Syftet med följande arbete är att få en bild av hur man genom lärarens kontroll kan bäst förebygga och uppnå ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lärarstilar faktiskt tillämpas idag samt i vilken kontext lärarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ”classroom management” samt redogör två normativa program om ledarstil. Med hjälp av klassrumsobservationer och lärarintervjuer ville jag ta reda på vilka ledarstilar lärare tillämpar, hur och varför deras metoder är effektiva. Jag ville även se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprätthålla ordning i sina klassrum. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att lärarnas tillämpade ledarstil inte sammanfaller bra med de styrdokument och den forskning som finns eftersom ordningsreglerna varken är bestämda i demokratiska former eller konsekvent tillämpade. Resultaten pekar dessutom på att skolans relativt låga ordningsproblematik är oberoende av lärarnas aktiva kontrollåtgärder och att svaret i stället ska sökas i lärarnas socialkompetens.

The aim of this study was to examine if transformational leadership, transactional leadership, gender, educational level, income and age predict work motivation, referring to Herzberg’s motivation-hygiene theory. According to past research the factors above increase work motivation. The study was brought about with a survey based on the Multi Factor Leadership Questionnaire (MLQ-5X), Herzberg’s motivation-hygiene theory and demographic items. The result showed that transformational leadership and age predicted the motivation factors. Transformational leadership also predicted the hygiene factors, nevertheless with minor correlation. Age, gender, income and educational level had no influence on the motivation- and hygiene factors. An interpretation of the result might be that transformational leadership contains factors that easily motivate employees while age has a greater importance when it comes to satisfaction and motivation than it has to dissatisfaction. / Syftet med den här studien var att undersöka om faktorerna transformational ledarskap, transactional ledarskap, kön, utbildningsnivå, inkomst och ålder predicerar arbetsmotivation, utifrån Herzbergs motivations- och hygienfaktorer. Enligt tidigare forskning leder ovan nämnda faktorer till högre arbetsmotivation. Studien genomfördes med en enkät baserad på ledarskapsformuläret Multi Factor Leadership Questionnaire (MLQ-5X), Herzbergs motivations- och hygienfaktorer samt demografiska frågor. Resultatet visade att transformational ledarskap och ålder predicerade motivationsfaktorerna. Även hygienfaktorerna predicerades av transformational ledarskap men dock svagare. Ålder, kön, inkomst och utbildning hade ingen inverkan på vare sig motivations- eller hygienfaktorerna. En tolkning till resultatet kan vara att transformational ledarskap innehåller faktorer som ger goda förutsättningar att motivera medarbetarna medan ålder har en större betydelse för trivsel och motivation än vad den har för vantrivsel.

<p>The aim of this study was to examine if transformational leadership, transactional leadership, gender, educational level, income and age predict work motivation, referring to Herzberg’s motivation-hygiene theory. According to past research the factors above increase work motivation. The study was brought about with a survey based on the Multi Factor Leadership Questionnaire (MLQ-5X), Herzberg’s motivation-hygiene theory and demographic items. The result showed that transformational leadership and age predicted the motivation factors. Transformational leadership also predicted the hygiene factors, nevertheless with minor correlation. Age, gender, income and educational level had no influence on the motivation- and hygiene factors. An interpretation of the result might be that transformational leadership contains factors that easily motivate employees while age has a greater importance when it comes to satisfaction and motivation than it has to dissatisfaction.</p> / <p>Syftet med den här studien var att undersöka om faktorerna transformational ledarskap, transactional ledarskap, kön, utbildningsnivå, inkomst och ålder predicerar arbetsmotivation, utifrån Herzbergs motivations- och hygienfaktorer. Enligt tidigare forskning leder ovan nämnda faktorer till högre arbetsmotivation. Studien genomfördes med en enkät baserad på ledarskapsformuläret Multi Factor Leadership Questionnaire (MLQ-5X), Herzbergs motivations- och hygienfaktorer samt demografiska frågor. Resultatet visade att transformational ledarskap och ålder predicerade motivationsfaktorerna. Även hygienfaktorerna predicerades av transformational ledarskap men dock svagare. Ålder, kön, inkomst och utbildning hade ingen inverkan på vare sig motivations- eller hygienfaktorerna. En tolkning till resultatet kan vara att transformational ledarskap innehåller faktorer som ger goda förutsättningar att motivera medarbetarna medan ålder har en större betydelse för trivsel och motivation än vad den har för vantrivsel.</p>

The purpose of this study was to examine the leadership style that is preferred by the employees from a psychosocial- and productive perspective. The study is based on Lewin et al´s research on the three leadership styles authoritarian, democratic and laissez-faire leader. This is a quantitative study with a questionnaires as data collection method. The sample consisted of individuals working in a municipality in one nursing unit. The data from the survey were analyzed by three separate one-way depending ANOVA in IBM statistics SPSS 22. As the leadership groups were compared with each other, the results showed, just as previous research, that the democratic leadership style was most preferable from both psychosocial and productivity perspective. The study is based on three hypotheses, hypotheses 1 and 3 was confirmed by the results while hypothesis 2 was rejected. Employees prefer a leadership style that promotes participation and collaboration that creates a foundation to work independently. / Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil som är önskvärd av medarbetarna ur ett psykosocialt- och produktivt perspektiv. Studien baseras på Lewin et al´s forskning om de tre ledarstilarna auktoritär, demokratisk samt låt-gå ledaren. Detta är en kvantitativ studie med enkäter som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av individer som arbetar på en kommun inom omvårdnadenheten. Datat från enkäten analyserades genom tre separata envägs-beroende ANOVA i IBM statistics SPSS 22. Då ledarstilsgrupperna jämfördes med varandra visade de på, precis som tidigare forskning, att den demokratiska ledarstilen var mest önskvärd ur både psykosocialt och produktivitetsperspektiv. Studien baseras på tre hypoteser, hypotes 1 och 3 bekräftades genom resultatet medan hypotes 2 förkastades. Medarbetarna föredrar en ledarstil som förespråkar delaktighet och samverkan som skapar en grund och trygghet för ett självständigt arbete.

The purpose with this examine was to study the teachers perception of leadership in the classroom and also how they experience the conditions of this. The method used was qualitative, and builds on a total of six interviews. Stensmos five leadership tasks in the classroom that constitute leadership context have provided the theoretical basis of this study. The leadership tasks have therefore been used as theoretical tools in this study to analyze the teachers’ reasoning about their own leadership style. In general, results showed that the teachers talk about dissimilar qualities within different kinds of leadership tasks which results in different consequences and effects on the pupils, the teaching and on the teacher leadership in the classroom. The study also shows that some teachers reason about leadership styles in a way that I would like to call autocratic situational leadership and democratic situational leadership. The concept is based on the finding that teachers who advocate the application of an autocratic leadership style express the standpoint that it is the circumstances and the situation in the classroom that demands this kind of leadership style. This is the reason why teachers interpret the autocratic leadership style as an application of a situation related leadership. The teachers that articulate a democratic approach also express the necessity to adapt their leadership style to the level of the pupils and thereby the teachers interpret the democratic leadership style to be situational leadership as well.

Intresset för hur man skapar effektiva, mer lönsamma och flexibla organisationer tenderar att öka kraftigt. Det är främst kortsiktiga finansiella intressen som får ledningen på företag att förändra organisationen med inriktning mot personalnedskärningar. Det finns tankegångar om att en mindre och flexibel arbetsstyrka är mera kostnadseffektivt och flexibelt för företag. Svårigheter kan dock uppstå i hur man lyckas med förändringen, såtillvida om arbetet verkligen blir mera effektivt och flexibelt. Med anledning av denna bakgrund har jag studerat hur medarbetare upplever en organisationsförändring. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka upplevelser medarbetarna har av organisationsförändringen, samt hur medarbetarna upplever förändringen avseende delaktighet och hur de upplever att organisationen använder den kunskap medarbetarna har. Jag har genomfört en kvalitativ studie men inslag från fenomenologin. Jag har genomfört intervjuer med sex medarbetare. Medarbetarna upplever förändringen som en tuff bantning där det sagts upp folk i alla åldrar. Motivationen har sjunkit bland medarbetarna på grund av problem, gnäll och oro. Medarbetarna har tappat förtroende för ledningen och menar att ledningen genomfört beslut som ej är förankrade. Det har byggts upp ett motstånd mot förändringen. Medarbetarna menar att det inte finns utrymme för att vara med och påverka eller att ha dialoger. Medarbetarna upplever att  organisationen använder medarbetares kunskaper på ett nonchalant och otydligt sätt, samt att kassationer och leveransförseningar har ökat.

Studien undersöker hur lärare anpassar sina ledarstilar och arbetsmetoder för att främja motivation hos elever på högstadiet. Vi undersöker hur lärare anpassar sig till olika situationer där miljö, deras egen ledarstil och olika händelser i undervisningen påverkar lärarens anpassning. Vår frågeställning har varit: Vilka anpassningar gör idrottslärare i idrott och hälsa för att främja högstadieelevers motivation? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ studie där 5 lärare intervjuas och observeras där. Den tidigare forskningen fann vi genom databaserna Libsearch via EBSCO. Vår forskning har utgått från Mosstons teori och ledarstilarna auktoritär, demokratisk, låt-gå och situationsanpassad ledarstil för att förstå hur olika anpassningar görs baserat på om undervisningen är mer lärarstyrd eller elevcentrerad. Resultatet nådde fram till att lärare ständigt behöver anpassningar på grupp och individnivå för att främja elevers motivation utifrån olika situationer. Resultatet visade även att för att lärare ska kunna göra dessa anpassningar behöver de bygga relationella band med eleverna.

Ledarskap finns på flera platser i samhället och kan se ut på olika sätt. Det är något som alla känner till eller har kommit i kontakt med på ett eller annat sätt. Likt ord som lycka eller kärlek är ledarskap subjektivt och öppet för tolkning. Vissa hävdar att ledarskap är en medfödd förmåga medan andra menar att det är en förmåga som kan tränas upp. Ledarskapets speciella karaktär med sin skiftande betydelse och utseende fick oss att skriva det här arbetet. Ledarskap är så mycket mer än att bara leda människor eller ge order. Som en social konstruktion skapas ledarskapet för att kunna styra, leda och bemöta krav från exempelvis omgivningen.Syftet med studien är att undersöka hur studenterna på Högskolan i Borås uppfattar ledarskap. Vi har valt att genomföra studien utifrån en kvantitativ och kvalitativ metod med utgångspunkt i form av enkätundersökning och intervjuer. Empirin ligger till grund för analysen och består av kännetecken och påståenden om ledarskap. Samtidigt som vi har gjort ett försök till att visa hur institutionalismen kan kopplas till ledarskap. Resultatet visar att studenterna har en bred uppfattning om företeelsen ledarskap. En ledare skall vara duktiga på flera olika saker och förfoga över egenskaper som exempelvis kommunikationsförmåga, förtroendeingivande och samarbetsvillighet. / Program: Ekonomie magisterutbildning i företagsekonomi 60 hp

<p>Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika länder som deltagare påverkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville även jämföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika länderna och ta reda på om det påverkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras inställning till sammanslagningen.</p><p>Metod: I denna uppsats har både sekundär- och primärdata använts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens påverkan och olika ledarstilar men jag har även samlat in egen primärdata genom intervjuer med två personer från Nordea. Sedan har jag jämfört resultatet av intervjuerna med teorin för att få en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea.</p><p>Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krävts av cheferna för att samarbetet ska fungera. Det finns stora skillnader bland chefernas sätt att leda och detta har bekräftats i både teorin och empirin. Nordea har med sammanslagningen blivit en stor och attraktiv bank bland de svenska storföretagen, eftersom de nu och kan hantera nordiska affärer bättre än andra banker.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: En fusion mellan SEB och Nordea har diskuterats i media och det skulle ha varit kul att göra en jämförelse hur väl de två bankerna passar ihop och se vad resultatet visar. Att jämföra Nordeas sammanslagning med en annan större fusion skulle också vara kul för att verkligen se vad som gjorts bra respektive mindre bra i Nordeas fusion.</p><p>Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ger en förklaring till hur viktigt det är att ta hänsyn till kulturen i det andra företaget i en fusion. Att båda parter lär sig hur och varför de andra ledarna agerar som de gör. Detta är värdefullt för att kunna utveckla eller modifiera sitt eget beteende för att underlätta samarbetet.</p> / <p>Aim: The purpose with this assignment was to see how a merger with four different participants in four countries has affected a large organisation as Nordea. To see the differences in the culture and the problems they caused in the integration process. I also wanted to compare the different manager styles in the different countries and find out if they had an impact on the leadership style in Sweden. Even the mass medium survey during the integration process will be investigated to see their attitude towards the merger.</p><p>Method: Both secondary- and primary data has been used in this paper. I have studied what other has written about the merger, culture affect and different managerial style which are secondary data. I have also collected my own primary data through interviews with two persons from Nordea. Afterwards I compared the results from the interviews with the theory to get a good understanding how the merger and integration process worked in Nordea.</p><p>Result & Conclusions: The different cultures included different managerial styles into the merger and a certain adaptation was needed by the managers to make the cooperation work. There are big differences in the way managers leads and that has been confirmed in both theory and empirical studies. Nordea has by the merger grown and are now a big bank and attractive among the big Swedish companies, because they are now can handle Nordic affairs better then others banks.</p><p>Suggestions for future research: A merger between SEB and Nordea has been discussed in media and it would be interesting to compare the two banks and see how well they fit each other and what the result could turn out to be. Comparing the Nordea merger with another big fusion would be interesting and make it possible to see what was made good and bad in the Nordea merger.</p><p>Contribution of the thesis: This assignment gives an explanation on how important it is to consider the culture in the other company in a merger. It is important for both parts to learn how and why the managers’ act in the way they do, to be able to modify and develop their own behaviour to facilitate the collaboration.</p>

<p>The aim of this thesis is to explore from a cultural diversity perspective, students 'views on teachers' leadership styles in the classroom and what style of management students prefer. The study uses a qualitative methodology to interviewed focus groups of students consisting of a total of twelve students at a secondary school in Botkyrka municipality. The corpus was divided into three different groups. Overall, results showed that students seem to prefer an intercultural situational leadership style. This is based on the students expressed need of wanting to be understood on the basis of their cultural background. That means that the teacher according to their background,  situation and knowledge should adapt leadership. Teachers should also be leaders who maintain balance, responsiveness and flexibility in teaching style in order to increase the motivation of students.</p>