<p>SAMMANFATTNING</p><p>Sverige har sedan 1895 haft lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag vilket betyder att en godkänd eller auktoriserad revisor granskar aktiebolagets årsredovisning, bokföring, samt styrelsen och den verkställande direktörens förvaltning. Majoriteten av medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag, till stor del på grund av kostnaden, varefter vi ställer frågan, står Sverige på tur?</p><p>Vår problemformulering: Anser små aktiebolag i Umeå att revisionsplikten bör vara kvar, tas bort eller undantas för de minsta aktiebolagen?</p><p>Kan vi genom att exempelvis beakta aktiebolagets storlek, ägarsammansättning och behovet av andra redovisningstjänster utläsa generella mönster om inställning till revisionsplikten?</p><p>Studiens teoretiska referensram tar sin grund i vetenskapliga artiklar som gjorts i länder där revisionsplikten är frivillig, lagstadgad för samtliga företag samt länder som har undantagit de minsta aktiebolagen. Detta för att skapa en grund och för att kunna se frågan ur olika perspektiv. Ytterligare teorier som använts är intressentmodellen och agentteorin som behandlar intressenternas nytta samt riktar stort fokus till relationerna parterna emellan.</p><p>Vi har genom en enkätstudie således utrett vilken inställning små aktiebolag i Umeå har till revisionsplikten. Om företagen vill se ett kvarvarande, en avskaffning eller om de anser att de minsta aktiebolagen bör undantas från revisionsplikten. Totalt har 56 ekonomiansvariga eller liknande deltagit i studien. Respondenterna har i ett inledande skede kategoriserats efter företagsstorlek där 1-9 anställda klassificerats som mikroföretag, respektive 10-49 anställda som småföretag, detta i enlighet med EU:s fjärde och sjunde direktiv.</p><p>Resultatet av vår studie visar att företagen, främst beroende på storlek har olika uppfattningar om vilken nytta revision ger. Majoriteten anser att revisionsplikten även fortsättningsvis bör vara lagstadgad för samtliga aktiebolag, men revision är dock inte med självklarhet motiverad för alla då vi ser en tendens till att de minsta aktiebolagen med färre än 10 anställda bör undantas. Argument som talar för fortsatt lagstadgad revisionsplikt är bland annat att revision bidrar med bekräftelse, kunskaper och lärdomar, förbättring av rutiner och kontrollsystem samt ger ökad trovärdighet till förmån för företagets intressenter. Dessa fördelar väger sammantaget tyngre än nackdelarna, varav den största konstaterade nackdelen är kostnaden revision medför. Vår studie visar även att majoriteten av aktiebolagen skulle välja att fortsätta med revision även om plikten skulle komma att avskaffas.</p>

SAMMANFATTNING Sverige har sedan 1895 haft lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag vilket betyder att en godkänd eller auktoriserad revisor granskar aktiebolagets årsredovisning, bokföring, samt styrelsen och den verkställande direktörens förvaltning. Majoriteten av medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag, till stor del på grund av kostnaden, varefter vi ställer frågan, står Sverige på tur? Vår problemformulering: Anser små aktiebolag i Umeå att revisionsplikten bör vara kvar, tas bort eller undantas för de minsta aktiebolagen? Kan vi genom att exempelvis beakta aktiebolagets storlek, ägarsammansättning och behovet av andra redovisningstjänster utläsa generella mönster om inställning till revisionsplikten? Studiens teoretiska referensram tar sin grund i vetenskapliga artiklar som gjorts i länder där revisionsplikten är frivillig, lagstadgad för samtliga företag samt länder som har undantagit de minsta aktiebolagen. Detta för att skapa en grund och för att kunna se frågan ur olika perspektiv. Ytterligare teorier som använts är intressentmodellen och agentteorin som behandlar intressenternas nytta samt riktar stort fokus till relationerna parterna emellan. Vi har genom en enkätstudie således utrett vilken inställning små aktiebolag i Umeå har till revisionsplikten. Om företagen vill se ett kvarvarande, en avskaffning eller om de anser att de minsta aktiebolagen bör undantas från revisionsplikten. Totalt har 56 ekonomiansvariga eller liknande deltagit i studien. Respondenterna har i ett inledande skede kategoriserats efter företagsstorlek där 1-9 anställda klassificerats som mikroföretag, respektive 10-49 anställda som småföretag, detta i enlighet med EU:s fjärde och sjunde direktiv. Resultatet av vår studie visar att företagen, främst beroende på storlek har olika uppfattningar om vilken nytta revision ger. Majoriteten anser att revisionsplikten även fortsättningsvis bör vara lagstadgad för samtliga aktiebolag, men revision är dock inte med självklarhet motiverad för alla då vi ser en tendens till att de minsta aktiebolagen med färre än 10 anställda bör undantas. Argument som talar för fortsatt lagstadgad revisionsplikt är bland annat att revision bidrar med bekräftelse, kunskaper och lärdomar, förbättring av rutiner och kontrollsystem samt ger ökad trovärdighet till förmån för företagets intressenter. Dessa fördelar väger sammantaget tyngre än nackdelarna, varav den största konstaterade nackdelen är kostnaden revision medför. Vår studie visar även att majoriteten av aktiebolagen skulle välja att fortsätta med revision även om plikten skulle komma att avskaffas.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka revisionspliktens vara eller inte vara ur tre perspektiv: revisorns syn på lagstadgad revision och oberoende, revisorns verksamhet ur ett affärs- och kompetensmässigt perspektiv samt nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv. För att besvara syftet har fyra representanter för de största revisionsbyråerna i Uppsala intervjuats och gett sin bild av hur de ser på revisionsplikten i dagens läge och vad ett avskaffande av densamma skulle kunna ha för konsekvenser. Utifrån ett omfattande material från bland annat undersökningar gjorda av olika intresseorganisationer, artiklar i fackpress samt diverse elektroniska källor har vi sammanställt en begränsad litteraturstudie. Denna fungerar som en fristående undersökning men har också utgjort underlaget för vår intervjustudie.</p><p>Enligt vår bedömning kommer revisionsplikten sannolikt att avskaffas år 2009. Väljer Sverige att gå försiktigt tillväga avskaffas revisionsplikten då för mikroföretag med en årsomsättning understigande 3 miljoner kronor.</p><p>De huvudsakliga slutsatser vi har kunnat dra är att revisorerna inte ser dagens utformning av oberoendereglerna som något problem vid revision kombinerat med fristående rådgivning i mikroföretag. Ett avskaffande av revisionsplikten skulle alltså inte ur ett oberoendeperspektiv påverka revisorernas möjligheter att sälja rådgivning i någon högre utsträckning då de redan i dagens läge kan göra detta utan några större problem. Revisionspliktens vara eller inte vara torde ur detta perspektiv vara likgiltigt för revisorerna.</p><p>Vid ett avskaffande av revisionsplikten för mikroföretag står revisionsbranschen inför en utmaning. Revisorerna kommer i framtiden att utvecklas från att idag vara granskare i mikroföretag till att efter ett avskaffande av revisionsplikten vara försäljare av olika rådgivningstjänster i hård konkurrens med andra revisorer och auktoriserade redovisningskonsulter. Revisionsbyråernas framtida lönsamhetsutveckling beror på hur väl de lyckas sälja in nyttan av revision och fristående rådgivning till mikroföretagen samt hur väl redovisningsbyråerna kompetensmässigt lyckas hävda sig i konkurrensen. Det torde inte ligga i revisionsbranschens intresse att utsätta sig för en ökad konkurrens varför revisionsplikten ur revisorernas perspektiv bör vara kvar.</p><p>Vi har dragit slutsatsen att det främst är intressenterna Skattemyndigheten och bankerna som gynnas av att revisionsplikten behålls, då dessa i dagens läge är de intressenter som har den största användningen av en granskad årsredovisning. Mikroföretagarna torde gynnas av ett avskaffande av revisionsplikten då en ökad konkurrens mellan auktoriserade redovisningskonsulter och revisorer om att sälja rådgivning bör resultera i lägre kostnader för mikroföretagen som efterfrågar dessa tjänster.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka revisionspliktens vara eller inte vara ur tre perspektiv: revisorns syn på lagstadgad revision och oberoende, revisorns verksamhet ur ett affärs- och kompetensmässigt perspektiv samt nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv. För att besvara syftet har fyra representanter för de största revisionsbyråerna i Uppsala intervjuats och gett sin bild av hur de ser på revisionsplikten i dagens läge och vad ett avskaffande av densamma skulle kunna ha för konsekvenser. Utifrån ett omfattande material från bland annat undersökningar gjorda av olika intresseorganisationer, artiklar i fackpress samt diverse elektroniska källor har vi sammanställt en begränsad litteraturstudie. Denna fungerar som en fristående undersökning men har också utgjort underlaget för vår intervjustudie. Enligt vår bedömning kommer revisionsplikten sannolikt att avskaffas år 2009. Väljer Sverige att gå försiktigt tillväga avskaffas revisionsplikten då för mikroföretag med en årsomsättning understigande 3 miljoner kronor. De huvudsakliga slutsatser vi har kunnat dra är att revisorerna inte ser dagens utformning av oberoendereglerna som något problem vid revision kombinerat med fristående rådgivning i mikroföretag. Ett avskaffande av revisionsplikten skulle alltså inte ur ett oberoendeperspektiv påverka revisorernas möjligheter att sälja rådgivning i någon högre utsträckning då de redan i dagens läge kan göra detta utan några större problem. Revisionspliktens vara eller inte vara torde ur detta perspektiv vara likgiltigt för revisorerna. Vid ett avskaffande av revisionsplikten för mikroföretag står revisionsbranschen inför en utmaning. Revisorerna kommer i framtiden att utvecklas från att idag vara granskare i mikroföretag till att efter ett avskaffande av revisionsplikten vara försäljare av olika rådgivningstjänster i hård konkurrens med andra revisorer och auktoriserade redovisningskonsulter. Revisionsbyråernas framtida lönsamhetsutveckling beror på hur väl de lyckas sälja in nyttan av revision och fristående rådgivning till mikroföretagen samt hur väl redovisningsbyråerna kompetensmässigt lyckas hävda sig i konkurrensen. Det torde inte ligga i revisionsbranschens intresse att utsätta sig för en ökad konkurrens varför revisionsplikten ur revisorernas perspektiv bör vara kvar. Vi har dragit slutsatsen att det främst är intressenterna Skattemyndigheten och bankerna som gynnas av att revisionsplikten behålls, då dessa i dagens läge är de intressenter som har den största användningen av en granskad årsredovisning. Mikroföretagarna torde gynnas av ett avskaffande av revisionsplikten då en ökad konkurrens mellan auktoriserade redovisningskonsulter och revisorer om att sälja rådgivning bör resultera i lägre kostnader för mikroföretagen som efterfrågar dessa tjänster.

No description available.

I Sveriges Riksdag togs år 2016 ett beslut om lagändring som tvingar stora företag att lämna hållbarhetsrapporter och att låta företagets revisor granska rapporten. Det nya området som revisorer ställs inför, att granska hållbarhetsrapporter enlig lag, är ett outvecklat område där revisorer har lite erfarenhet. En revisor kan aldrig granska all information som företagen presenterar i sina rapporter och därför kan revisorn först anses klar med sin revision när han eller hon känner sig komfortabel. Ett tillstånd av komfort grundar sig i individens känsla för när han eller hon är klar med sin granskning.     Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för vad det är som gör en revisor komfortabel i sin lagstadgade granskning av hållbarhetsrapporter. För att uppfylla syftet har vi valt att göra en kvalitativ undersökning, i form av intervjuer och en kompletterande dokumentstudie, som grundar sig på en abduktiv analysstrategi. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt att använda oss av Carrington och Catasús (2007) studie om revision som komfort samt begreppen: revisorsprofessionen och granskningsprocessen.     Resultatet av denna studie visar på att revisorer till stor del uppnår komfort i granskning av hållbarhetsrapporter genom att samarbeta med kollegor eller hållbarhetsspecialister. Revisorerna har generellt interna dokument att följa vilket gör att de tydligt vet när de kan känna sig klara och komfortabla med sin granskning. Antalet revisorer som utför denna typ av granskning är begränsat och därför finns det behov av mer forskning på detta område i framtiden när mer erfarenhet av lagstadgad granskning av hållbarhetsrapporter finns hos revisorsprofessionen. / In the Swedish Parliament, in the year of 2016, a decision was made to amend the law, which forces large companies to submit sustainability reports and forces the company's auditor to review the report. The new area that auditors are faced with, to assure sustainability reports according to law, is an undeveloped area where auditors have little experience. An auditor can never review all information presented by the companies in their reports, and therefore the auditor can first be considered ready with the audit when he or she feels comfortable. A state of comfort is based on the individual's sense of when he or she is finished with his review.   The purpose of this study is to contribute with an increased understanding of what makes auditors comfortable in their assurance of sustainability reports. To fulfill the purpose, we have chosen to do a qualitative study, in the form of interviews and a document study, which is based on an abductive analysis strategy. As a starting point, we chose chose to use Carrington and Catasús (2007) study of audit as comfort as well as the concepts: the audit profession and the assurance process.   The result of this study shows, among other things, that auditors largely achieve comfort in reviewing sustainability reports by collaborating and taking the help of their colleagues or sustainability specialists. The auditors generally have internal documents to follow, which means that they clearly know when they can feel comfortable with their review. The number of auditors performing this type of review is limited and therefore there is a need for more research when the auditors have collected more experience in the area of statutory assurance of sustainability reports

År 2006 beslutades att reglerna om revisionsplikten för små företag skulle ses över ochregeringens utredare skulle föreslå dem ändringar som krävs för att ta bortrevisionsplikten för små företag. Revisionsplikten innebär att alla svenska aktiebolagenligt lag måste ha reviderade räkenskaper. Avskaffandet av revisionsplikten kommer attinnebära att revisionen för de små företagen inte längre är lagstadgad utan det kommer attbli frivilligt. Revisionspliktens avskaffande i Sverige är en följd av en pågående europiskharmonisering.I samband med dessa förändringar kommer bland annat företagens kreditmöjligheter attpåverkas om företag väljer att inte ha kvar revision och vårt syfte har därför varit attundersöka vad avskaffandet av revisionsplikten kommer att innebära för bankerskreditbedömningsprocess. Vi har genomfört vår undersökning med en kvalitativ metod iform av två intervjuer, dels med en bank dels med en revisionsbyrå. Vid dessa intervjuerhar vi fört diskussioner kring problemämnet och fått en förståelse för vilken ställningdessa två aktörer kommer att ta inför avskaffandet. Vi har i uppsatsen varit noggrannamed att nå en hög validitet så att vårt resultat som vi kommer fram till stämmer överensmed verkligheten.När ett företag ansöker om kredit kontrollerar banken vissa punkter för att kunna göra enbedömning om företagens återbetalningsförmåga. Det blir inte lika lätt för banken dårevisionsplikten avskaffas och om företaget väljer att inte längre ha kvar revision. Vi harfört diskussioner med våra respondenter då vi bland annat har diskuterat hur bankerkommer att ställa sig inför avskaffandet samt vilka alternativregler till revisionen somrevisionsbyråerna kommer att erbjuda.Banker kommer i framtiden fortsätta att kräva någon form av granskning, om inte fulltreviderade räkenskaper som tidigare så kan man tänka sig att man kommer att ställa kravpå till exempel alternativ som ett skriftligt intyg. Men vi har också pratat om andra olikaalternativ som våra respondenter tror skulle kunna vara lösningar när den idaglagstadgade revisionen tas bort.Resultatet av vår empiriska undersökning visar att både banker och revisionsbyråer ärövertygade om att många av företag som berörs av förändringarna kommer ändå att viljaha kvar revision i företaget och därmed kommer man förmodligen att välja revisionfrivilligt. / Uppsatsnivå: C

Problematiken för vår studie grundar sig i den nya revisionslagen som trädde ikraft 1 november 2010, nämligen avskaffandet av revisionsplikten. Lagen innebär att alla aktiebolag som understiger två av tre följande gränsvärden: att ha i genomsnitt 3 anställda, omsättningen understiger 3 miljoner svenska kronor och att balansomslutningen understiger 1,5 miljoner svenska kronor, behöver inte anlita en revisor. I samband med att revisionsplikten avskaffades, diskuteras det mycket vilken betydelse revisionen hade för olika intressenter. Revisionen infördes framförallt för att ge bättre kontrollmöjligheter för externa intressenter. Trots lagändringen, är det idag flertal småföretag som fortsätter att behålla revisorn i företaget och det beror främst på grund av externa intressenternas påverkan. Vårt syfte med studien är att skapa förståelse varför småföretag behåller revisorn i företaget i förhållande till externa intressenter och hur externa intressenter påverkar det, ur småföretagens perspektiv. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ studie i form av intervjuer. Intervjuer har utförts med ägare i småföretag. Utifrån det empiriska materialet har det framkommit att externa intressenters påtryckningar påverkar småföretag att behålla revisorn. Intressenter tenderar att påverka småföretag i större utsträckning än stora företag, på grund av det förekommer resursbrist i småföretag. Småföretag har resurser som visserligen är mer begränsad och som en konsekvens av resursbrist påverkas småföretag av externa intressenter genom att vara lyhörd. Småföretag påverkas mer eller mindre av intressenter och företagen ser behovet av revisorn för att tillgodose intressenternas påtryckningar. / The problem with our study is based on the new Audit Act that came into effect November 1st 2010 which abolished the audit requirement. The law includes that any stock company that acquires two out of the three criteria does not have to hire an accountant, the criteria are the following: they need to have an average of 3 employees, a turnover of less than 3 million Swedish kronor and a total assets of less than 1.5 million Swedish kronor. In correlation with the abolishment of the audit, the significance of the audit for various stakeholders was widely debated. The audit was introduced primarily to provide better control of external stakeholders. Despite the amendments, there are now several small businesses that continue to keep the auditor of the company and it is mainly due to external stakeholder impact. The purpose of this study is to create understanding to why small businesses retain the auditor of the company in relation to external stakeholders and what effect they have, from a small business perspective. The study is based on a qualitative study through interviews which were conducted with owners of small businesses. Based on the empirical evidence we have conducted that external stakeholders pressure results in that small businesses decides to keep the auditor. Stakeholders tend to affect small businesses more than large businesses, due to that there is a shortage of resources in small businesses. As a consequence of a lack of resources small businesses are affected by external stakeholders by being responsive. Small businesses are affected more or less by the stakeholders and businesses understand the need for the auditor to meet stakeholder pressure.

Sammanfattning Titel: Revisionens värde för kunden - Hur revisionsbyråer arbetar för att skapa värde Kurs: Företagsekonomi III, Ekonomistyrning, Examensarbete (kandidatuppsats) Handledare: Thomas Karlsson Fakultet: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Kalmar Inledning: Revisionsbyråernas kunder har yttrat åsikter om att byråerna måste bli mer serviceorienterade och ta mer initiativ mot deras kunders behov. Kunderna är oroliga att byråerna inte kommer ha möjligheten att möta framtida förväntningar, det kommer ställa krav på att byråerna känner sina kunder. Om revisionsbyråer vet hur de skapar värde för sina kunder, kan de dra nytta av det vid prissättningen av tjänsten och därmed nå en högre fördel mot konkurrerande företag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i tidigare teori och studier om att kundvärde uppstår i konsultverksamheter, undersöka hur revisionsbyråer arbetar för att skapa värde till sina kunder i samband med revisionsuppdraget. Frågeställningen kommer därav besvaras med utgångspunkt i revisionsbyråernas preferenser och inte kundens. Avsikten är att ge en insikt för revisionsföretag i hur de kan generera värde. Metod: En kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer, som hålls med auktoriserade eller godkända revisorer i både små och stora revisionsbolag. Studien nyttjar en abduktiv ansats genom empirin, tolkningskapitlet och slutsatsen. Syftet är att styrka och utvärdera det empiriska materialet med teorier från välkända forskare. Slutsats: Revisionsbyråerna skulle kunna involvera kunden i högre omfattning under hela revisionsprocessen för att skapa nöjdare kunder och mer värde. Slutsatsen besvaras ur ett internt- och ett externt perspektiv. Rekommendationer har utfärdats där vi påvisar att en bättre differentieringsstrategi kan utvecklas för att uppnå konkurrensfördelar.

Titel: Den lagstadgade hållbarhetsrapporten: Granskningsprocessen och dess krav ur ett revisionsperspektivBakgrund &amp; Problem: Med införandet av krav på hållbarhetsrapportering enligt ÅRL ämnade regeringen att göra företagens hållbarhetsinformation mer öppen och jämförbar. Lagen i sig kan uppfattas som allmängiltig och lämnar tolkningen till användarna vilket gör att granskningskraven på den lagstadgade hållbarhetsrapporten kan uppfattas som lågt ställda.Syfte: Syftet med arbetet är att skapa förståelse för den lagstadgade hållbarhetsrapporten och dess granskningsprocess ur ett revisionsperspektiv.Teoretiskt ramverk: Teorikapitlet innehåller en genomgång av vårt teoretiska ramverk. Här presenteras den lagstadgade hållbarhetsrapporten och standards. Teorier kring revisionens funktion, granskningsprocessen, standardisering och institutionella teorin tas även upp.Metod: I denna uppsats används en kvalitativ metod. Datainsamlingen utgörs av information hämtad från fyra stycken semistrukturerade intervjuer och utgör empirin i uppsatsen. Empirin analyseras tematiskt där den även ställs mot det teoretiska ramverket.Empiri: I uppsatsens empirikapitel presenteras resultatet från intervjuerna som genomfördes, alltså våra respondenters svar, tankar och åsikter. Resultatet visar att respondenterna till stor del har liknande åsikter gällande den lagstadgade hållbarhetsrapporten, men att det även uppkommer vissa meningsskiljaktigheter.Slutsats: I uppsatsen framgår det att det inte sker en granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten utan en kontroll vilket gör att revisionen fyller en förbättrande funktion, men inte en försäkrande funktion. Arbetets resultat visar att jämförbarheten inte har ökat till följd av lagkravet. För att det ska ske krävs det att tydligare riktlinjer etableras vilket även gör att de låga granskningskraven som gäller idag är på en bra nivå, även om den nuvarande granskningen kan uppfattas som otillräcklig. / Title: The statutory sustainability report: The examination process and its requirements from an auditing perspective.Background &amp; Problem: With the implementation of demands on sustainability reporting, according to Swedish law, the government intended to make the companies’ sustainability information more open and comparable. The law itself can be perceived as generic, and it leaves the interpretation to the users, which means that the examination requirements of the statutory sustainability report can be perceived as low.Purpose: The purpose of this essay is to establish an understanding for the statutory sustainability report and the examination process from an auditing perspective.Theoretical framework: The theory chapter, contains a review of our theoretical framework. The statutory sustainability report and standards are presented. Theories about the function of auditing, the examination process, standardization and institutional theory are also described.Methodology: This essay uses a qualitative method. The data collection consists of information gathered from four semi-structured interviews and constitute the empirical evidence in this essay. The empirical evidence is thematically analyzed and is evaluated against the theoretical framework.Empirical foundation: In the empirical chapter of this essay, the result from our interviews is presented, thus the respondents answers, thoughts and opinions. The result of the essay shows that the respondents for the most part have similar opinions, about the statutory sustainability report, but there are some differences.Conclusion: The essay shows there is no examination of the statutory sustainability report, but rather a control, this means that it has more of an improvement function and not an assurance function. That the comparability has had an increase, because of the legal requirements, can’t be shown in this essay. If that is going to happen, clearer guidelines need to be implemented, this also makes the examination requirements to be on a good level, even if the requirements could be perceived as insufficient.