My purpose with this essay is to examine the relationship between esthetic learning processes and language development to find good practices in my work with multilingual children. In my report, I describe a few activities from my work as a preschool pedagogue in a multicultural area, with a large group of children where age and knowledge of Swedish varies. The background to this essay is the problems I experienced in my work with children´s language development in an organization that, in my opinion, is limited by economic factors. The questions I poses are about the way esthetic learning processes can help children develop their language skills as well as their participation in preschool activities. I also pose the question whether there is a connection between the musical ear and children´s development of language. Finally, I wonder what abilities I need to have as a pedagogue in order for the esthetic learning processes to be language developing. Besides the essay method I have used fenomenological-hermeneutical method. I interpret events and meetings in work situations and process my practical knowledge by allowing it to meet the different theoretical perspectives. In the survey I let the research from the socio-cultural perspective take a central place because I found this closely tied up to my research questions. I have come to the conclusion that the joyful and creative properties of the esthetic learning processes opens our minds to learning and development. In a group with multilingual children the chance increases to participate in the preschool activities though esthetic learning processes because the children can participate in different ways in addition to the verbal language. In the social environment interaction and communication is critical for multilingual children developing Swedish as a second language. In this context we use the esthetic languages as cultural tools. I have also come to the concusion that music and language have common parameters, which means that they follow each other in children´s development. Early in life children develop their  musical ear and uses it both in linguistic and musical activities. Finally, I have concluded that a group of mixed ages can be an advantage for language development when children learn from each other. I aslo conclude that the pedagogues knowledge, experience, attitudes and qualities are important for the esthetic learning processes to support the language depelopment. / Mitt syfte med denna essä är att undersöka sambanden mellan estetiska lärprocesser och språkutveckling för att hitta väl fungerande metoder i mitt arbete med flerspråkiga barn. I den inledande berättelsen skildrar jag ett par aktiviteter från mitt arbete som pedagog på en förskola i ett mångkulturellt område, i en stor barngrupp där ålder och kunskaper i svenska varierar. Bakgrunden till uppsatsen är de problem som jag upplevt i mitt arbete med barnens språkutveckling i en organisation som, enlig min åsikt, begränsas av ekonomiska faktorer. De frågor jag utgår från handlar om på vilket sätt de estetiska lärprocesserna kan hjälpa barn att utveckla sin språkförmåga samt hur de kan hjälpa flerspråkiga barn till delaktighet i förskolans verksamhet. Jag ställer också frågan om det finns ett samband mellan musikaliskt gehör och barns utveckling av språket. Slutligen undrar jag vilka förmågor jag behöver ha som pedagog för att de estetiska lärprocesserna ska vara språkutvecklande. Förutom metoden att skriva essä har jag använt mig av fenomenologisk-hermeneutisk metod. Jag tolkar händelser och möten i min arbetssituation och bearbetar min praktiska kunskap genom att låta den möta olika teoretiska perspektiv. I undersökningen låter jag forskning från det sociokulturella perspektivet ta en central plats eftersom jag i denna funnit kopplingar till mina forskningsfrågor. Jag har kommit fram till att de lustfyllda och kreativa egenskaperna hos de estetiska lärprocesserna öppnar våra sinnen för utveckling och lärande. I en grupp med flerspråkiga barn ökar chansen till delaktighet i aktiviteterna med hjälp av estetiska lärprocesser eftersom barnen kan delta på olika sätt utöver det verbala språket. I den sociala omgivningen på förskolan finns det samspel och den kommunikation som är avgörande för de flerspråkiga barnens utveckling av svenska som andraspråk. I denna kontext använder vi de estetiska språken som kulturella redskap. Jag har också kommit fram till att musik och språk har gemensamma parametrar som innebär att de följs åt i barnens utveckling. Barn utvecklar tidigt i livet sitt musikaliska gehör och använder detta både i språkliga och musikaliska aktiviteter. Slutligen har jag kommit fram till att en åldersblandad barngrupp kan vara en fördel för språkutvecklingen då barnen kan lära av varandra. Jag kan också konstatera att pedagogens kunskaper, erfarenheter, förhållningssätt och egenskaper spelar stor roll för att de estetiska lärprocesserna ska vara språkutvecklande.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1 respektive 3 beskriver och motiverar sitt arbete med språkutveckling och läsförståelse tillsammans med högläsning. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur beskriver och motiverar lärare sitt arbete med högläsning? Vilka arbetssätt används för att förstärka högläsningens effekt på elevernas språkutveckling? Hur arbetar lärare så att elevernas läsförståelse gynnas tillsammans med högläsningen? Skiljer sig det aktiva arbetet med högläsning åt mellan årskurs 1 och årskurs 3 i just de här skolorna? I så fall hur? Studien gjordes med hjälp av en enkät som har besvarats av 50 lärare och intervjuer med fem lärare som arbetar i årskurs 1 och årskurs 3. Studien utgår fyra teorianknytningar och dessa är Lev Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs teori "Zone of proximal development", Aidan Chambers teori om boksamtal och Barbro Westlunds teori om lässtrategier. Resultatet av studien visar att lärarna beskriver högläsning som ett positiv arbetssätt som utvecklar elevernas språkkunskaper och läsförståelse. De tre vanligaste sätten att arbeta för att förstärka högläsningens effekt på elevernas språkutveckling är lässtrategier, boksamtal och "En läsande klass". Den huvudsakliga skillnaden mellan de olika årskurserna är den faktiska tid som ägnas åt högläsning. I genomsnitt läser lärare högt för sina elever varje vecka 1 timme och 59 minuter i årskurs 1 respektive 1 timme och 22 minuter i årskurs 3. / The purpose of the study is to examine how teachers in grades 1 respective 3 describes and justifies the work with reading comprehension and language development along with reading aloud. The study is based on the following questions: How do the teachers describe and motivate their work with reading aloud? What approach are they using to enhance the reading aloud effect on pupils' language? How do teachers work in order that students' reading comprehension will benefit from the teacher reading aloud?  Does the active work with reading aloud differ between grade 1 and grade 3 in these particular schools? If so, how? This study was made by using a questionnaire to 50 teachers and interviews with five teachers working in grade 1 and grade 3. The study is based on four theoretical extensions and these are Lev Vygotskijs theory of Socio-cultural perspective, Vygotskijs theory  ”Zone of proximal development”, Aidan Chambers theory of discussions of literature and Barbro Westlunds theory of reading strategies. The result of the study shows that teachers describe reading aloud as a positive approach that develops students' language skills and reading comprehension. The three most common ways of working to strengthen reading aloud effect on pupils' language development are reading strategies, discussions of literature and "En läsande klass". The main difference between the different grades is the actual time devoted to reading aloud. On average, teachers read aloud to students weekly for 1 hour and 59 minutes in grade 1 and for 1 hour and 22 minutes in grade 3.

Barns språkutveckling är central i alla förskolors arbete, oavsett inriktning på verksamheten. De förskolor som betonar språket som sin profil i verksamheten och de s.k. språkförskolorna som reserverat ett antal platser i barngruppen för barn med språksvårigheter specialiserar sig dock ytterligare på språket i sin verksamhet. Syftet har varit att söka reda på huruvida språkförskolan och den vanliga förskolan skiljer sig åt i arbetet för barns språkutveckling. För att uppfylla syftet har intervjuer med pedagoger i den vanliga förskolan och språkförskolan genomförts. Genom intervjuerna söks en klarhet i hur man arbetar med språket i de olika verksamheterna samt hur pedagogerna upplever vad som är viktigt i arbetet för en positiv språkutveckling. Detta har sedan ställts i relation till läroplanen samt den forskning som finns kring barns språkutveckling och språkstimulering i förskolan. Huvudfrågan har alltså varit: Finns det någon skillnad i arbetet för barns språkutveckling i förskolan och språkförskolan? Resultatet visar att alla förskolor i undersökningen, på något sätt, skiljer sig åt i arbetet för barns språkutveckling oavsett inriktning på verksamheten. Det kan därför tolkas som att skillnaden mellan just språkförskolan och den vanliga förskolan inte behöver vara särskilt stor i arbetet för språkutveckling. I denna undersökning upplevs dock språkförskolorna lägga stor vikt vid struktur i verksamheten samt träning och stöd i kommunikation och samspel. Den vanliga förskolan upplevs istället arbeta mycket målmedvetet med den språkliga medvetenheten i verksamheten. / The way children develop language is essential in every preschool irrespective of their direction. The preschools that focus on language as their profile and the special preschools that reserve place for children with language difficulties are more specialized to work with language development than ordinary preschools. The aim has been to find out whether the special preschool that includes children with language difficulties and the ordinary preschool differ in their work with childrens language development. By interviewing preschoolteachers attempt has been made to find out how the different preschools work with childrens language, but also to find out what teachers find most important in their work with childrens language. After the interviews this has been put in relation to the curriculum of the preschools, research on childrens language development and stimulating activities for the language development. The main question has therefore been: Is there a difference between the ordinary preschool and the special preschool in their work for childrens language development? Except from the special preschools access to speech therapists, the survey has shown that there are no established differences between the different kinds of preschools. This applies within the groups of the same kind of preschools aswell. Nevertheless it can be interpret that the special preschools attach great importance to structure, training and support in communication and teamwork. The ordinary preschools intend to do a purposeful work with linguistic awareness.

As Sweden has become a multicultural society the need for developing new educational approaches rises. The preschool is a crucial piece in this as it is the one of the first institutions where the children start to develop the language skills. The aim of this study is to investigate the language development approach as practiced by teachers, in their preschool programs, and determine if the teachers work methods can be considered intercultural. This is done to gain a deep understanding on several language development methods and analyze the teachers' approach within the framework of intercultural pedagogy perspective. The theoretical framework used in the study is the intercultural perspective. Qualitative research interviews with four preschool teachers were conducted in order to be able to answer the questions raised. The results showed that the teachers' are generally positive regarding bilingual children’s learning. The teachers’ language developing methods have proven to be quite consistent with what has been shown in previous research. The results of whether or not the methods used by the teachers’ are intercultural, show that some methods are in fact intercultural, as they are both practiced and kept in mind while working with the children, while others are not. There is a need for further intercultural development of teachers’ work methods. / I takt med att Sverige har blivit ett mer mångkulturellt samhälle har behov av nya undervisningsmetoder uppstått. Förskolan fungerar som barnens första och viktigaste lärandeinstans och därmed är det av yttersta vikt att lärandet sker utifrån ett interkulturellt förhållningssätt. Syftet med denna undersökning är att se på pedagogers förhållningssätt till flerspråkighet/flerspråkiga barns språkinlärning och vilka språkutvecklande arbetssätt som praktiseras av pedagogerna för att kunna avgöra om pedagogerna har ett förhållningssätt och arbetssätt som ligger inom ramen för interkulturell pedagogiskt perspektiv. Detta görs för att få en fördjupad förståelse för flera språkutvecklande arbetsmetoder och kunna se huruvida de intervjuade pedagogerna på valda förskolor i studien arbetar interkulturellt. Den teoretiska utgångspunkten i studien är det interkulturella pedagogiska perspektivet. Kvalitativa forskningsintervjuer med fyra förskolelärare har utförts för att kunna besvara frågeställningar i syfte. Resultatet visar att pedagogerna har en genomgående positiv syn på flerspråkiga barns språkinlärning.  Pedagogernas språkutvecklande arbetssätt har visat sig vara nästan desamma som tidigare forskning har visat. I frågan om hur interkulturella deras språkutvecklande arbetssätt är, kan många av de arbetssätt som pedagogerna använder anses stämma överens med teorin och andra stämmer halvdant eller inte alls. Det finns ett stort behov av att arbeta mer ur ett interkulturellt förhållningssätt.

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i årskurs ett till tre använder sig av multimediala verktyg för att främja elevernas språkutveckling. Vi vill också få kännedom om varför de använder sig av multimedia samt deras attityder till användandet. Våra frågeställningar är följande:  Vilken syn har läarna påmultimediala verktyg fö språutveckling?  Hur anväder läarna multimediala verktyg fö att fräja elevernas språutveckling? Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer i vår studie. Detta metodval gjorde vi för att få en djupare uppfattning om lärarnas användande och attityder till multimediala verktyg. Den sociokulturella teorin ligger till grund för vår uppsats, även literacy är en teori som vi utgår ifrån i vår studie. Vi beskriver också Gardners teori. Resultatet visar att samtliga lärare var positiva till att använda multimediala verktyg i undervisningen. Alla betonade vikten av mer utbildning om de tekniska verktygen. Det framgick att de vanligaste multimediala verktygen som användes var Activeboard och dator. Vi drar slutsatsen att lärarna inte aktivt använder de multimediala verktygen för att främja språkutveckling. / The aim of our study is to examine how teachers in grade one to three use digital tools to promote students' language development. We also want to know why they make use of multimedia and their attitudes to using. Our questions are:  What do teachers think about digital tools for language development?  How do teachers use digital tools to promote language development? We have used a qualitative approach through interviews in our study. This methodological choice we made in order to gain a deeper understanding of teachers' use and attitudes towards digital tools. The sociocultural theory is the basis for our study, while literacy is a theory that we assume in our study. We also describe Gardner’s theory. The results show that all teachers were positive about using digital tools in teaching. All stressed the importance of more education on the technical tools. It appeared that the most common digital tools used was the Active Board and the computer. We conclude that teachers do not actively use digital tools to promote language development.

The purpose of this study was to investigate into the praxis based sociocultural tools that are utilized to enhance language development in early childhood education. Four pre-school teachers were involved in this study. Two were recruited from an independent pre-school "Maria Montessori", practicing the pedagogical philosophy developed by Maria Montessori. Two were from a public pre-school herein named "Kvasten", which has no official philosophy but where the teachers (like in many Swedish pre-schools) work in a general alignment with the principles of Reggio Emilia pedagogics. The theoretical fundament of the study lies in the general theories of language development and education of Jean Piaget and Lev Vygotskij, and the comparative element mainly concerns the variations in pedagogical praxis between the two pre-schools, and the way the teachers reason about language development. No attempt is made to systematically compare the general merits of the Maria Montessori method and the Reggio Emilia philosophy in enhancing early childhood language development. The empirical material consists of interviews and observations. The research method used draws on qualitative methodology in the observations and in the interviews with pre-school teachers. The study confirms that language is considered to be an important part of early development by all teachers interviewed, and this was also confirmed by the observations conducted in the two pre-school settings. The early childhood teachers in this study work actively and consciously to stimulate the children’s language development. The data analysis demonstrates that the pedagogues used various working methods and different educational materials in order to stimulate the children’s language development skills. At the same time the study shows that the teachers’ methods of education differed slightly depending on the varying possibilities and opportunities provided in the two pre-schools.

No description available.

The purpose with the examination is to examine a preschool head and three teachers experiences and opinions of whether the tablet can be used to support childrens linguistic development and social interactions in preschool. To answer the purpose we will use these questions of issue: What is the purpose with tablets and how are they used in preschool activity? What pros and cons do the teachers see with tablets? How do the teachers resonate about the use of tablets to develop childrens language skill and social interactions? What type of social interaction occurs when children use the tablet? We have used interviews and observations as our methods. We interviewed three teachers and one preschool head in the capital city of Sweden. They all have a positive attitude towards the use of tablets in preschool. The observations was performed on the same preschools where the interviews took place, there were five observations in total. We can establish from the study that the tablet supports cooperation when multiple children actively participate in an activity and when a teacher is present and supportive the language is further promoted. The theories that are processed in the exam are the sociocultural theory and the multimodal perspective for learning. They are relevant and useful to answer the exams purpose and questions at issue. With the out-set that teaching is a communicative act we choose these two theories.

The primary aim of this study is to determine the level of syntactic development in English of South African matriculants. The ESL standard in South Africa has been criticised, but no objective data are available. This study provides relevant data, based on an index, and indicates shortcomings in learners' syntactic competence. Poor school-leaving standards in English are a cause of great concern in South Africa, and complaints about school leavers' standard of English have increased over the last few years. Yet, apart from generally being labelled as "poor", little is known about the actual level of development reached by ESL learners. Comments are often based on subjective impressions. This study focuses on syntactic development in writing and aims to determine the level of syntactic development of Grade 12 ESL learners in an objective way. Interlanguage, the concept of 'stages of development’ and fossilization are discussed. The need for an index that can measure language development objectively is considered. General means of measuring syntactic development are evaluated and an index formula is established by means of statistical analyses. This formula is based on the T-unit and assigns numerical values to levels of development. The index formula is used to determine the level of syntactic development of a group of Grade 12 ESL learners. The compositions that were analysed were obtained from six provinces in South Africa. Index values are calculated for Higher and Standard Grade, for the group as a whole, and each of the six provinces. An Error Analysis is conducted and error frequencies are reported. Problem areas in syntax are identified. The implications of the findings are considered and recommendations are briefly made for the teaching and learning of grammar. / Thesis (M.A. (English))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2005.

Tekniken är en stor del av alla barns vardag i samhället, detta ger oss därför ett ansvar att ge barnen möjlighet att utforska och experimentera med IT-verktyget pekplattan för att kunna stimulera barns språkutveckling i deras tidiga år. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) står det skrivet att förskolan ska främja barns utveckling inom enkel teknik i vardagen (a.a). IT-utvecklingen är i ständig rörelse framåt, hela tiden upptäcks nya fantastiska användningsområden kring de IT-verktyg vi använder oss av idag. Tekniken är här för att stanna! Hur kan vi delge vår kunskap till barnen inom användningsområdet pekplattan när det gäller barns språkutveckling? Syftet med studien är att undersöka hur pekplattan används i förskolans verksamhet för att främja barns språkutveckling. I studien belyser författarna hur pedagogerna använder sig av pekplattan som ett verktyg när det gäller att främja barns språkliga utveckling. Denna studie är kvalitativ då författarna har gjort egna analyser och tolkningar utifrån observationer, samt att författarna belyser pedagogernas syn och tankar hur de använder pekplattan genom intervjuer. Elva pedagoger på tre olika avdelningar har intervjuats och sex observationer har genomförts. Resultatet visar på hur pedagoger använder sig av pekplattan för att främja barns språkliga utveckling. De frågeställningar som är aktuella i studien besvaras genom respondenternas intervjusvar samt de genomförda observationerna. Diskussionen innefattar författarnas egna tankar om pedagogernas förhållningssätt till IT-verktyget pekplattan. Den framtagna teorin i studien diskuteras och knyter an till studiens syfte samt frågeställningar. / Technology is a big part of every child living in the community, this gives us a responsibility to give children the opportunity to explore and experiment with IT tool touchpad in order to stimulate children's language development in their early years. In the kindergarten curriculum (Lpfö 98 /2010) , it is written that preschool should promote children's development in the simple technology of everyday life (a.a.). IT development is constantly moving forward, constantly discovered new amazing applications on the computer tools we use today. The technology is here to stay! How can we communicate our knowledge to the children within the area of ​​use the touchpad when it comes to children's language development? The purpose of this study is to investigate how the touchpad used in the preschool activities to promote children's language development. The study highlights the authors how educators use the touchpad as a tool for promoting language development of children from a didactic perspective. This study is qualitative as the authors have done their own analyzes and interpretations based on observations, and that the authors highlight educators' views and ideas how to use the touchpad interviews. Eleven teachers at three different departments were interviewed and six observations have been carried out. The result shows how teachers use the touchpad to promote children's language development. The issues that are important in the study answered by respondents' interview responses and the observations don. The discussion includes the authors ' thoughts on teachers' attitudes to IT tool touchpad. The developed theory in the study are discussed and linked to the purpose of the study and issues.