This study is investigating what conditions can strengthen an alliance and which obstacles there are. Coercion aspects can also influence an alliance and are therefore also written about. The asymmetrical relationship between the social worker and the juvenile delinquent is investigated also with in regards to the tacit and explicit coercion when they are entering care. The study is focusing on the consequence/influence programs that the juvenile delinquents can be sentenced to because of their crimes. Counseling is a major part in these programs. For the definition of alliance I have used Bordin´s definition, it includes mutual agreement about the task and goal. It also includes bonding between the two parts. This study also uses Hill´s definitions sham alliance, mutual adaption and alliance breakdown. This study´s result shows that in order to achieve a strong alliance it is important for the social worker to handle the conditions in a non-judgmental way and be clear about the rules and regulations. It is also important to get the juveniles parents involved in the treatment.

Kognitiv beteendeterapi har på senare år fått allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika målgrupper, och en sådan målgrupp är kriminella killar i ungdomsåren. Många behandlingshem som riktar sig till denna målgrupp säger sig använda KBT. I vår studie undersöker vi hur fyra olika hem för vård eller boende (HVB) använder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, främst metaanalyser, som med stor samstämmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna målgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod. Det finns framförallt tre principer som enligt ett flertal metaanalyser kännetecknar de mest effektiva behandlingarna, nämligen riskprincipen, behovsprincipen och responsivitetsprincipen. Utifrån dessa forskningsresultat har vi utformat frågor som kan svara på hur HVB-hemmens behandlingsmodeller förhåller sig till de riktlinjer som forskarna konstaterat. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med föreståndare för de olika HVB-hemmen. I analysen finner vi att behandlingshemmen använder KBT-baserade metoder på olika sätt och enligt vår tolkning anpassar inget av de fyra HVB-hemmen behandlingen efter riktlinjerna för effektiv behandling i någon högre utsträckning. Enligt den forskning som vi tagit del av så är personalens utbildning helt avgörande för hur effektiv behandlingen blir. Utbildningsnivån på de behandlingshem som omfattas av studien uppfyller inte den nivå som enligt ett flertal forskare är erforderlig för att kunna bedriva ändamålsenlig behandling. I diskussionen frågar vi oss bland annat hur viktig metoden egentligen är för behandlingens resultat.

Syftet med uppsatsen är att utifrån ett rättsäkerhetsperspektiv redogöra för hur den straffrättsliga påföljden om överlämnande till särskild vård för unga verkställs inom socialtjänsten. Avsikten är också att analysera huruvida påföljden verkställs på ett sätt som står i samklang med lagstiftarens intentioner, samt att diskutera hur den enskilde socialsekreteraren kan bidra med att kravet på rättsäkerheten efterlevs och förstärks. Uppsatsen har en rättsdogmatisk ansats parat med kvalitativa intervjuer. Huvudsakliga källor har utgjorts av förarbeten, praxis samt rättsvetenskaplig och kriminologisk litteratur. Resultatet visar att kravet på rättsäkerhet till stora delar är uppfyllt, då överlämnande till särskild vård för unga verkställs och utreds. Dock föreligger ett behov av att ytterligare definiera vad begreppet särskilt vårdbehov innebär, då detta är ett krav för att påföljden ska kunna aktualiseras. Definitionen för särskilt vårdbehov utgår i dagsläget från den övergripande definitionen i SoL, vilket kan medföra ökad risk för en oenhetlig lagtolkning. Då riktlinjer från Socialstyrelsen i form av allmänna råd och föreskrifter saknas, ökar risken för att kraven på legalitet, förutsebarhet och objektivitet åsidosätts. Socialtjänstens ansvar för rättsäkerhet blir i denna kontext tydlig och behovet av föreskrifter och allmänna råd med syfte att öka enhetligheten i lagtolkningen är därför uppenbar. Det har också framkommit att en tydlig samverkan mellan socialtjänst, polis- och åklagarmyndighet är en förutsättning för en effektiv, rättssäker och skyndsam handläggning av ungdomsmål.

Denna studie handlade om överlämnande till vård inom socialtjänsten sombrottspåföljd för ungdomar. Överlämnandepåföljden är en del av straffsystemet, men ingår samtidigt i socialtjänstens verksamhet eftersom vården utformas inom denna. Straffsystemets uppgift är att orsaka lidande för ett regelbrott,medan socialtjänstens uppgift är att stödja och hjälpa behövande människor i samhället. Enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL) ska socialsekreterare utforma vårdplaner för unga lagöverträdare som kan komma att överlämnas till vård inom socialtjänsten. Denna studie syftade till att undersöka om socialsekreterare upplever svårigheter i att kombinera de straffrättsliga principerna i LuL med socialrättens principer om att ett vårdbehov ska ligga till grund för insatserna, samt hur de kombinerar dessa. Fyra socialsekreterare från Stockholm intervjuades och materialet analyserades med hjälp av Foucaults teori om disciplin och straff. Våra slutsatser var att dessa socialsekreterare inte upplevde några svårigheter med att kombinera de straffrättsliga principerna med den socialrättsliga principen. De gav dock uttryck för vissa svårigheter och tyckte att gränsdragningen mellan socialtjänstens uppgift och straffsystemets uppgift inte alltid var självklar. Vi tror att ett djupare samarbete mellan rättsväsende och socialtjänst, i kombination med klarare riktlinjer och mer utbildning kring områdets komplexitet för både socialsekreterare, åklagare och domare skulle förbättra situationen.

The purpose of this study is to look into how detained swedish juveniles, in the ages between 15 an 20, experience time in custody. The primary questions are; To what exctent do juveniles understand their situation? To what exctent can juveniles handle their situation? Do the juveniles find meaning in their situation and if so, what aspects of the detention is considered meaningful? The study is based on seven qualitative interviews with young men detained at a youth custody ward at Kronobergshäktet in Stockholm. The theory used to analyze the interview results is Antonovskys theory of sence of coherence (SOC). A salient feature in the young mens experiences was that all of them had the ability to regard some of the aspects of the detention as meaningful. These positive aspects includes time for reflection and a possibility to break destructive patterns. Further more, it was evident that most of the respondents experienced that their lives contained elements of importance, such as family, education and future goals. Nevertheless, isolation, lack of contact with family and friends, powerlessness and worries about the future, were aspects of the detention that had a negative influence on all of the respondents in variyng degrees.

Author: Nina Ekberg and Therese Ljung Title - Within the social services approach: A qualitative interview study of the social services attitudes towards young offenders Supervisor: Melker Labory Assessor: Ulf Drugge The purpose of this study was to see the social workers attitude towards young offenders and how this can affect the teenagers. The theoretical perspectives have been the theory of street-Level Bureaucracy, social constructivism and Stages of change. The material has been collected through qualitative semi-structured interviews and email-interviews with the social workers. The aim of this study was to examine if the social workers uses their theoretical experiences about their attitudes in their practical work and if their response can raise or reduce the young offenders motivation to change their behaviour. To collect information it was chosen that this study would only concentrate on the social workers opinions. This is to ensure the relevance of the social work practice. The social workers, who were chosen, were limited to those who in one way or another come in contact with the young offenders between the ages of 15-17 years, on a regular basis. The collected data was contrasted with the previous research and was analysed from the above perspectives. The authors of this study were interested to see the professionals’ thoughts and experiences on their theoretical and practical work, which both include the attitudes and their motivational work with the young offenders. The results show that the social workers have a great responsibility in strengthen the young offenders to discover their inner motivation so they can change their criminal behaviour.

Unga lagöverträdare särbehandlas i den svenska straffrätten på grund av den allmänna insikten om att en ung människa är omogen och inne i en utvecklingsfas. Unga har förstärkta rättigheter i lagföringsprocessen och är en särskild målgrupp som samhället samt rättsväsendet måste ta ett stort ansvar för. Det är av stor vikt att det finns tydliga och snabba reaktioner mot unga lagöverträdare för att motverka deras återfallsbrottslighet. Vid ungdomsmål kan det även framhållas att det är av lika stor betydelse att domaren har kunskap, erfarenhet och insikt om den unges enskilda situation för att med lämpliga påföljder kunna hjälpa unga tillbaka till ett liv utan brottslighet. Uppsatsen påvisar att det är allt vanligare att yngre personer begår brott och unga lagöverträdare är överrepresenterade i Sveriges kriminalitet med hänsyn till antalet lagföringsbeslut i relation till medelfolkmängden. Det kan även konstateras att en liten grupp högaktivt kriminella ungdomar står för en stor del av alla brott och unga lagöverträdare mellan 15 till 17 år har haft en ökad återfallsbrottslighet. Problematiken kring ungdomsbrottsligheten har länge debatterats och den svenska lagstiftaren har genom åren diskuterat möjligheterna för att införa såväl ungdomsdomstolar som jourdomstolar. Efter en utredning av den svenska straffprocessen framhåller uppsatsen att det existerar en konflikt mellan ett socialrättsligt och ett straffrättsligt perspektiv i lagföringsprocessen för unga lagöverträdare. Det föreligger idag förslag till ett särskilt snabbförfarande för unga lagöverträdare där kortare tidsfrister uppställs och en diskussion om att införa ett jourdomstolssystem i Sverige. För att bedöma huruvida snabbförfaranden kan anses vara den bästa lösningen för att motverka ungdomsbrottsligheten och ungas återfallsbrottslighet i Sverige har uppsatsen undersökt Sveriges möjligheter till införa särskilda ungdomsdomstolar likt Tyskland utifrån ett komparativt perspektiv. Tyskland särskiljer ungdomsmålen från den allmänna straffprocessen och har ett flexibelt domstolsförfarande där utbildning samt pedagogiska påföljder genomsyrar lagföringsprocessen för unga lagöverträdare. Uppsatsens analys består av ett ifrågasättande av Sveriges hantering av unga lagöverträdare och inriktningen mot snabba reaktioner samt det straffrättsliga perspektivet. I uppsatsen konstateras det att föreligger bättre förutsättningar för Sverige att bevara intressena om rättssäkerhet, förutsägbarhet, domstolskoncentrationen och unga lagöverträdares rättigheter genom ett införande av ungdomsdomstolar som kan influeras av det tyska domstolssystemet. / Young offenders are given special consideration in Swedish criminal law because of the general understanding that a young person is immature and in a developmental phase. Young people have strengthened rights in the criminal procedure and are a specific group for which society and the judiciary has to take great responsibility for. It is of great importance that there are clear and rapid responses to young offenders to counteract their recurrence of crime. In youth cases it can also be emphasized that it is equally important that the judge has knowledge, experience and insight into the individual's situation in order to, be able to with appropriate penalties, help young people back to a life without crime. This essay shows that it is more common for younger people to commit crimes and young offenders are overrepresented in Sweden with regard to the number of lawsuit decisions when compared to the average population. It can also be noted that a small group of highly active criminal youth account for a large proportion of all crimes and young offenders between the ages of 15 and 17 have had an increased recurrence of crime. The problem of juvenile delinquency has long been debated and the Swedish legislature has over the years discussed the possibilities for introducing both youth courts and after hours courts. After an investigation of the Swedish criminal procedure, this essay emphasizes that there is a conflict between a social and criminal law perspective in the criminal procedure for young offenders. Today, there are proposals in Sweden calling for a special urgent procedure for young offenders in which shorter deadlines are set and a discussion about introducing a after hours system. To determine whether rapid procedures can be regarded as the best solution to counteract juvenile delinquency and the relapse crime of young people in Sweden, the essay has investigated Sweden's ability to introduce special youth courts like those in Germany, from a comparative perspective. Germany distinguishes youth cases from the general penalty process and has a flexible court procedure in which education and educational penalties impede the criminal procedure for young people. The essay's analysis comprises a questioning of Sweden's handling of young offenders and the focus on rapid reactions as well as the criminal justice perspective. The paper states that there are better conditions for Sweden to preserve the interests of legal certainty, predictability, court concentration and the rights of juvenile offenders through the introduction of youth courts that may be influenced by the German judiciary.

I denna litteraturstudie har befintlig forskning kring medling vid brott för unga gärningspersoner och deras offer sammanställts. Eftersom metoden används i allt mindre omfattning trots att medling är en lagstadgad kommunal skyldighet var vårt syfte med studien att undersöka huruvida lagstiftarens intentioner med metoden om att gynna bägge parter uppfylls, och i sådant fall på vilket sätt. Arton artiklar har genom en systematisk litteratursökning valts ut och presenterats i tematisk form och därefter analyserats ur två teoretiska perspektiv. Resultatet visar att medling på det stora hela uppfyller lagstiftarens intentioner och är ett fredligt forum där individer genom samtal och insikter ges möjlighet till ansvar och läkning, samt att alienation i samhället reduceras. Problem kan uppstå om medling sker ofrivilligt eller genom påtryckning, vilket underminerar möjligheten till insikt. Resultatet påvisar bland annat vikten av socialtjänstens/medlarens kompetens och möjlighet till utbildning och handledning som skulle kunna kvalitetshöjas genom en övergripande statlig samordnare. / Title: Victim–offender mediation, a forgotten solution for juvenile delinquency? In this integrative literature study, existing research on mediation in crimes for young offenders and their victims has been compiled. As the method of mediation is used to a lesser extent in Sweden, despite the fact that it is a statutory municipal obligation, our purpose of the study was to investigate whether the legislator's intentions with the method of benefiting both parties were met and, if so, in what way. Eighteen articles have been selected and presented in a thematic form by a systematic literature search and subsequently analyzed from two theoretical perspectives. The result shows that mediation broadly complies with the legislator's intentions and is a peaceful forum where young offenders and their victims through dialogue are given the opportunity to reach insights which can lead to liberation for both parties. Problems can occur if mediation occurs inadvertently or by pressure as it undermines the possibility of insight. The results show the importance of education for and supervision of the mediators/the social services which could be provided by a comprehensive government coordinator.

No description available.

No description available.