Bakgrund: När individer från olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstår det ofta missförstånd och konflikter. Ett sätt att uppnå förståelse för hur nationell kultur påverkar ett företag, är att studera ett team. Ledaren är mycket viktig för teamet och i ett mångkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika värderingar etc. som finns i olika kulturer. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om ledaren för ett svensk- engelsk team bör anpassa sin ledarstil efter de nationella kulturella skillnaderna i teamet, och i sådana fall hur. Vår avsikt är även att undersöka vilka styrkor och svagheter som är förknippade med ett svensk-engelskt team. Avgränsningar: Vi avgränsar oss till nationell kultur. Tillvägagångssätt: Vi har genomfört en kvalitativ studie, baserad på åtta intervjuer. Resultat: De viktigaste skillnaderna mellan svenskar och engelsmän är: beslutsfattande, kollektivism vs. individualism, och auktoritetsacceptans. Ledarstilen påverkas av ledarens och teammedlemmmarnas kulturella bakgrund. I situationer när teammedlemmarnas motivation kan förbättras, tycker vi att ledaren bör anpassa sin stil efter kulturella skillnader i teamet.

Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur består av två beståndsdelar; kulturinnehåll samt kulturuttryck. Dessa beståndsdelar påverkar varandra kontinuerligt. Kulturinnehållet består av fyra kärnelement; grundläggande antaganden, värderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehåller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck. Det sistnämnda, verbala uttryck kommer inte redovisas i denne uppsats då det är irrelevant för undersökningen.   Faktorer som kommer beröras är grundarens roll inom en organisation, detta då denne har ett stort inflytande på kulturen inom organisationen, dess utveckling samt implementering hos de anställda. Även ledarens roll har betydelse för organisationskulturen då denne i sitt ledarskap kan påverka den verklighetsuppfattning de anställda har. Varumärket är en annan faktor som har stor betydelse för kulturen. Om organisationen lyckats skapa ett starkt och eftertraktat varumärke påverkar detta de anställdas verklighetsuppfattning om organisationen, men också omgivningens verklighetsuppfattning. Även organisationens ålder, eventuella subkulturer samt socialisation är faktorer som tas upp i uppsatsen, dess betydelse samt hur grundaren kan använda dem för att skapa en eftertraktad organisationskultur. De frågeställningar vi utgått från är dels vilka faktorer en grundare använt sig av för att skapa en eftersträvad organisationskultur. Samt i vilken grad grundaren lyckats implementera en eftersträvad organisationskultur på arbetsplatsen.   Undersökningen är kvantitativ då vi har för syfte att mäta den empiri vi undersöker. Organisationen där undersökningen utförts är ICA Maxi. Där har en intervju genomförts med grundaren samt en dags miniobservation för att ge oss en inblick i kulturen. Dessa två metoder har haft som syfte att vara förundersökningar till den kvantitativa undersökningen som utfördes vid organisationen, då en totalundersökning gjordes med samtliga anställda.

Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika länder som deltagare påverkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville även jämföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika länderna och ta reda på om det påverkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras inställning till sammanslagningen. Metod: I denna uppsats har både sekundär- och primärdata använts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens påverkan och olika ledarstilar men jag har även samlat in egen primärdata genom intervjuer med två personer från Nordea. Sedan har jag jämfört resultatet av intervjuerna med teorin för att få en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea. Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krävts av cheferna för att samarbetet ska fungera. Det finns stora skillnader bland chefernas sätt att leda och detta har bekräftats i både teorin och empirin. Nordea har med sammanslagningen blivit en stor och attraktiv bank bland de svenska storföretagen, eftersom de nu och kan hantera nordiska affärer bättre än andra banker. Förslag till fortsatt forskning: En fusion mellan SEB och Nordea har diskuterats i media och det skulle ha varit kul att göra en jämförelse hur väl de två bankerna passar ihop och se vad resultatet visar. Att jämföra Nordeas sammanslagning med en annan större fusion skulle också vara kul för att verkligen se vad som gjorts bra respektive mindre bra i Nordeas fusion. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ger en förklaring till hur viktigt det är att ta hänsyn till kulturen i det andra företaget i en fusion. Att båda parter lär sig hur och varför de andra ledarna agerar som de gör. Detta är värdefullt för att kunna utveckla eller modifiera sitt eget beteende för att underlätta samarbetet. / Aim: The purpose with this assignment was to see how a merger with four different participants in four countries has affected a large organisation as Nordea. To see the differences in the culture and the problems they caused in the integration process. I also wanted to compare the different manager styles in the different countries and find out if they had an impact on the leadership style in Sweden. Even the mass medium survey during the integration process will be investigated to see their attitude towards the merger. Method: Both secondary- and primary data has been used in this paper. I have studied what other has written about the merger, culture affect and different managerial style which are secondary data. I have also collected my own primary data through interviews with two persons from Nordea. Afterwards I compared the results from the interviews with the theory to get a good understanding how the merger and integration process worked in Nordea. Result & Conclusions: The different cultures included different managerial styles into the merger and a certain adaptation was needed by the managers to make the cooperation work. There are big differences in the way managers leads and that has been confirmed in both theory and empirical studies. Nordea has by the merger grown and are now a big bank and attractive among the big Swedish companies, because they are now can handle Nordic affairs better then others banks. Suggestions for future research: A merger between SEB and Nordea has been discussed in media and it would be interesting to compare the two banks and see how well they fit each other and what the result could turn out to be. Comparing the Nordea merger with another big fusion would be interesting and make it possible to see what was made good and bad in the Nordea merger. Contribution of the thesis: This assignment gives an explanation on how important it is to consider the culture in the other company in a merger. It is important for both parts to learn how and why the managers’ act in the way they do, to be able to modify and develop their own behaviour to facilitate the collaboration.

Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden står inför en stor förändring. De snart pensionsfärdiga medlemmarna av Rekordgenerationen (födda 1945-54) är på väg att lämna arbetslivet, samtidigt som den unga MeWe-generationen (födda 1980-89) precis har tagit, eller skall ta, klivet in i företag och organisationer. Forskare menar att ett generationsskifte kommer att medföra ändrade attityder, inställningar och värderingar i samhället och dess institutioner, då varje generations förhållningssätt till livet är unikt. Frågan är hur dessa grundläggande attitydskillnader avspeglas i de olika generationernas sätt att se på ledarskap, och chefens roll, i en organisation. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och jämföra hur attityderna kring ledarskap ser ut bland några medlemmar ur MeWe-generationen respektive Rekordgenerationen. Anledning till att vi valt detta syfte är att vi vill se hur krav, förväntningar och önskningar på chefer kan komma att förändras, i och med genrationsskiftet av arbetskraft i organisationer. Genomförande: I avsikt att ta reda på studiens syfte, har vi genomfört 14 samtalsintervjuer med sju respondenter ur respektive generation. Detta innebär att vår studie grundas i en kvalitativ ansats. Genom undersökningen studerade vi respektive generations attityd kring ledarskap relaterat till tre teman: egenskaper, relation och makt/medbestämmande. Resultat: Vi fann betydande skillnader i attityder kring ledarskap bland Rekordgenerationens respondenter och MeWe-generationens respondenter. Dessa skillnader kan sammanfattas i att MeWe-generationen har en mer relations-orienterad syn på ledarskap, medan Rekordgenerationen är mer organisations-orienterad. Detta innebär att de egenskaper som MeWe-generationen värdesätter hos en chef är att de till exempel ska skapa en god stämning på arbetsplatsen medan Rekordgenerationen vill ha en chef som skapar och upprätthåller struktur. / Background: The Swedish labour market is facing a major change. The members of the Record-generation (born 1945-54) are about to leave their workplaces, while the young MeWe-generation (born in the 1980’s) is ready to start their careers. While each generation is characterized by its own, unique apporach to life and work, researchers claim a shift of generations in the workforce also will change the attitudes in organizations. Thus, the question is whether, and how, the fundamental differences in attitudes of the generations also are reflected in their approach to leadership and a manager's role in an organization. Aim: The purpose of our paper is to examine and compare the attitudes towards leadership among some members of MeWe-generation and some members of the Record-generation. This aim was chosen by us in order to see how the demands, expectations and aspirations of managers may be in for a change when the younger generation is ’taking control’ over the organizations. Method: We have carried out 14 interviews, with seven respondents from each of the two generations. This means we have a qualitative approach. Through our study, we studied each generation's attitude about leadership, related to three themes: traits, relationships and power/influence in the decisions made. Results: We found significant differences in attitudes towads leadership among the Record-generation respondents and the MeWe-generation respondents. The differences can be summarized to that the MeWe generation has a more relationship-oriented approach to leadership while the record generation is more organization-oriented. This means that the MeWe-generation whishes a manager to create a good atmosphere in the workplace, while the Record-generation wants a manager who creates, and maintains, structure and order.

ABSTRACT   Titel: Graden av måluppfyllelse vad gäller kriminalvårdens centrala målsättningar för vårdares arbetstillfredsställelse på kriminalvårdsanstalten Härnösand   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Jennie Hamberg   Handledare: Ernst Hollander   Datum: 2011 - januari   Syfte: Ett syfte med denna uppsats var att försöka ta reda på i vilken grad kriminalvårdarna på anstalten Härnösand kände arbetstillfredsställelse. Ett ytterligare huvudsyfte var att undersöka i vilken grad kriminalvårdens målsättningar angående kriminalvårdares arbetstillfredsställelse samstämde med hur kriminalvårdarna på anstalten Härnösand upplevde sin arbetstillfredsställelse. Metod: Jag har framförallt använt en kvalitativ metod, men även av en kvantitativ. Jag har gjort en semistrukturerad intervju med en kriminalvårdsinspektör, en deltagande observationsstudie och en vårdarenkät som hade både kvalitativa och kvantitativa inslag.   Resultat & slutsats: Jag kom fram till att majoriteten av vårdarna på kriminalvårdsanstalten Härnösand hade en ganska låg arbetstillfredsställelse. Många faktorer bidrog till den minskade arbetstillfredsställelsen. En viktig omständighet var att många vårdare kände att de hade en låg grad av egenkontroll och inflytande över t.ex. sin arbetssituation och hur de ska utföra sina arbetsuppgifter. Ledarna hade också en, till stor del, negativ effekt på vårdarnas arbetstillfredsställelse. Ytterligare en ytterst viktig aspekt för vårdarnas arbetstillfredsställelse var ledarskapsprocessen, dvs. om relationen kriminalvårdsinspektör och vårdare var positivt. I vårdarnas enkätsvar antyddes det att flertalet vårdare tyckte att förhållandet mellan ledare och medarbetare inte var ändamålsenligt. De ansåg t.ex. att det fanns brister i förtroendet mellan vårdarna och kriminalvårdsinspektörerna. Vårdarna trodde även att ledningen var ointresserad av personalen och de ansåg att kriminalvårdsinspektörerna borde vara mer aktiva och stödjande. En aspekt som dock delvis påverkade vårdarnas arbetstillfredsställelse positivt var olika medarbetarfaktorer. Vårdarna var t.ex. överlag nöjda med sina kollegor. En negativ medarbetarfaktor var dock att vårdare överlag inte var tillfredsställda med sina arbetsuppgifter. Slutligen undersökte jag i vilken grad man på kriminalvårdsanstalten Härnösand hade lyckats uppfylla kriminalvårdens centrala målsättningar för en hög arbetstillfredsställelse hos vårdarna. På anstalten Härnösand hade ledningen misslyckats med att nå de flesta av de centrala målsättningarna och bristerna verkade framförallt bero på den dåliga relationen mellan kriminalvårdsinspektörerna och vårdarna, och på vårdarnas bristande egenkontroll.   Förslag till fortsatt forskning: Ett område som inte kunde inkluderas i denna uppsats och som skulle lämpa sig för fortsatt forskning är hur man skulle kunna skapa mer nöjda medarbetare inom kriminalvårdens befintliga organisationsstruktur.   Uppsatsens bidrag: Jag tror att denna uppsats kan bidra till ny kunskap genom att tydliggöra det komplexa nät av faktorer som påverkar människors arbetstillfredsställelse. Detta har jag försökt göra genom att använda mig av ett situationssynsätt.   Nyckelord: Kontingensteori, arbetstillfredsställelse, kriminalvården, byråkratisk organisation, ledarstil, ledare, medarbetare. / ABSTRACT   Title: The Degree of Goal Fulfilment in the Swedish Correctional System Concerning the Central Objectives for Prison Guards’ Work Satisfaction at the Prison of Härnösand   Level: Final Assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Jennie Hamberg   Supervisor: Ernst Hollander   Date: 2011 - January   Aim: An aim with this essay was to investigate to what degree the guards at the prison of Härnösand felt work satisfaction.  Another aim was to investigate to what degree the Swedish Correctional System’s central objectives for prison guards’ work satisfaction were fulfilled at the prison of Härnösand.  Method: I have used a qualitative method but also a quantitative method. I have made a semi-structured interview, an observation and prison guard questionnaire with both qualitative and quantitative elements.   Result & Conclusions: In my essay I concluded that a majority of guards in Härnösand had a rather low degree of work satisfaction. Many factors contributed to this. One important factor was that many guards felt that they had little control over their own work situation and how they went about their job assignments. The leaders also had a negative effect on the guards’ job satisfaction. Another central element for high work satisfaction is the leadership process, i.e. that a functional relationship exists between the prison inspectors and the guards. Many guards said they felt that the relationship between leaders and followers was not satisfactory. They felt that there was a lack of trust between the inspectors and themselves. They also stated that they felt that the management was not interested in the staff and they also felt that the inspectors should be less passive and more supportive. One contributing factor to a more possive work satisfaction was the guards’ high satisfaction with the collegues. But a negative co-worker factor was the fact that the guards were not satisfied with their job assignments. I also concluded that the management at the prison of Härnösand had failed to fulfill the central objectives for prison guards’ work satisfaction. The failures could mostly be ascribed to the unsatisfactory relationship between the inspectors and the prison guards, but also to the guards’ low degree of control over their job situation.   Suggestions for future research: An area for future research could be to investigate how to create more content workers within the current organizational structure of the Swedish correctional system.   Contribution of the thesis: This essay may contribute to new knowledge by emphasizing the complex net of contributing factors which affects people’s degree of work satisfaction. I have tried to do this by using a contingency theory.   Key words: Contingency theory, work satisfaction, the Swedish Correctional System, bureaucratic organization, management style, leader, follower.

The aim of this thesis is to explore from a cultural diversity perspective, students 'views on teachers' leadership styles in the classroom and what style of management students prefer. The study uses a qualitative methodology to interviewed focus groups of students consisting of a total of twelve students at a secondary school in Botkyrka municipality. The corpus was divided into three different groups. Overall, results showed that students seem to prefer an intercultural situational leadership style. This is based on the students expressed need of wanting to be understood on the basis of their cultural background. That means that the teacher according to their background,  situation and knowledge should adapt leadership. Teachers should also be leaders who maintain balance, responsiveness and flexibility in teaching style in order to increase the motivation of students.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Den svenska arbetsmarknaden står inför en stor förändring. De snart pensionsfärdiga medlemmarna av Rekordgenerationen (födda 1945-54) är på väg att lämna arbetslivet, samtidigt som den unga MeWe-generationen (födda 1980-89) precis har tagit, eller skall ta, klivet in i företag och organisationer. Forskare menar att ett generationsskifte kommer att medföra ändrade attityder, inställningar och värderingar i samhället och dess institutioner, då varje generations förhållningssätt till livet är unikt. Frågan är hur dessa grundläggande attitydskillnader avspeglas i de olika generationernas sätt att se på ledarskap, och chefens roll, i en organisation.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med vår uppsats är att undersöka och jämföra hur attityderna kring ledarskap ser ut bland några medlemmar ur MeWe-generationen respektive Rekordgenerationen. Anledning till att vi valt detta syfte är att vi vill se hur krav, förväntningar och önskningar på chefer kan komma att förändras, i och med genrationsskiftet av arbetskraft i organisationer.</p><p><strong>Genomförande:</strong> I avsikt att ta reda på studiens syfte, har vi genomfört 14 samtalsintervjuer med sju respondenter ur respektive generation. Detta innebär att vår studie grundas i en kvalitativ ansats. Genom undersökningen studerade vi respektive generations attityd kring ledarskap relaterat till tre teman: egenskaper, relation och makt/medbestämmande.</p><p><strong>Resultat: </strong>Vi fann betydande skillnader i attityder kring ledarskap bland Rekordgenerationens respondenter och MeWe-generationens respondenter. Dessa skillnader kan sammanfattas i att MeWe-generationen har en mer relations-orienterad syn på ledarskap, medan Rekordgenerationen är mer organisations-orienterad. Detta innebär att de egenskaper som MeWe-generationen värdesätter hos en chef är att de till exempel ska skapa en god stämning på arbetsplatsen medan Rekordgenerationen vill ha en chef som skapar och upprätthåller struktur.</p> / <p><strong>Background:</strong> The Swedish labour market is facing a major change. The members of the Record-generation (born 1945-54) are about to leave their workplaces, while the young MeWe-generation (born in the 1980’s) is ready to start their careers. While each generation is characterized by its own, unique apporach to life and work, researchers claim a shift of generations in the workforce also will change the attitudes in organizations. Thus, the question is whether, and how, the fundamental differences in attitudes of the generations also are reflected in their approach to leadership and a manager's role in an organization.</p><p><strong>Aim:</strong> The purpose of our paper is to examine and compare the attitudes towards leadership among some members of MeWe-generation and some members of the Record-generation. This aim was chosen by us in order to see how the demands, expectations and aspirations of managers may be in for a change when the younger generation is ’taking control’ over the organizations.</p><p><strong>Method:</strong> We have carried out 14 interviews, with seven respondents from each of the two generations. This means we have a qualitative approach. Through our study, we studied each generation's attitude about leadership, related to three themes: traits, relationships and power/influence in the decisions made.</p><p><strong>Results:</strong> We found significant differences in attitudes towads leadership among the Record-generation respondents and the MeWe-generation respondents. The differences can be summarized to that the MeWe generation has a more relationship-oriented approach to leadership while the record generation is more organization-oriented. This means that the MeWe-generation whishes a manager to create a good atmosphere in the workplace, while the Record-generation wants a manager who creates, and maintains, structure and order.</p>

<p>Bakgrund: När individer från olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstår det ofta missförstånd och konflikter. Ett sätt att uppnå förståelse för hur nationell kultur påverkar ett företag, är att studera ett team. Ledaren är mycket viktig för teamet och i ett mångkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika värderingar etc. som finns i olika kulturer. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om ledaren för ett svensk- engelsk team bör anpassa sin ledarstil efter de nationella kulturella skillnaderna i teamet, och i sådana fall hur. Vår avsikt är även att undersöka vilka styrkor och svagheter som är förknippade med ett svensk-engelskt team. Avgränsningar: Vi avgränsar oss till nationell kultur. </p><p>Tillvägagångssätt: Vi har genomfört en kvalitativ studie, baserad på åtta intervjuer. </p><p>Resultat: De viktigaste skillnaderna mellan svenskar och engelsmän är: beslutsfattande, kollektivism vs. individualism, och auktoritetsacceptans. Ledarstilen påverkas av ledarens och teammedlemmmarnas kulturella bakgrund. I situationer när teammedlemmarnas motivation kan förbättras, tycker vi att ledaren bör anpassa sin stil efter kulturella skillnader i teamet.</p>

Syfte: Syftet med studien är att studera hur ledare jobbar för att åstadkomma ett kundorienterat klimat på en arbetsplats med ett provisionsbaserat lönesystem. Metod: En kvalitativ metod har använts i den här studien. Semi-strukturerade intervjuer gav oss det empiriska underlaget som analyserades med hjälp av den systematiska, strukturerade och abduktiva metoden Well-grounded theory. Resultatet presenteras i empirin med hjälp av mönster som upptäckts. Resultat &amp; slutsats: Vi har överlag kommit fram till att praktiken i stora drag stämmer överens med teorin. De intervjuade ledarna har en överensstämmande uppfattning om kundorienteringens innebörd, men har vissa skiljaktigheter i bland annat deras syn på provisionens inverkan. Ledarens roll ansågs även i praktiken vara avgörande för att de anställda ska vara kundorienterade. Förslag till fortsatt forskning: Studien har utförts med inriktning på enbart fastighetsmäklarbranschen. Vi skulle gärna se en fortsatt forskning kring provisionens inverkan på kundorienteringen i branscher med förhållandevis mindre försäljningar, för att se om det skiljer sig åt. Vidare skulle en studie som liknar vår kunna göras på de anställda för att se om uppfattningen mellan ledare och anställd är annorlunda. Det vore också intressant att få in kundernas uppfattning och undersöka om den överensstämmer med ledarnas och de anställdas uppfattning. / Aim: The aim of this study is to study how leaders are working to achieve a customer-oriented climate in a workplace with a commission -based salary system. Method: A qualitative approach was used in this study. Semi - structured interviews gave us the empirical data that were analyzed using the systematic, structured and abductive method Well- grounded theory. The results are presented in the empirical data using patterns that were located. Result &amp; Conclusions: We have generally concluded that the practice is closely matching what prevails in the theory. The interviewed managers and scientists have a consistent view of customer orientation significance but have some differences as well, in particular their views on the impact of commission. The role of the leadership was also considered essential for employees to be customer-oriented. Suggestions for future research: The study was conducted focusing only on the real estate business. We would like to see further research on the commission impact on customer orientation in industries with relatively minor sales, to see if it differs. Moreover, a study similar to ours could be made on the employees to see if the perception between managers and employees is different. It would also be interesting to add the customers’ opinions and compare these with the managers and the employees’ opinions.

En stor del av Sveriges befolkning engagerar sig som volontärer i olika ideella organisationer och föreningar i civilsamhället. Samtidigt som ledarskapet pekas ut som en framgångsfaktor i projekt finns det tidigare forskning som visar att ledarskapet när det gäller volontärer skiljer sig från ledarskapet i vinstdrivande projekt och organisationer. Flera ledarskapsmodeller och teorier har prövats mot denna grupp för att utröna vad som kan vara ett framgångsrikt ledarskap i denna specifika kontext. Att undersöka hur det stora engagemanget i Sverige kan tillvaratas på bästa sätt genom ledarskapet är därför av yttersta intresse för såväl ideella organisationer som för samhället i stort. Syftet med studien var därför att undersöka hur projektledare i ideella organisationer upplever att det är att jobba med volontärer i ideella projekt samt vilka utmaningar de ser och hur de möter dessa. Undersökningen gjordes genom semistrukturerade djupgående intervjuer med åtta projektledare verksamma som projektledare i ideella organisationer. Materialet analyserades sedan genom tematisk analys som gav tre huvudteman: ”hitta balans mellan att vara förstående och att leva upp till intressenters krav”, ”att kratta manegen” samt ”utveckla relationer och få människor att växa”. Resultatet visar att respondenterna identifierade ett antal samstämmiga utmaningar och att de hade olika strategier för att möta dessa utmaningar genom sina sätt att leda. Det stod klart att de arbetssätt som respondenterna beskrev på flera sätt överensstämmer med ledarskapsteorin med benämningen ”servant leadership” (tjänande ledarskap). Detta kan vara en fingervisning vid rekrytering av projektledare till ideella organisationer samt som en guide för projektledare i dessa sammanhang för att uppnå goda projektresultat och en långsiktighet i organisationen. / A large part of the Swedish population is involved in volunteering in different nonprofit organisations in the civil society. While leadership is pointed out as a critical success factor in projects there are research suggesting that leading volunteers differs from leading projects in for profit organisations. Several modells and theories of leadership has been tested towards this group in trying to find out what could be a successful leadership in this specific context. Investigating how this great commitment in Sweden could be best taken care of should be of great interest not only for the organisations but for the society at large. The aim for this study is therefore to investigate how project managers in nonprofit organisations experience working with volonteers, what challenges they face and how they deal with these. The investigation was made through semistructured in-depth interviews with eight project managers working as project managers in nonprofit organisations. The material was then analysed by using thematic analysis which resulted in three main themes: ”finding the balance between being understanding and living up to stakeholders demands”, ”rake the manege” and ”developing relations and make people grow”. The result shows that the respondents identified several mutual challenges and that they had different strategies to deal with these challenges. It was clear that the approach that the respondents took in many ways respond to the leadership theory called ”servant leadership”. These findings might be a help when recruiting project managers for nonprofit organisations as well as a guide for project managers working in this context to achieve successful results and a resiliance in their organisations.