´ and boys´ attitude and performance in mathematics. We handed out surveys to students in grade 9 at a School with many people from other cultures and nationalities in Malmö in order to find the answers to our questions. The result showed that most of the students thought that the subject area "scaling" was the least interesting. The implemented action program was a laborative/practical task within the "scaling" area. The laborative/practical task was positively perceived by all students. Keywords: attitudes, laborative/practical working methods, scaling / Målet med vår studie var att undersöka elevernas attityder till matematik, vilka kunskaper de har i det arbetsområde som de tycker är tråkigast och om laborativt/praktiskt arbetssätt kan väcka deras intresse och nyfikenhet. Under vårt arbete har vi undersökt några tidigare studier som handlar om flickors och pojkars attityder och prestationer i matematik. Vi delade ut enkäter till elever i årskurs 9 på en invandrartät skola i Malmö för att ta reda på svaren på våra frågor. Resultatet visade att de flesta elever tyckte arbetsområdet "skala" var tråkigast. Åtgärdsprogrammet som genomfördes var en laborativ/praktisk uppgift inom området skala. Den laborativa/praktiska uppgiften upplevdes positivt av alla elever.

Syftet med denna intervjustudie är att erhålla djupare förståelse för betydelsen av att använda laborativt material vid undervisning i matematik inom grundsärskolan. Undersökningen gjordes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sex lärare som undervisar i matematik på grundsärskolan deltog. Datamaterialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. I intervjuerna undersöktes på vilka sätt lärare använder sig av laborativt material i sin matematikundervisning och varför, men även vilka möjligheter och utmaningar som finns i arbetet. Resultatet visar att laborativt material är en central del i undervisningen i matematik i grundsärskolan och att det används för att göra den abstrakta matematiken mer konkret och vardagsnära. Vidare visar resultatet att materialet även används för att väcka motivation och intresse. Det framgår i studien att laborativt material bidrar till att elever kommunicerar mer, med varandra och med läraren. Det finns också utmaningar med laborativt material och i denna studie blir det tydligt att det lätt kan bli för mycket lek med materialet.

Den här systematiska litteraturstudien utforskar det laborativa materialet och olika tolkningar av materialet. Lärares kunnighet, samt elevers tolkningar av det laborativa materialet påverkar hur materialet används. Vilket i sin tur påverkar om det laborativa materialet kommer att hjälpa eleverna eller stjälpa dem. Syftet med studien är att undersöka om laborativt material kan hjälpa eleverna att gå från det konkreta till det abstrakta inom matematiken. Den här systematiska litteraturstudien har utgått från 17 vetenskapliga artiklar som analyserats för att kunna besvara frågeställningen. Majoriteten av artiklar påvisade att det laborativa materialet hade en positiv effekt på lärande kring det konkreta till abstrakta. Flera av artiklarna tog upp vikten av lärarens kunskap och synsätt på det laborativa materialets användningsområde. Utifrån granskad litteratur påvisar resultaten att det laborativa materialet kan bidra till ökad förståelse för övergången mellan det konkreta och abstrakta. Dock påvisade det att lärarens förmåga och inställning för materialet påverkar hur elevernas inlärning blir. Diskussionen i denna studie tar upp olika synvinklar på laborativt material och vikten av lärares sakkunnighet om materialen belystes. Förslag på vidare forskning utifrån den här systematiska litteraturstudien är att göra en studie kring användningen av laborativt material kunnat jämföras mellan olika skolor. Eller en studie kring hur det laborativa materialet kan hjälpa flerspråkiga elever när språket inte räcker till.

Dagens matematikundervisning är styrd av läroböcker vilket inte möter alla elevers behov och behöver därför kompletteras. Ett alternativ är att använda ett laborativt arbetssätt som kan tillämpas på alla elevers inlärningsstilar och den kunskapsnivå de befinner sig på. Syftet med den här litteraturstudien var att synliggöra det laborativa klassrummet och vilka faktorer som gör en lektion framgångsrik samt lärares uppfattning kring hur eleverna gynnas av det laborativa arbetssättet i matematikundervisningen. Studien har utgått från åtta artiklar där samtliga har utgått från ett lärarperspektiv. En tematisk analys har genomförts och resulterat i fem övergripande faktorer: läraren, arbetsmiljön, varierat arbetssätt, elevernas inlärning och individuella aspekter. Resultatet visar att läraren besitter den mest betydande rollen för hur framgångsrik undervisningen blir för elevernas inlärning. Lärares övertygelse och kunskap kring ett laborativt arbetssätt påverkar vilken effekt det konkreta materialet får för eleverna. Det framkommer att lärarens uppfattning kring elevernas inlärning med ett laborativt arbetssätt är att deras begreppsförmåga, kognitiva förmåga och sociala förmåga utvecklas. Litteraturstudiens slutsatser är att läraren har en betydande roll för hur framgångsrik den laborativa undervisningen blir där även klassrumsmiljön påverkar kvaliteten. Lärares uppfattningar och forskning är överens om att elevernas inlärning gynnas av ett laborativt arbetssätt.

No description available.

Många elever upplever matematik som ett svårt ämne, detta har fått som följd att elever känner en bristande motivation för matematik. Elevers bristande motivation för ämnet har resulterat i låga resultat. Denna systematiska litteraturstudie vill berika bilden av hur arbetet med laborativt material kan öka motivationen för elever i matematikundervisningen, samt hur lärarens förmåga till arbetssättet påverkar elevers motivation. Litteraturstudien har en kvalitativ forskningsansats och innefattar 19 artiklar. De två huvudteman i denna studie baseras på studiens frågeställningar. Det första huvudtemat, huvudtema 1 är “Undervisning med laborativt material” och det andra huvudtemat, huvudtema 2 “Lärarens förmåga till ett laborativt arbetssätt”. Artiklarna har efter läsning kategoriserats in i fem underkategorier. Resultatet av den här studien har visat att ett laborativt material i matematikundervisningen kan vara motivationshöjande, om det laborativa arbetssättet är väl genomtänkt, används i rätt syfte och uppfyller vissa kriterier. Dessa kriterier representeras i denna studie av underkategorier. Resultatet visar även att lärarens attityd och kunskap till ett laborativt arbetssätt är av stor vikt för om elever kommer bli motiverade eller ej. Lärarens kunskap och attityd är förmågor som har framkommit i denna litteraturstudie och som kan påverka elevers motivation. Avslutningsvis diskuteras konsekvenser för undervisning och framtida forskning. / Many students think of mathematics as a difficult subject, therefor students have a lack of motivation for the subject. The lack of motivation for mathematics has resulted in low results. The purpose of this literature review is to advances understanding of how the use of manipulatives can increase motivation for students in mathematics education, and how teachers´ attitude towards using manipulatives can influence students’ motivation. The literature review examine 19 articles using qualitative research approach. The main themes in this study are based on the questions in the study. The two main themes are “Teaching with manipulatives” theme 1 and “Teachers´ ability towards a manipulative approach” theme 2. After reading all articles, they have been categorized into five subcategories. The results show that the use of manipulatives in mathematics education has the potential to increase motivation, as long as manipulatives are used in a thoughtful way, for the right purpose and fulfills certain criteria. These criteria are in this study represented by subcategories. The result also show that teachers attitude and knowledge towards using manipulatives are of great importance whether students will get motivated or not. The teachers attitude and knowledge are abilities that has been revealed in this study that can influence students motivation. At last implications for teaching and future research are discussed.

Studien syftar till att få kunskap om hur laborativt material och arbetssätt framhålls och behandlas inom området bråk i olika läromedel. Vidare undersöker vi även hur lärare undervisar laborativt utifrån dessa läromedel. För att samla in data har vi använt oss av metodtriangulering i form av granskning av läromedel och intervjuer. De läromedel som har granskats är Favorit matematik, Eldorado och Prima matematik. För att bredda kunskapen inom området intervjuades lärare som var aktiva användare av dessa läromedlen i sin undervisning. Med hjälp av variationsteorin har vi även analyserat de laborativa inslagen i läromedlen för att se på dess relevans i relation till variationsmönstrena kontrastering och generalisering och därmed hur elevers lärande främjas genom läromedlens föreslagna arbetssätt. Resultatet visar att de tre granskade läromedlen skiljer sig åt samtidigt som de har många likheter. Samtliga läromedel har tagit i beaktning att det laborativa materialet behöver ta plats i undervisningen på ett eller annat sätt. Dessa läromedel ger eleverna möjlighet att utforska med något slags laborativt material. Studiens slutsats blir således att vi kan se att läromedlen, på ett eller annat sätt, bidrar med laborativt material och arbetssätt. Utifrån variationsteorins sätt att se på lärande passar Eldorados laborativa arbetssätt bäst in på de variationsmönster vi granskat. / The study aims to gain knowledge about how laboratory material and working methods are highlighted and treated in the field of fraction in different teaching materials, and how teachers describe that they teach based on this. In order to collect data, we have used method triangulation in the form of examination of teaching material and interviews. The teaching materials that have been examined are Favorite Mathematics, Eldorado and Prima Mathematics. To broaden the knowledge in the field, teacher 's who were active users of these teaching materials were interviewed in their teaching. Using the theory of variation, we have also analyzed the laboratory elements in the teaching materials to look at its relevance in relation to the variation patterns of contrast and generalization and thus how pupils' learning is promoted through the proposed teaching methods. The result shows that the three study materials examined differ at the same time as they have many similarities. All teaching materials have taken into account that the laboratory material needs to take place in the teaching in one way or another. These teaching materials allow students to explore with some kind of laboratory material. The study's conclusion thus becomes that we can see that the teaching aids, in one way or another, contribute with laboratory material and working methods. Based on variation theory's approach to learning, Eldorado's laboratory approach fits best with the variation patterns we examined.

The goal of this study is to gain knowledge and understanding of how a teacher can apply mathematics with assistance from practical mathematics. Students’ point of view on mathematics within practical mathematic lessons will also be examined.Four teachers from preschool to third grade in primary school were interviewed. 30 students from grades one to three were also surveyed. The study shows that teachers see a major benefit when practical mathematics is used in the theoretical teachings of mathematics. The teachers believe that the students learn better when they get opportunities to use all their senses. They get a clearer understanding when mathematics is integrated in their daily life and interest of mathematics is increased when they enjoy the process. This results in education being fun, interesting, varied, and applicable to real life and leads to communication between students.Practical mathematics helps students find opportunities to use their mathematical knowledge. It allows them to solve mathematical problems in a practical manner instead of just calculating in textbooks and in turn clarifies the real-life application of mathematics. The examination shows that teachers are working towards improving students’ understanding of mathematics and its opportunities through creativity and variation