<p>Syfte: Syftet med detta arbete är att se om ledare tenderar att ha skiftande ledarstilar i och med att de har skiftande förutsättningar. Vi vill även se hur stor medvetenhet ledare tenderar att ha beträffande sin egen ledarstil.</p><p>Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie, med intervjuer som ett viktigt inslag. Informationen som vi har insamlat ligger till grund för vår analys och slutdiskussion. Vi har utfört en intensiv studie där vi endast har intervjuat några få respondenter och utifrån de erhållna svaren bildat oss en uppfattning. Vi har studerat redan befintliga teorier och ställt dessa mot vårt empiriska material. Vårt mål har inte varit att hitta en absolut sanning, utan vår avsikt har varit att se om vår empiriska undersökning stämmer, eller inte stämmer, överens med tidigare forskning.</p><p>Resultat & slutsats: Det som vi har funnit är att ingen av våra respondenter har en renodlad ledarstil. De leder som de önskar att leda, men vi ser dock att vissa förutsättningar påverkar ledarstilen. Verksamheter med olika inriktningar och skiftande produktion påverkar ledaren, i och med att kraven varierar mellan olika branscher. Det som vi kan konstatera, är att ledarstilen är ett medvetet val i den bemärkelse att samtliga respondenter har valt att leda efter hur de är som personer. Samtliga respondenter är även överens om att de egenskaper de själva har och hur de är som personer, speglar den bild av ledare som de vill vara.</p><p>Förslag till vidare forskning: Ett förslag på vidare forskning, kan vara att undersöka ledarstilar i en viss vald bransch och därmed inrikta sig till på en och samma typ av verksamhet. Det kan vara intressant att se om det finns likheter/olikheter på ledarskapet inom samma verksamhetsgren, och jämföra dessa ledare med varandra.</p><p>Uppsatsens bidrag: Våra förhoppningar är att denna uppsats ska bidra till en ökad förståelse för att ledare och deras stilar inte är en enkel ekvation. Främst ser vi att vårt arbete kan vara till nytta för medarbetare. Vi tror att en ökad medvetenhet hos dem kan leda till en ökad förståelse för varför deras ledare har en viss stil och därmed skapa viss respekt.</p> / <p>Aim: The aim of this work is to see if leaders tend to have varying leadership styles in view of the fact that they have varying conditions. We also want to see how big awareness leaders tend to have regarding there own leadership style.</p><p>Method: We have chosen to carry out a qualitative study, with interviews as an important element. The information we have collected constitute the base for our analysis and conclusions. We have completed an intensive study where we only have interviewed a few persons, and formed an understanding on the basis of the answers. We have studied already existing theories and compared them with our empirical material. Our goal have not been to find an absolute truth, instead our intention have been to see if our empirical investigation correspond or not with earlier research.</p><p>Result & Conclusions: What we have found is that none of our respondents have a pure leadership style. They lead as they wish to lead, but we can see that some conditions do have an effect on the leadership style. Businesses whit different directions and changing productions affect the leader, since the demands vary between branches. What we could state is that the leadership style is an aware choice in the sense that all respondents’ has chosen to lead dependent on the kind of person they are. All respondents also agree that their qualities and how they are as persons, reflects the leader they wish to be.</p><p>Suggestions for future research: A suggestion for future research could be to investigate leadership styles in a chosen branch, and with that set focus on the same type of business. It could be interesting to see if there are similarities or differences in the leadership in the same field of activity, and compare the leaders with each other.</p><p>Contribution of the thesis: Our expectations are that this essay will contribute to an increased understanding for the complex equation between leaders and their styles. Foremost we see that this work can be useful for co-worker. We believe that an increased awareness could lead to an increased understanding in why their leader has a certain style, and with that create some respect.</p><p>Främst ser vi att vårt arbete kan vara till nytta för medarbetare. Vi tror att en ökad medvetenhet hos dem kan leda till en ökad förståelse för varför deras ledare har en viss stil, och därmed skapa viss respekt.</p>

<p>Medicinteknikbranschen är en högteknologisk och innovativ bransch som karaktäriseras av snabba förändringar och dynamik, enligt branschorganisationen Swedish Medtech. Det är även den bransch i Sverige som har störst andel kvinnor i företagsledningarna. I en föränderlig miljö anses den organiska organisationsstrukturen vara mest lämplig och den ledarstil som anses mer kompatibel med organiska organisationsstrukturer är den så kallade "feminina" ledarstilen. Syftet med denna uppsats är att se hur ledarskapet ser ut i den medicintekniska branschen, och om det finns en typisk ledarstil oavsett kön.</p><p>Studien har genomförts som en kvalitativ studie för att få en bred och omfattande överblicksbild av hur ledarskapet sker i praktiken. Flera teorier har använts, men fokus har legat på kontingensteorierna path-goal samt situationsanpassat ledarskap.</p><p>Ledarskapet inom de undersökta företagen överensstämmer i stora drag med varandra och det har inte gått att utläsa en distinkt skillnad mellan hur männen och kvinnorna leder. De har alla framhävt vikten av att ha en nära relation till sina underställda, och att ge både känslomässigt och arbetsrelaterat stöd. Att involvera de underställda i beslut som påverkar dem är också ett gemensamt beteende, vilket är en möjlighet de har då deras underställda i hög utsträckning är välutbildade och arbetet sker intimt i små grupper.</p><p>Utifrån analysen av det insamlade materialet har författarna dragit slutsatsen att det finns en typisk ledarstil inom de studerade företagen och att denna går att överföra till branschen som helhet.</p>

Bakgrund: Projekt är en arbetsform som får allt större utbredning. Projekt kräver nya former av ledarskap, som skiljer sig från linjeledarskap. I detta sammanhang blir därför projektledaren en mycket viktig person. Syfte: Syftet är att ur ett individperspektiv skapa djupare förståelse med avseende på vad som karaktäriserar framgångsrika projektledare. Genomförande: Intervjuer har genomförts med fyra framgångsrika projektledare med avseende på karaktärsdrag, beteende/ledarstil samt motivation/drivkraft. Resultat: Projektledare är starkt resultatinriktade och har förkärlek till utmaningar. De tror starkt på sin egen förmåga att prestera och har en stark vilja. De ställer höga krav på sig själva men är prestigelösa och stresståliga. Framgångsrika projektledare är både uppgifts- och relationsorienterade. Den starkaste drivkraften i deras arbete är den utmaning projektledarskap innebär. Att få se ett konkret resultat av deras hårda arbete är också en stark drivkraft.

Background: How do leaders act during organisational changes which involve downsizing? The leader often ends up in focus during these processes. These issues are by no means recently developed. Already the medieval author Machiavelli wrote about leaders’ problems with leading changes. The authors of this thesis are therefore interested in how leaders act during these processes and how they think upon their own behaviour. Purpose: The purpose of this thesis is hence, from a leader perspective, to investigate if there are any possibilities of identifying a specific leadership style which is used during the processes of downsizing an organisation. Research Method: To obtain the result mentioned below the authors realized five interviews with different business leaders in order to get hold of their opinions regarding the issue. What the authors did was to connect the leaders’ behaviour with the most explicable leadership style. Result: The authors came to the conclusion that the most explicable leadership styles were the directive and the transformational ones. It was also stated that the theories in this thesis were not sufficiently fulfilling in answering the purpose.

Medicinteknikbranschen är en högteknologisk och innovativ bransch som karaktäriseras av snabba förändringar och dynamik, enligt branschorganisationen Swedish Medtech. Det är även den bransch i Sverige som har störst andel kvinnor i företagsledningarna. I en föränderlig miljö anses den organiska organisationsstrukturen vara mest lämplig och den ledarstil som anses mer kompatibel med organiska organisationsstrukturer är den så kallade "feminina" ledarstilen. Syftet med denna uppsats är att se hur ledarskapet ser ut i den medicintekniska branschen, och om det finns en typisk ledarstil oavsett kön. Studien har genomförts som en kvalitativ studie för att få en bred och omfattande överblicksbild av hur ledarskapet sker i praktiken. Flera teorier har använts, men fokus har legat på kontingensteorierna path-goal samt situationsanpassat ledarskap. Ledarskapet inom de undersökta företagen överensstämmer i stora drag med varandra och det har inte gått att utläsa en distinkt skillnad mellan hur männen och kvinnorna leder. De har alla framhävt vikten av att ha en nära relation till sina underställda, och att ge både känslomässigt och arbetsrelaterat stöd. Att involvera de underställda i beslut som påverkar dem är också ett gemensamt beteende, vilket är en möjlighet de har då deras underställda i hög utsträckning är välutbildade och arbetet sker intimt i små grupper. Utifrån analysen av det insamlade materialet har författarna dragit slutsatsen att det finns en typisk ledarstil inom de studerade företagen och att denna går att överföra till branschen som helhet.

Abstrakt   Syftet med studien var att belysa vad ledarskapet har för betydelse för personalomsättningen inom social omsorg och om hur arbetstillfredsställelse och ett bra ledarskap skapas. Vi ville beskriva, förstå och tolka erfarenheter av detta. Undersökningen är en kvalitativ ansats där empirin består av 11 intervjuer inom Social omsorg. Intervjupersonerna bestod av sju medarbetare och fyra chefer. Sammanställandet av undersökningen har visat på bland annat att medarbetare och chefer såg olika på vad som hör till en chefs uppgifter. Ledarskapet kan ha en viss betydelse för dem som sökte arbete. Om man däremot redan arbetade i en organisation när en ny chef med ”dåliga” egenskaper anställdes hade man en benägenhet att i större grad ha överseende med detta.  En slutsats var att det inte fanns något tydligt samband mellan personalomsättning och ledarskap. .               Nyckelord: Personalomsättning, ledarskap/ledarstil, arbetstillfredsställelse.

Kännetecknande för IT-företag är att de verkar i en dynamisk och turbulent miljö där teknikskiften är vanligt förekommande. Personalen är kompetent och välutbildad och är dessa företags mest värdefulla tillgång. Cheferna/ledarna är i många fall betydligt yngre jämfört med"traditionella"ledare för andra börsnoterade bolag. Skiljer sig ledarskapet i dessa företag åt från ledarskapet i traditionella företag? Vi har i studien haft en fallstudieliknande ansats, där vi har intervjuat fyra ledare för IT-företag i Sverige. De resultat vi fått i intervjuerna har analyserats med hjälp av befintlig ledarskapsteori. Ledarskapet i IT-företag kännetecknas av ett jämlikt förhållande mellan ledare och anställda där dialog, konsensus och ömsesidig respekt är nyckelord. Ledare för IT-företag har även i stor utsträckning en processyn på ledarskap och kännetecknas även av entreprenörskap.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och jämföra hur klassrumsundervisning bedrivs i två svenska och två finska skolor för att finna möjliga förklaringar till PISA-undersökningens resultat (Programme for International Student Assessment). Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställning: Hur och till vad utnyttjas lektionstiden till? Hur upplevs det allmänna klassrumsklimatet? Hur ser ledarskapet i klassrummet ut? Metod De metoder som använts i studien är löpande och på förhand kategoriserade observationer och kvalitativa intervjuer. Totalt har 24 klassrumsobservationer, tio lärarintervjuer och två intervjuer med rektorer genomförts vid två högstadieskolor i Storstockholm och vid två högstadieskolor i Helsingfors. Det som observerades var; lektionsinnehållet och tiden lagd på olika moment, elevernas självständighet, det disciplinära klimatet och relationen mellan lärare och elev samt klassrumsklimatet. Lärarintervjuerna rörde deras inställning till och åsikter om lärarrollen, undervisningen och eleverna medan rektorerna intervjuades om andelen behöriga lärare i kollegiet, lärarlöner, upplevda skillnader mellan skolor i Finland och Sverige samt effekter av skollagen. Resultat Det viktigaste fyndet i studien var den markanta skillnaden av andelen eget arbete. Med eget arbete menas att eleven arbetar enskilt med givna uppgifter eller att eleven självständigt eller med hjälp sätter egna mål, planerar, genomför och utvärderar det egna arbetet. I de finska skolorna användes 32% av lektionstiden till eget arbete medan samma siffra i Sverige var 70%. De finska lärarna hade även ett mer varierat lektionsinnehåll än de svenska lärarna. Dessutom undervisades de finska eleverna till 94% i helklass inom klassrummets fyra väggar medan samma siffra i Sverige bara var 74%. Andra skillnader mellan länderna var lärarnas ledarstil, synen på läxor och relationen till eleverna där de finska lärarna över lag utövade mer kontroll än de svenska. Klassrumsklimatet i de båda länderna skiljer sig åt i mindre grad.  Atmosfären i klassrummen upplevdes positiv i de båda länderna. Slutsats En förklaring till resultatskillnaderna mellan Sverige och Finland i PISA-undersökningen och de svenska elevernas försämring kan vara att lärarna i Sverige har en mer elevorienterad ledarstil medan lärarna i Finland har en mer uppgiftsorienterad ledarstil. I den elevorienterade ledarstilen är det den enskilda elevens förutsättningar som är i fokus och läraren ses som en handledare som vägleder sina elever i det egna arbetet. I den uppgiftsorienterade ledarstilen är det uppgiften, kunskapen som är i fokus och läraren ses en kunskapsförmedlare.

Syftet med denna undersökning är att få en ökad förståelse för vilka faktorer och egenskaper mellanchefer inom Halmstad Energi och Miljö AB upplever som viktiga för att kunna utöva, enligt dem det goda ledarskapet och vilka möjligheter och begränsningar organisationen HEM skapar för dem att kunna utöva detta. En kvalitativ studie har gjorts där sex mellanchefer intervjuats på organisationen HEM. Resultat visade att respondenternas föreställning om det goda ledarskapet har likheter med den litteratur som behandlats i studien. I studien har ledarskapsteorier använts, där relationsorienterat och uppgiftsorienterat ledarskap stått i fokus. Teorier kring organisationers struktur och kultur har även behandlats. Viktiga faktorer som framkommit i studien var bland annat tydlighet, gemensamma mål och delaktighet. En annan intressant upptäckt var att deras utövade ledarskap skilde sig från deras föreställningar om det goda ledarskapet. Studien har också påvisat de möjligheter och begränsningar respondenterna upplever att organisationen skapar. Dessa begränsningar och möjligheter påverkas både av organisationens struktur och i dess kultur.

Syftet med denna uppsats är att granska hur ledarskapet framställs i tidningar i samband med SM-slutspelet i ishockey 2004, samt jämföra tidningarnas bild av ishockeyledarskap med den bild som Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet ger i sina officiella idéprogram. Frågeställningen är: Hur framställs ledarskapet i olika medier? Stämmer massmedias bild av ledarskap överens med den som ishockeyn själva vill förmedla? Under SM-slutspelet får ishockeyn stor exponering i massmedia. De tidningar som vi har studerat ägnar flera sidor varje dag åt matcherna. SM-slutspelet i ishockey är ett forum med stor lyskraft. Många berörs av det som skrivs i samband med matcherna. Som exempel trycks Aftonbladet i ca.440 000 exemplar varje dag. Detta kan jämföras med idrottens styrdokument Idrotten vill som samanlagt tryckts i 10 000 exemplar. Idrotten vill och dess bild av ledarskap är ett dokument som bär tydliga spår av den svenska idrottens folkrörelserötter. Massmediernas bild av ledarskap grundar sig i huvudsak på den kommersialiserade verklighet som elitidrotten och medierna befinner sig i. I den verkligheten är förväntningarna på tränarens beteende vitt skild från idrottens styrdokument.