Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer tillskrivs auktoritet från sina medarbetare. Metod: Kvalitativ intervjustudie med primärdata från två chefer och totalt 7 medarbetare till dessa chefer. Teori: Denna studie utgår från teorier kring ledarskap, ledarstil och auktoritet. Slutsats: Chefer tillskrivs inte auktoritet utifrån om denne är internt eller externt rekryterad utan personliga egenskaper och ledarstil verkar i vårt fall spela större roll.

Distansarbete är en arbetsform som blir allt vanligare i dagens arbetsliv, men som kan innebära ut- maningar för hur ledarskapet organiseras. Dessa utmaningar gäller såväl hur kommunikationen sker på distans samt hur ledare ska styra sina medarbetare. Tillit och kontroll nämns ofta som avgörande faktorer för ett fungerande distansledarskap. Syftet med denna studie är att undersöka ledares upp- levelser av att leda på distans. Studien fokuserar på ledarnas upplevelser kring hur kommunikationen sker med medarbetarna och om det är en viss ledarstil som kommer till uttryck i distansledarskapet. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för in- samling av material. I studien deltog 6 informanter från en utvald organisation. Resultatet visar att kommunikationen vid distans blir mer formell och att ledarna ger uttryck för både en relations- och uppgiftsorienterad ledarstil. En slutsats som kan dras från studien är att kommunikationen vid ett distansledarskap måste anpassas. Den andra slutsatsen är att det blir en balansgång för ledare att visa tillgänglighet för sina medarbetare samtidigt som de inte vill upplevas som kontrollerande. Vidare visar resultatet på kontrasterna mellan att leda på distans och på plats, vilket kan ha gynnats av att studien genomfördes under Covid-19 pandemin. Studiens resultat är ett bidrag för att utveckla för- ståelsen kring utmaningarna med ett distansledarskap och är till nytta för de organisationer som planerar att införa eller förbättra distansarbete.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka faktorer pedagogerna anser är möjliga och viktiga att arbeta med för att skapa ett fungerande klassrumsklimat. Studien undersöker även varför och för vem klassrumsklimatet skall fungera enligt pedagogerna. Undersökningen har genomförts på grund av våra skilda upplevelser av klassrumsklimat under vår verksamhetsförlagda tid. Varför är det oroligt i ett klassrum medan det inte är det i ett annat klassrum? Varför fungerar samarbetet och klassrumsklimatet i vissa klassrum medan det inte gör det i andra klassrum? Detta har vi diskuterat och funderat över vad det kan bero på. Detta undersöktes genom studier av tidigare forskning i detta ämne. Tidigare studier inom ämnet nämner att faktorer som goda relationer elever emellan, trygghet samt tydliga regler är en förutsättning för ett fungerande klassrumsklimat. Vår undersökning är genomförd på två olika skolor med fem intervjuade pedagoger där vi använde oss av en kvalitativ/intervjumetod.I vår empiriska del presenteras vad som, enligt intervjupersonerna och tidigare forskning, kännetecknar ett fungerande klassrumsklimat. Vår studie påvisar att trygghet, ledarskap och tydliga regler och normer är viktigt för ett fungerande klassrumsklimat. Studien visar även att pedagogerna anser att relationer är viktiga så som att visa varandra respekt, ärlighet och konsten att kunna lyssna på varandra. Resultatet visar i stora drag på att tidigare forskning och de intervjuade pedagogerna är överens om vad som kännetecknar ett fungerande klassrumsklimat.Nyckelord: grupptillhörighet, klassrumsklimat, ledarstil, samspel och trygghet. / The purpose of this study is to find out what factors teachers believe is possible and important to work with to create a functioning classroom. The study also examines why and for whom classroom climate shall operate as educators .The survey was conducted because of our differing perceptions of classroom climate during our clinical time . Why is it anxiously in a classroom while it is not in another classroom ? Why does the cooperation and classroom environment in some classrooms , while it does not in other classrooms ? This we have discussed and thought about what it might depend on . This was investigated through the study of past research on this topic . Earlier studies in the subject mentions that factors that good relationships between students , security and clear rules is a precondition for a functioning classroom. Our investigation is carried out at two different schools with five teachers interviewed where we used a qualitative / interview method.In our empirical section presents what is , according to the interviewees and previous research , characterizes a functioning classroom. Our study demonstrates that security , leadership and clear rules and standards is essential for a functioning classroom. The study also shows that the teachers believe that relationships are important so as to show each other respect, honesty and the art of listening to each other. The result shows an outline of the previous research and the interviewed teachers agree on what constitutes a functioning classroom.Keywords: group affiliation , classroom climate , management style, interaction and security.

SammanfattningInom läraryrket ställs det väldigt höga krav på pedagogerna, både socialt och yrkesmässigt. Uppgifterna och kraven som ställs på pedagogerna är både fler och annorlunda idag mot vad de var tidigare. Pedagogernas roll idag är mer mångfacetterad. Pedagogerna ska inte bara ge eleverna fakta kunskaper utan även vara förebilder i det sociala samspelet med andra. Pedagogerna behöver således ha en förståelse för de olika ledarstilarna. Detta för att kunna anpassa sin ledarstil efter olika situationer och elevers behov. Med hjälp av detta examensarbete vill vi visa hur viktig pedagogens ledarstil är för klassrumsklimatet. En pedagog kan, med hjälp av sin ledarstil, förändra klassrumsklimatet i såväl positiv som i negativ riktning. Våra frågeställningar är följande: 1.Vilka ledarstilar möter en klass under en vecka? 2.Förändrar pedagoger sin ledarstil allt eftersom gruppen förändras? För att få svar på dessa två frågeställningar använde vi oss av en observationsmetod. Vi observerade en klass under en vecka och därefter analyserade vi varje genomförd observation. Våra analyser bygger på forskning kring ämnesområdet ”pedagogers ledarstil”. De ledarstilar som alla pedagoger har någon eller några influenser från är från de mest omskrivna ledarstilarna nämligen; den auktoritära, den demokratiska, den assisterande eller den överlåtande ledarstilen. Våra observationer samt analyser visade att den observerade klassen mötte alla de ovan nämnda ledarstilarna under en vecka samt att pedagoger kan förändra sin ledarstil om gruppen förändras. Våra observationer visade också att pedagogens ledarstil är av yttersta vikt för att få ett bra klassrumsklimat då en pedagog kan, med hjälp av situationsanpassad ledarstil, få ett bra klassrumsklimat. Samma pedagog kan också få ett sämre klassrumsklimat genom att inte reflektera över sin ledarstil. Det är med andra ord av yttersta vikt att pedagoger blir mer medvetna om sin ledarstil och vilken betydelse den har för klassrumsklimatet. Nyckelord: Förhållningssätt, klassrumsklimat, ledarskap, ledarstil samt observationer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledare inom turismbranschen går tillväga för att möta olika behov hos sin säsongsanställda personal, med intentionen att öka arbetstillfredsställelse och frambringa positiva arbetsprestationer. Meningen med detta är att det ska generera god kundservice med hög kundnöjdhet, vilket är avgörande för företagets mål och fortlevnad. För att besvara uppsatsens syfte har vi använts oss av en teoretisk referensram där den säsongsanställda personalens karaktäristika beskrivs samt ledarskapsteorier om hur ledare kan arbeta för att bemöta deras behov. Teorier som presenteras är: uppgifts- och relationsorienterat ledarskap, situationsbestämd ledning samt SEL-modellen som är en version av situationsbestämd ledning men med anpassning till säsongsanställd personal. För att besvara våra forskningsfrågor har tio intervjuer genomförts med olika ledare verksamma på Gotland inom turismbranschen. Därmed är det ledarnas perspektiv som presenteras och utgör studiens empiri. Resultatet av undersökningen visade att på grund av att företagens högsäsong är tidsbegränsad, utmanas ledare som arbetar med säsongsanställd personal i sitt arbetssätt att kombinera bemötandet av personalens behov med företagets mål. Ledarskap för säsongsanställda ställer höga krav på ledarens förmåga att lära känna sin personal för att bygga relationer med dem. Det framträder två spår i ledarskapet för säsongsanställda, dels att erbjuda emotionellt stöd i form av stöttning och relationsskapande, och dels att vara tydlig och direktiv för att säkerställa kvaliteten på arbetet. Relationen är viktig i den mån att den är avgörande för att de ska trivas och förhoppningsvis komma tillbaka nästa säsong. Eftersom det varje år ofta anställs ny personal är ett direktivt ledarskap avgörande då upplärning av arbetet är en stor del i början av arbetet, och att tydlighet i arbetsuppgifterna är betydande för att verksamheten ska fungera. För att lyckas i arbetet krävs en balans av uppgifts- och relationsorienterad ledarstil samt anpassad ledarstil med flera väl uttänkta tillvägagångssätt hos ledaren. För att kunna anpassa ledarskapet krävs en förståelse för den stora variation av människor som säsongsanställda utgör och vilka faktorer som påverkar deras arbetsprestation. / The purpose of this thesis was to investigate how leaders in the tourism industry on Gotland work to meet the different needs of their seasonal staff, with the intention of increasing job satisfaction and producing positive work performance. This with the aim that it will generate good customer service with high customer satisfaction, which is crucial for the company's goals and survival. To answer the purpose, we have used a theoretical frame of reference where both the characteristics of the seasonal staff are described as well as leadership theories on how leaders can work to meet their needs. Theories that are presented are: task-oriented leadership, relationship-oriented leadership, situation-specific management and the SEL model. The SEL model is a version of situation-specific management with adaptation to leadership for seasonal employees. To answer our research questions, ten interviews were conducted with various leaders active on Gotland in the tourism industry. Thus, it is the leaders' perspectives that are presented and constitute the empirical study. The results of the survey showed that due to the fact that the companies' high season is limited in time, managers who work with seasonal staff are challenged in their way of working to combine the response to staff's needs with the company's goals. Leadership for seasonal employees means that the diversification that the staff group constitutes places high demands on the manager's abilities to get to know his staff in order to build relationships with them. Two prominent tracks in the leadership for seasonal employees are partly to offer emotional support in the form of support and secure relationships, and partly to be a clear and directive leader. The relationship is important insofar as it is crucial for them to thrive and hopefully come back next season. As a number of new staff are hired each year, direct leadership is crucial as training of the work is a large part of the beginning of the work, and that clarity in the tasks is important for the business to function. To succeed, a balance of task- and relationship-oriented leadership style is required, as well as an adapted leadership style with several well-thought-out approaches of the leader. To be able to adapt leadership requires an understanding of the great variety of people that seasonal employees make up and what factors affect their work performance.

En undersökning som har gjorts visade att unga inte finner det attraktivt att arbeta som chefer, med anledning av att de anser att det är för tidskrävande. Undersökningen uppmärksammades och resultatet av det lede in på delat ledarskap som en alternativ lösning, ett ledarskap som delas av två eller flera chefer. Den här varianten av ledarskap utövas i större utsträckningen än vad som kan förmodas. Men kan vara diffust att förstå sig på. Utifrån uppsatsens målsättning i att skildra delat ledarskap utifrån ledarnas perspektiv. Två olika intervjuer har tillämpats på fyra informanter. Det tillsammans med teori samt forskning har lett fram till att delat ledarskap kan vara bra att tillämpa vid komplexa chefstjänster. Men att det finns behov av tydlighet på alla plan, och att konstellationen bildar en ödmjukhet samt förståelse för varandra med total prestigelöshet. Den tenderar att bilda en ledarstil som har hög omtanke för relationer för att kunna bedriva sitt ledarskap. Att kunna uppnå den yttersta formen av delat ledarskap samledarskap är svårt inte minst på grund av juridiska aspekter men även för att det kan vara svårt att uppnå totalt samspel över arbetsuppgifter, ansvar samt befogenheter och fortfarande hålla det tydligt. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p>Abstrakt</p><p> </p><p>Syftet med studien var att belysa vad ledarskapet har för betydelse för personalomsättningen inom social omsorg och om hur arbetstillfredsställelse och ett bra ledarskap skapas. Vi ville beskriva, förstå och tolka erfarenheter av detta. Undersökningen är en kvalitativ ansats där empirin består av 11 intervjuer inom Social omsorg. Intervjupersonerna bestod av sju medarbetare och fyra chefer. Sammanställandet av undersökningen har visat på bland annat att medarbetare och chefer såg olika på vad som hör till en chefs uppgifter. Ledarskapet kan ha en viss betydelse för dem som sökte arbete. Om man däremot redan arbetade i en organisation när en ny chef med ”dåliga” egenskaper anställdes hade man en benägenhet att i större grad ha överseende med detta.  En slutsats var att det inte fanns något tydligt samband mellan personalomsättning och ledarskap.</p><p>.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Nyckelord: Personalomsättning, ledarskap/ledarstil, arbetstillfredsställelse.</p><p> </p>

<p>Background: How do leaders act during organisational changes which involve downsizing? The leader often ends up in focus during these processes. These issues are by no means recently developed. Already the medieval author Machiavelli wrote about leaders’ problems with leading changes. The authors of this thesis are therefore interested in how leaders act during these processes and how they think upon their own behaviour. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is hence, from a leader perspective, to investigate if there are any possibilities of identifying a specific leadership style which is used during the processes of downsizing an organisation. </p><p>Research Method: To obtain the result mentioned below the authors realized five interviews with different business leaders in order to get hold of their opinions regarding the issue. What the authors did was to connect the leaders’ behaviour with the most explicable leadership style.</p><p>Result: The authors came to the conclusion that the most explicable leadership styles were the directive and the transformational ones. It was also stated that the theories in this thesis were not sufficiently fulfilling in answering the purpose.</p>

<p>Kännetecknande för IT-företag är att de verkar i en dynamisk och turbulent miljö där teknikskiften är vanligt förekommande. Personalen är kompetent och välutbildad och är dessa företags mest värdefulla tillgång. Cheferna/ledarna är i många fall betydligt yngre jämfört med"traditionella"ledare för andra börsnoterade bolag. Skiljer sig ledarskapet i dessa företag åt från ledarskapet i traditionella företag? Vi har i studien haft en fallstudieliknande ansats, där vi har intervjuat fyra ledare för IT-företag i Sverige. De resultat vi fått i intervjuerna har analyserats med hjälp av befintlig ledarskapsteori. Ledarskapet i IT-företag kännetecknas av ett jämlikt förhållande mellan ledare och anställda där dialog, konsensus och ömsesidig respekt är nyckelord. Ledare för IT-företag har även i stor utsträckning en processyn på ledarskap och kännetecknas även av entreprenörskap.</p>

<p>Syfte: Syftet med detta arbete är att se om ledare tenderar att ha skiftande ledarstilar i och med att de har skiftande förutsättningar. Vi vill även se hur stor medvetenhet ledare tenderar att ha beträffande sin egen ledarstil.</p><p>Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie, med intervjuer som ett viktigt inslag. Informationen som vi har insamlat ligger till grund för vår analys och slutdiskussion. Vi har utfört en intensiv studie där vi endast har intervjuat några få respondenter och utifrån de erhållna svaren bildat oss en uppfattning. Vi har studerat redan befintliga teorier och ställt dessa mot vårt empiriska material. Vårt mål har inte varit att hitta en absolut sanning, utan vår avsikt har varit att se om vår empiriska undersökning stämmer, eller inte stämmer, överens med tidigare forskning.</p><p>Resultat & slutsats: Det som vi har funnit är att ingen av våra respondenter har en renodlad ledarstil. De leder som de önskar att leda, men vi ser dock att vissa förutsättningar påverkar ledarstilen. Verksamheter med olika inriktningar och skiftande produktion påverkar ledaren, i och med att kraven varierar mellan olika branscher. Det som vi kan konstatera, är att ledarstilen är ett medvetet val i den bemärkelse att samtliga respondenter har valt att leda efter hur de är som personer. Samtliga respondenter är även överens om att de egenskaper de själva har och hur de är som personer, speglar den bild av ledare som de vill vara.</p><p>Förslag till vidare forskning: Ett förslag på vidare forskning, kan vara att undersöka ledarstilar i en viss vald bransch och därmed inrikta sig till på en och samma typ av verksamhet. Det kan vara intressant att se om det finns likheter/olikheter på ledarskapet inom samma verksamhetsgren, och jämföra dessa ledare med varandra.</p><p>Uppsatsens bidrag: Våra förhoppningar är att denna uppsats ska bidra till en ökad förståelse för att ledare och deras stilar inte är en enkel ekvation. Främst ser vi att vårt arbete kan vara till nytta för medarbetare. Vi tror att en ökad medvetenhet hos dem kan leda till en ökad förståelse för varför deras ledare har en viss stil och därmed skapa viss respekt.</p> / <p>Aim: The aim of this work is to see if leaders tend to have varying leadership styles in view of the fact that they have varying conditions. We also want to see how big awareness leaders tend to have regarding there own leadership style.</p><p>Method: We have chosen to carry out a qualitative study, with interviews as an important element. The information we have collected constitute the base for our analysis and conclusions. We have completed an intensive study where we only have interviewed a few persons, and formed an understanding on the basis of the answers. We have studied already existing theories and compared them with our empirical material. Our goal have not been to find an absolute truth, instead our intention have been to see if our empirical investigation correspond or not with earlier research.</p><p>Result & Conclusions: What we have found is that none of our respondents have a pure leadership style. They lead as they wish to lead, but we can see that some conditions do have an effect on the leadership style. Businesses whit different directions and changing productions affect the leader, since the demands vary between branches. What we could state is that the leadership style is an aware choice in the sense that all respondents’ has chosen to lead dependent on the kind of person they are. All respondents also agree that their qualities and how they are as persons, reflects the leader they wish to be.</p><p>Suggestions for future research: A suggestion for future research could be to investigate leadership styles in a chosen branch, and with that set focus on the same type of business. It could be interesting to see if there are similarities or differences in the leadership in the same field of activity, and compare the leaders with each other.</p><p>Contribution of the thesis: Our expectations are that this essay will contribute to an increased understanding for the complex equation between leaders and their styles. Foremost we see that this work can be useful for co-worker. We believe that an increased awareness could lead to an increased understanding in why their leader has a certain style, and with that create some respect.</p><p>Främst ser vi att vårt arbete kan vara till nytta för medarbetare. Vi tror att en ökad medvetenhet hos dem kan leda till en ökad förståelse för varför deras ledare har en viss stil, och därmed skapa viss respekt.</p>