<p>Att finna en allmän accepterad definition av vad ledarskap verkligen innebär, är väldigt komplext. Det finns många olika definitioner på vad ledarskap är inom ledarskapslitteraturer. Det flesta har en bild av vad ledarskap är och vad en ledare sysslar med, men kan inte exakt definiera vad det egentligen betyder att vara ledare.</p><p>Vad är ett bra ledarskap enligt medarbetarna? Författarnas huvudfråga som beskriver uppsatsens innehåll.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka samt analysera vad som utmärker och kännetecknar ett bra ledarskap. Författarna ska även undersöka hur medarbetarna upplever ledarskapet samt huruvida motivation och inspiration från ledarna skapar trivsel på medarbetarnas arbetsplats.</p><p>Den undersökning som författarna valde att fokusera på var 15 djupa personliga intervjuer med medarbetarna på IKEA i Barkarby. Författarna har samtidigt forskat och sökt datamaterial och information både i litteratur, Internet samt annan faktainsamling. Författarna valde att använda en kvalitativ metod då författarna ville få en helhetsbild av undersökningen samt möjliggöra en ökad förståelse för sociala processer och samband.</p><p>Utifrån undersökningen och resultat anser författarna att ledarskapet på IKEA i Barkarby fungerar väldigt bra vad det gäller att motivera och skapa trivsel bland medarbetarna. Företaget skall även tänka på att bevara och utveckla den positiva sammanhållningen och andan som karaktäriserar organisationen.</p><p>I slutsatsen återknyter författarna arbetet till problemformuleringen och syftet, och utifrån teorin och undersökningen har författarna kommit fram till ett par slutsatser som karakteriserar ett bra ledarskap enligt medarbetarna.</p>

<p>Ledarskap kan utövas på många olika sätt och en ledare kan anamma en eller flera olika ledarstilar, både positiva och negativa. Men hur upplever medarbetare olika ledarstilar och vill kvinnor och män bli ledda på samma sätt? Ledarskapsforskning är ofta fokuserad på att undersöka vad en effektiv ledare bör ha för egenskaper och utgår sällan ifrån medarbetarens perspektiv. Vidare behövs studier som undersöker kvinnor och mäns preferenser vad gäller önskad ledarskapsstil då det kan vara till nytta för ledare att vara medveten om hur medarbetare av olika kön vill bli ledda. Av den orsaken studeras i den här uppsatsen ledarskap ur ett medarbetarperspektiv. Syftet är att undersöka om det finns skillnader i vilken ledarskapsstil som önskas hos en ledare beroende på om medarbetaren är man eller kvinna. För att ge ett bredare resultat som kan vara till hjälp för de som innehar ledande positioner studeras även likheter för att kunna redogöra för hur medarbetare önskar att en ledare ska fungera i olika situationer.</p><p>Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning hos medarbetare på tio bankkontor i Uppsala och Stockholm. Totalt distribuerades 110 enkäter och därav erhölls 78 svar. Resultatet visar att likheterna mellan kvinnor och män är större än skillnaderna. Där olikheter dock finns uppvisar männen en tendens att vara något mer prestationsinriktade än kvinnorna, som i sin tur är mer relationsinriktade. Resultatet visar även att medarbetare föredrar olika ledarstilar i olika situationer och en ledare kan således med fördel använda sig av en kombination av flera ledarstilar. Slutsatsen av studien är att båda könen värdesätter att ledare eftersträvar god kommunikation och bra stämning på arbetsplatsen, samt att en ledare bör undvika att vara alltför auktoritär.</p>

The debate about women and equality is a very burning issue in the Swedish society today. There are a lot of articles, TV-programs, books and web sites treating the position of female leaders today. There are also a lot of myths strongly attached to our minds hindering the equalization process between men and women. The main purpose of our study was to look at women as leaders and identify potential tendencies in businesses sectors dominated by mainly men or women. We also wanted to find out whether leadership behavior is more or less oriented towards relations- or task in any of the chosen sectors. It was even in our interest to see if our chosen respondents supported the myths in our society about male and female qualities. We interviewed 20 women in four different sectors, two dominated by men (Computer/It, Transport) and two dominated by women (School, Healthcare). These leaders were also asked to fill in questionnaires to give the study a quantifiable result in their behavior orientation. The results of our study showed that there are no significant tendencies in the leadership between the female dominated and male dominated sectors. Only the leaders in the school sector showed the same degree of relation and task orientation in their behavior. Leaders in the other three sectors showed a slightly bigger degree of orientation towards relations. We also found out that about 55% of our respondents thinks that there are really differences in behavior and qualities between men and women, the other 45% claimed that these differences are only myths existing in our head and that the behavior you choose is completely based on a persons personality.

Ledarskap kan utövas på många olika sätt och en ledare kan anamma en eller flera olika ledarstilar, både positiva och negativa. Men hur upplever medarbetare olika ledarstilar och vill kvinnor och män bli ledda på samma sätt? Ledarskapsforskning är ofta fokuserad på att undersöka vad en effektiv ledare bör ha för egenskaper och utgår sällan ifrån medarbetarens perspektiv. Vidare behövs studier som undersöker kvinnor och mäns preferenser vad gäller önskad ledarskapsstil då det kan vara till nytta för ledare att vara medveten om hur medarbetare av olika kön vill bli ledda. Av den orsaken studeras i den här uppsatsen ledarskap ur ett medarbetarperspektiv. Syftet är att undersöka om det finns skillnader i vilken ledarskapsstil som önskas hos en ledare beroende på om medarbetaren är man eller kvinna. För att ge ett bredare resultat som kan vara till hjälp för de som innehar ledande positioner studeras även likheter för att kunna redogöra för hur medarbetare önskar att en ledare ska fungera i olika situationer. Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning hos medarbetare på tio bankkontor i Uppsala och Stockholm. Totalt distribuerades 110 enkäter och därav erhölls 78 svar. Resultatet visar att likheterna mellan kvinnor och män är större än skillnaderna. Där olikheter dock finns uppvisar männen en tendens att vara något mer prestationsinriktade än kvinnorna, som i sin tur är mer relationsinriktade. Resultatet visar även att medarbetare föredrar olika ledarstilar i olika situationer och en ledare kan således med fördel använda sig av en kombination av flera ledarstilar. Slutsatsen av studien är att båda könen värdesätter att ledare eftersträvar god kommunikation och bra stämning på arbetsplatsen, samt att en ledare bör undvika att vara alltför auktoritär.

Att finna en allmän accepterad definition av vad ledarskap verkligen innebär, är väldigt komplext. Det finns många olika definitioner på vad ledarskap är inom ledarskapslitteraturer. Det flesta har en bild av vad ledarskap är och vad en ledare sysslar med, men kan inte exakt definiera vad det egentligen betyder att vara ledare. Vad är ett bra ledarskap enligt medarbetarna? Författarnas huvudfråga som beskriver uppsatsens innehåll. Syftet med uppsatsen är att undersöka samt analysera vad som utmärker och kännetecknar ett bra ledarskap. Författarna ska även undersöka hur medarbetarna upplever ledarskapet samt huruvida motivation och inspiration från ledarna skapar trivsel på medarbetarnas arbetsplats. Den undersökning som författarna valde att fokusera på var 15 djupa personliga intervjuer med medarbetarna på IKEA i Barkarby. Författarna har samtidigt forskat och sökt datamaterial och information både i litteratur, Internet samt annan faktainsamling. Författarna valde att använda en kvalitativ metod då författarna ville få en helhetsbild av undersökningen samt möjliggöra en ökad förståelse för sociala processer och samband. Utifrån undersökningen och resultat anser författarna att ledarskapet på IKEA i Barkarby fungerar väldigt bra vad det gäller att motivera och skapa trivsel bland medarbetarna. Företaget skall även tänka på att bevara och utveckla den positiva sammanhållningen och andan som karaktäriserar organisationen. I slutsatsen återknyter författarna arbetet till problemformuleringen och syftet, och utifrån teorin och undersökningen har författarna kommit fram till ett par slutsatser som karakteriserar ett bra ledarskap enligt medarbetarna.

Uppsatsens syfte är att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsättningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan påverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkätundersökning och korrelationsanalys utförts för att mäta arbetsmotivation och ledarstil. Studiens resultat visar att medarbetares inre upplevda arbetsmotivation har ett samband med vissa ledarstilar i de undersökta grupperna. En förklaring till de uppmätta sambanden kan vara att vissa ledarstilar innehåller faktorer som ger goda förutsättningar att motivera medarbetarna. / The purpose of this essay is to investigate if there are any connections between the workmotivation co-worker experienced and different leaderstyles. Some models suggest that the motivating potential for co-worker can be increased by conditions at work. There can be some factors in the enviroment which may effect the workmotivation, for example a leader´s leaderstyle. Some models suggest that different leaderstyles may have various effects on the workmotivation co-worker experience. A survey and correlationanalysis were conducted to measure the workmotivation and leaderstyle to answer the purpose of this essay. The result of this study shows that co-worker internal experience workmotivation is connected to some of the leaderstyles in the examined groups. One possible explanation to these connections could be that some leaderstyles contain factors that lead to favourable conditions for motivating the co-worker.

Inom sjukvården är det vanligt att chefer har samma yrke som sina medarbetare och att de dessutom är verksamma inom professionen samtidigt med sitt chefsuppdrag. Denna kvalitativa intervjustudie har undersökt hur klinikchefer och avdelningschefer inom svensk sjukvård upplever att dubbla roller påverkar ledarskapet och om de är uppgifts- eller relationsinriktade i sin ledarstil. Båda kategorierna tycker att det är en fördel att ha samma yrkeskompetens och klinikcheferna uttrycker att det ger pondus åt besluten. Klinikcheferna upplever att de arbetar för mycket och att det är höga krav på positionen. Ledarstilen skiljer sig inte markant mellan grupperna ändå förefaller klinikchefernas stil att väga mer åt det uppgiftsorienterade hållet. Dubbla roller upplevs påverka tillgängligheten i chefskapet, vilket minskar medarbetarkontakten. / In Swedish healthcare it’s common that managers have the same professional background as their employees. Furthermore most managers still practice their medical profession. This qualitative study has examined how managers of clinics and departments experience that dual roles affect the leadership and if they are result- or relation oriented in their leadership style. Both categories think that it’s an advantage to have the same professional background. The clinical managers express that it gives them authority, but that the demands and the workload are too high. The leadership style doesn’t differ much between the groups, still the clinical managers interpret themselves as more result oriented. Dual roles affect the availability of the leadership, which reduces the contact with the employees.

Syftet med detta examensarbete var att ur ett elevperspektiv belysa hur skolpersonalens bemötande uppfattas av elever i två olika skolor. 112 elever från år 4-6 och år 9 deltog i undersökningen. Metoden var tvåfaldig och bestod av en kvantitativ enkätundersökning med en komparativ redovisningsdel. Resultatet av undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla elever anser att de sällan eller aldrig får påverka och planera sitt skolarbete. 65 procent av eleverna i år 4-6 och 50 procent i år 9 anser att det finns ”dåliga” regler på skolan. De regler som eleverna tycker är dåliga är de regler som eleverna oftast bryter mot. 25 procent av eleverna i år 4-6 och 10 procent av eleverna i år 9 anser att läraren alltid lyssnar på dem. Ungefär 10 procent av eleverna i undersökningen anser att de dagligen eller några gånger i veckan blivit orättvist behandlade av någon vuxen i skolan. Resultatet av vår undersökning mynnar ut i en diskussion kring skolans utformning. Är den borgerliga skolpolitiken med ”hårdare tag” rätt sätt att bemöta eleverna? Vi finner stöd i aktuell forskning och den svenska läroplanen som talar för att skolan istället ska bygga på empati och demokrati. De regler i skolan som eleverna anser är ”bra” handlar om att behandla sig själv, andra och närmiljön väl. Det kan tolkas som att även de ger uttryck för att de värnar om empatin i skolan.

Syftet med denna studie är att granska arméofficerares ledarskap i rollen som handledare i den svenska Försvarsmakten. Studien beskriver och karaktäriserar handledarbeteenden i handledarrollen samt vilka ledarstilar som kan observeras i dessa handledarbeteenden. Utifrån dessa beskrivningar, samt intervjupersonernas självbilder av sitt eget ledarskap, är även ett mål med studien att problematisera Försvarsmaktens föreskrivna ledarskapsmodell med stöd av ett nyinstitutionellt och kritiskt perspektiv. Empirin samlades in via observationer tillsammans med kvalitativa intervjuer vilka gjordes i direkt anslutning till observationerna.   Resultatet visar att handledarbeteenden kan karaktäriseras på tre huvudsakliga sätt: coachande handledarbeteenden, kontrollerande handledarbeteenden samt handledarbeteenden genom att vara modell. Ledarstilarna i handledarbeteendena bildar en komplex mosaik av både utvecklande och transformativa samt konventionella och transaktionella ledarstilar vilka även visar att de avsedda ledar-stilarna till stor del divergerar från de observerade ledarstilarna. Denna diskrepans mellan ledarstilsavsikter och ledarstilshandlingar diskuteras utifrån ett mikro-perspektiv och ett makroperspektiv och två förklaringsmodeller presenteras: problemet med situationens imperativ samt problemet med ledarskapsideologins glapp. En alternativ ledarstil presenteras även i form av den styrande ledarstilen.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra elevers uppfattningar om lärarauktoritet och jämföra dessa elevers uppfattningar. Examensarbetet omfattar åtta kvalitativa intervjuer med gymnasieelever på samma skola i en mellanstor svensk stad samt en kvalitativ intervju med en modersmålslärare. Denna studie är delvis en komparativ studie mellan arameiska/syrianska elever och svenska elever syn på lärarauktoritet. Undersökningens resultat visar att elevens syn på lärarens auktoritet påverkar elevens lärande och studiemotivation. Läraren i Syrien, Libanon, Irak och Turkiet har en mer utpräglad auktoritär ledarroll och ställer högre krav och förväntningar på eleverna än i svenska skolan. Respekt för läraren är en självklar del i de arameiska/syrianska elevernas bemötande av läraren i hemländerna där lärarens auktoritära hållning inte kan ifrågasättas. Samtidigt beskriver eleverna med arameisk/syriansk bakgrund hur lärarauktoriteten i svenska skolan urholkats alltmer och inte är given på förhand. Dessa elever menar vidare att svenska skolan genomsyras av demokratiska värderingar där eleven ges större möjligheter och inflytande i jämförelse med elevens passiva roll i hemlandets skola. Samtliga elever med svensk bakgrund anser att eleverna ska vara med och kunna påverka undervisningen och att lärarens bestämdhet/tydlighet ger uttryck för elevernas syn på lärarauktoriteten i klassrummet. Oavsett elevernas etniska och kulturella bakgrund förespråkar samtliga elever i undersökningen ett demokratiskt ledarskap i klassrummet där elever med syriansk bakgrund särskilt betonar elevens frihet och respekt för läraren som särskilt betydelsefulla.