Syftet med undersökningen är att få en uppfattning kring arbetet som sker på förskolan då det förekommer ett barn med språkstörning. Undersökningen består av fyra intervjuade pedagoger som delar sina kunskaper och erfarenheter kring att arbeta med språkstörning, vilka metoder de använder sig av, hur de anser att miljön på förskolan bör vara utformad samt hur de lägger upp en pedagogisk verksamhet för att barnen på bästa sätt ska utveckla sitt språk Ur resultatet så framkommer det väldigt stor skillnad i både kunskap och pedagogernas kompetens gällande språkstörning, samt att de använder sig av metoder med både manuell och hjälpmedelsbaserad alternativ kompletterande kommunikation. Flera uppfattningar från pedagogerna avser utformning av förskolans miljö samt hur de lägger upp den pedagogiska verksamheten för att barnen ska få bästa möjlighet till språkutveckling. Sammanfattningsvis anser alla de intervjuade pedagogerna att deras viktigaste plikt och förhållningssätt är att de är närvarande pedagoger så att barnen får de rätta förutsättningarna att lära sig språk. / The aim of this study is to gain an understanding of the work that takes place in a preschool when there are children with specific language impairment. The study consists of interviews with four pedagogues who share their knowledge and experience of working with language impairment; the methods they use, how, in their opinion, the preschool environment should be designed, and how they create pedagogical activities for the children to be able to develop their language in the best possible way. The result shows that there is a vast difference in both knowledge and competence among the pedagogues as regards language impairment, and that they use methods of both manual and aided alternative and augmentative communication. Several ideas among the pedagogues concern the design of the preschool environment and how they organize the teaching activity, in order to give the children the best possible chance to develop their language. To sum up, all the pedagogues in the interviews think that as teachers the obligation and attitude that is most important for them is to be present, so that the children will receive the right prerequisites to be able to develop their language.

This paper speculates about the origin of the overall use of the form iko in Inland Swahili. Its functional scope comprises predication, identification, location, existence, and association. In Standard Swahili, the primary function of iko is to express the locative relation of nouns belonging to noun class 4 or 9. For the expression of identification various other means are used. As Inland Swahili is mostly acquired as a second language it will be argued here that the functional expansion of iko might be due to the crosslinguistic influence of the first language. However, first languages, such as Maasai, exhibit a formal distinction between location and predication. A conceptual merger of both functions in the second language is more likely to occur when the first language contains only one obligatory copula expressing both concepts. This obligatory copula can be found in many Indo-European languages, e.g. English or Hindi. Until today Indians speaking Swahili are characterised by the frequent usage of iko, a fact which points to the view that the overall use of iko could be due to substrate influence of Hindi.

<p> </p><p>The aim of this essay was to examine the way preschool teachers and children converse during school meals, and also the way preschool teachers start and develop conversations during meals. The conversations were analyzed from the topic of conversation and the teachers' ways of using language acts such as questions, remarks, exhortations. The study was based on observations, tape recording and contact schedule. The result shows that the topic of conversation is significant for how involved teachers are in conversations during meals. The result also shows how conversations develop or end depending on what language acts teachers use. This is particularly clear when using questions and exhortations. The discussion of this study is mainly about the fact that teachers use of questions does not seem to make conversation progress. In several cases, teachers' shut conversations down by using language acts. The discussion also shows that conversation between children can develop and progress without the help of teachers.</p> / <p>Barns språkutveckling, och närmare bestämt hur förskollärare och barn samtalar vidmåltid är i fokus i följande undersökning. Studien syftar till att undersöka förskolläraressätt att påbörja och vidareutveckla samtal under måltider i förskolan. Samtalenanalyseras utifrån samtalsämne och förskollärarnas sätt att använda sig av olikaspråkhandlingar (frågor, påståenden och uppmaningar). Studien genomförs med hjälpav observationer, bandinspelningar och kontaktscheman. Resultatet visar attsamtalsämnena under måltiderna har betydelse för förskollärarnas delaktighet. Det visarockså hur samtalen vidareutvecklas alternativt stannar av genom de olikaspråkhandlingar, särskilt frågor och uppmaningar som lärarna använder sig av.Diskussionen berör särskilt förskollärarnas användande av frågor vilka inte direkt visarsig vidareutveckla samtalen i någon mening. I flera fall tystar förskollärarna istället nedsamtalen genom sina språkhandlingar. Vi berör även att barnens egna samtal i flera fallutvecklas utan förskollärarens delaktighet.</p>

<p>Vi är två lärarstudenter som har funnit det mycket intressant att studera barn i åldrarnaett till tre år och deras språkutveckling i förskolan, vi har valt att fokusera vår studiekring samlingen som forum för språkutveckling. Under vår verksamhetsförlagda del avutbildningen har vi sett att förskollärare ser på samlingen på olika sätt och att den intealltid ses som ett pedagogiskt verktyg att stimulera barnens språkliga utveckling. Dåbarngrupperna blir större och det kan vara svårt att ge varje enskilt barn denuppmärksamhet som krävs för att stimulera barnets språkliga utveckling vill vi peka påsamlingen som arbetsmetod. Vi har valt att observera tre förskollärare samt genomföraintervjuer med dessa tre, vi valde tre utbildade förskollärare med olika långarbetslivserfarenhet. Vi ville se hur de agerade i samlingen samt ta reda på vad de görför att främja barnens språkutveckling i samlingen. Det vi såg under våra observationervar att det förekom både sång och lek, men att man inte såg samlingen som ett verktygutan mer som ett sätt att underhålla eller informera barnen. Vi har studerat vad somfinns skrivet om samlingen som pedagogiskt verktyg vid barns språkliga utveckling ochfunnit att man med fördel kan nyttja samlingen genom att leka ordlekar, läsa och låtabarnen prata inför sina kompisar på det sätt som förskolläraren vill. Här har manmöjlighet att gå in och styra det som man vill att barnen ska ta del av och öva på mengöra det på ett sätt som blir roligt för barnen. Vi har diskuterat och jämfört vårt resultatmed det som tidigare pedagoger och filosofer har skrivit. Vi vill med den här studienuppmuntra till att se samlingen som ett verktyg som har stor potential i dagensförskolearbete, samt att det är viktigt att inte glömma de allra minsta barnen genom attbara ha samlingar som fokuserar på de äldre barnen utan arbeta med samlingar för allaåldrar.</p> / <p>We are two teacher students that have found it to be very interesting to study children inthe ages between one and three and their language development in preschool. We havechosen two put our focus on the gathering as a forum for linguistic development.During our trainee work of our education we have seen that preschool teachers look atthe gathering in different ways, and that they don´t always see it as a pedagogical tool tohelp children in with their linguistic development. When the amount of childrenincreases in the ward it can be difficult teach child the attention needed to stimulate thechild`s language development, we want to draw attention to the gathering. We chose toobserve three pre-school teachers and conduct interviews with these three, we selectedthree trained preschool teachers with varying lengths of work experience. We wanted tosee how they acted in the gatherings and find out what they did to promote children'slanguage development in the gathering. What we saw during our observations was thatthere were both singing and playing, but the pre-school teachers did not see thecollection as a tool but more as a way to entertain and inform children. We have studiedwhat is written about the gathering as an educational tool for children's languagedevelopment and found that it can advantageously utilize the gathering by playing wordgames, reading, and let the children talk to their friends in a way that the pre-schoolteacher would. Here they have the opportunity to step in and control what they wanttheir children to take part and practice but do so in a way that is fun for the kids. Wehave discussed and compared our results with what previously researchers andphilosophers have written. We want to encourage this study to see the collection as atool that has great potential in today's pre-school work, and that it is important not toforget the very youngest children just by having gathering that focus on the olderchildren, but working with collections of all ages.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om pedagogerna medvetet stödjer förskolebarns språkutveckling genom att aktivera barnens koncentrationsförmåga med hjälp av instrumentalmusik. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning via internet bland pedagoger inom förskolan.  Resultatet från undersökningen visar att instrumentalmusik enligt pedagogerna kan användas för att stärka barns koncentrationsförmåga, samt att de anser att koncentrationsförmågan i sin tur har positiv inverkan på barns språkutveckling. Dock tyder resultatet på att inte alla respondenter gör den kopplingen hela vägen. De flesta ser sambandet mellan instrumentalmusik och koncentration respektive mellan koncentration och språkutveckling, men de kopplar inte ihop alla tre komponenterna. Resultatet tyder därför på att pedagogerna inte medvetet utnyttjar detta samband för att stödja barnens språkutveckling. / The aim of this study is to inquire whether preschool teachers consciously support children´s language development by activating their ability to concentrate using instrumental music. In order to analyze this, a questionnaire survey among preschool teachers was accomplished. The result of the research reveals that instrumental music according to the preschool teachers can be used in order to foster children´s ability to focus and that they also mean that the ability to focus in turn has positive influence on children´s language development. However, the result indicates that not all the respondents make this connection. The majority of the preschool teachers get the connection between instrumental music and ability to focus, respectively the connection between ability to focus and language development. Yet they don´t connect all these three components. This indicates that preschool teachers don´t consciously make use of this connection to support children´s language development.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare tänker kring och arbetar med bilderböcker i barngruppen i den dagliga verksamheten. Studien undersöker förskollärares attityd till lässtunden och bilderbokens vidare användningsområden. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från fem olika förskolor. Materialet har bearbetats genom analys och resultatet är en förståelse för professionens möjligheter och begränsningar inom det berörda området. Denna studie utgår från en hypotes om att den planerade lässtunden i förskolan ofta är kort och utan bakomliggande tanke vad gäller språkutveckling. Resultatet visar på en tydlig språklig medvetenhet bland förskollärare i deras arbete med bilderböcker. Studien visar utifrån min hypotes andra resultat vad gäller bilderbokens vidare användningsområden samt barnens delaktighet i både lässtunder och annan användning av bilderboken. I resultatet av studien framkommer också förskollärarnas önskan om utökat arbete kring flerspråkighet, vilket vissa tror att en vidare användning av bilderboken kan ligga till grund för. / The purpose of this study was to explore preschool teachers’ attitudes and work with picture books as an active component of daily activities. The purpose was also to investigate in what other ways picture books are used apart from reading them out loud to the children. In order to examine this, qualitative interviews with five preschool teachers were used as a method of investigation. An analysis of the interviews indicates the possibilities and limitations of the profession in this area. This study is based on the hypothesis that the planned reading sessions with children in preschools are often short and without purpose in terms of language development. The result shows that the preschool teachers are well aware of the possibilities and applications offered by picture books. The result of the study shows a different view compared to the hypothesis, of how the preschool teachers use picture books in several different ways in their projects with the children. It also shows that the participation of the children while reading, and in other preschool activities, is a constant factor. The result also shows how preschool teachers wish to work more with multilingual development and that preschool teachers believe that picture books can provide the foundation for that kind of work.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare motiverar barn i åldersgrupp tre-fem år till läsning i förskolan. Många forskare anser att det är viktigt med högläsning för språkutvecklingen och för att motivera barn till fortsatt självständig läsning, det bidrar även till att barnens fantasi utvecklas (Björklund, 2008; Ivarsson, 2008, s.). Det läggs mycket tid på digitala medier såsom iPad, Ikt i förskolan och gör att andra aktiviteter får mindre tid (Forsling, 2011). Min studie argumenterar för att läsning i förskolan inte får bortprioriteras av verktyg som iPads, utan de ska användas som komplement till läsning i verksamheten. I studien gjordes fyra intervjuer med fem förskollärare som har hand om barn i åldrarna tre - fem år i samma kommun. Syftet med intervjuer är att undersöka pedagoger tankar och erfarenheter av att motivera barn till läsning och att använda sig av digitala resurser. Resultatet visar att de motiverar barn till läsning bland annat genom att leva sig in i berättelsernas handling, dramatisera dem och genom att kombinera högläsning med digitala verktyg. / The purpose of this study is to explore how a selection of five preschool teachers thinks of reading aloud, and gets knowledge how to motivate children in the age of three-five years to read. Many scientists confirm that reading aloud to children is important because it enhances language development, reading aloud motivates children to continue to read on their own and contributes children´s fantasy develops according to read aloud. (Björklund, 2008; Ivarsson, 2008). As digital media seems to take over preschool activities increasingly (Forsling, 2011), my study is arguing that reading aloud doesn’t lose priority and that you can combine ipads with other activities like reading aloud. The study is based on four interviews with five preschool teachers from various preschools in the age group three-five years in the same community. The result shows that preschool teacher motivates children to read by different strategies such as theater, different environments and in the use of different forms of storytelling.

Typically developing Spanish-English bilingual children's production of twelve grammatical morphemes was analyzed for accuracy and described as a function of their English mastery, as indexed by mean length of utterance (MLU). Results revealed positive trends in morpheme accuracy as MLU increased. Despite a large degree of between subject variability, the data demonstrated general patterns that were consistent with previous literature, namely that the rate and trajectory of morpheme acquisition differs from monolingual norms, and that particular morphemes are predictably more and less challenging for bilingual children to produce accurately. MLU "cut-points" were suggested based on functional breaks in accuracy for several morphemes. / text

Children with cerebral palsy that have severe motor impairments, and often co-occurring visual impairments, may often have an impaired ability in prelinguistic forms of communication. In order for children to establish intentional communication, research suggests that prelinguistic communicative competence must be in place. Access to alternative and augmentative communication (AAC) is not sufficient to enhance interaction if motivation to communicate intentionally does not exist. The purpose of this literature review is to discuss the important aspects of early assessment and intervention for children with cerebral palsy who have severe motor impairment. There is a wealth of information about the development, assessment, and intervention of prelinguistic communication in typically developing children and children with developmental delays; however, limited empirical research focuses on children with severe physical impairments. The aim of this project will be to draw conclusions from the available research in order to formulate a protocol for speech-language pathologists to use in assessment and intervention of prelinguistic communication in young children with cerebral palsy. / text

My essay is written from a basis of one of my own experiences were a child is perceived by us pedagogues as lonely and introverted, as well as having trouble socialising because of, what we can see, difficulties making himself understood verbally. I want to highlight how I as a pedagogue can respond to and strengthen children who are outside but still with the group, in a certain sense. I want to reflect on how we can deepen our understanding of these children and how we can facilitate for children who do not follow the norms of society when it comes to communication. I will analyse and draw conclusions with the help of theorists such as Jean Piaget and Lev Vygotskij and interpretations of these, but also look at it from a sociopsychological perspective as the interactions between people and environments play a large and distinctive role in preschool. The purpose of this essay is to enlighten how different we can see and experience situations in preschool. What can be seen as exclusion by an outsider does not necessarily have to be experienced that way by the person in question. Through my analysis I have gained attention to that we, through our individual understanding, interprete and judge other people's behaviour and actions based on our own experiences.