Sammanfattning  Syftet med föreläggande studie är att undersöka vilka lärares ledarstilar efterfrågas i dagens skola, och därtill undersöka vilka egenskaper hos läraren föredrar eleverna. Syftet har definierats genom en huvudfråga: Hur är en bra lärarens ledarstil enligt eleverna?  För att besvara forskningsfrågan har en kvantitativ metod använts i form av enkät som besvarats av 81 elever studerar i högstadiet i Emmaboda kommun. Studiens teoriram är socialpsykologi. Utgångspunkten är att skolan betraktas som ett socialt klimat där eleverna påverkas av olika sociala faktorer bland annat deras relation till sina läraren.  Studien uppvisar att den auktoritativ ledarstilen förbygger den demokratiska på ett gott avstånd. Då fick den auktoritativ ledarstilen 22,5 procent av respondenterna svar än den demokratisk. Respondenterna som valde den auktoritativ läraren tenderar att beskriva en värme och nära relationen till läraren och en hög grad av struktur i klassrummet. Medan respondenterna som valde den demokratisk ledarstilen tenderar att beskriva ett stort frihetsutrymme i deras relation till läraren inom ram av ömsesidig respekt. / Nej

<p>Syftet med den här studien är att beskriva chefers föreställningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frågeställningar:</p><p>1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhållande till äldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende på ledarstil till generation Y?</p><p>För att besvara dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ undersökning där åtta operativa chefer intervjuats. Dessa intervjuer har sedan legat till grund för den analys som gjorts inom ramen för denna studie.</p><p>Resultatet visar att chefer upplever att generation Y utmärker sig gentemot äldre generationer på främst fyra olika områden i arbetslivet: teknisk kompetens, kommunikativ kompetens samt strävan efter frihet och strävan efter karriärmässig utveckling. Det framkom att flera av dessa föreställningar inte enbart är kopplade till generationstillhörighet. Andra faktorer som ålder, mognad och vilken livsfas individen befinner sig i har också betydelse. Resultatet åskådliggör även att chefer tillskriver generation Y och äldre generationer stereotyper och fördomar om hur dessa respektive grupper förväntas vara i arbetslivet. Vidare är chefers föreställningar om och upplevelser av generation Y i arbetslivet både positiva och negativa. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att det är svårt att beskriva en generation som en helhet eftersom det förekommer individuella infallsvinklar.</p><p>Det framkom att chefer anpassar sitt ledarskap med avseende på ledarstil för att möta generation Y:s krav i arbetslivet. Resultatet visar att chefer strävar efter att anpassa sin ledarstil till varje individ, men att främst en demokratisk, en coachande eller en delegerande ledarstil praktiseras vid ledning av generation Y.</p><p> </p><p> </p>

Syftet med den här studien är att beskriva chefers föreställningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frågeställningar: 1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhållande till äldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende på ledarstil till generation Y? För att besvara dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ undersökning där åtta operativa chefer intervjuats. Dessa intervjuer har sedan legat till grund för den analys som gjorts inom ramen för denna studie. Resultatet visar att chefer upplever att generation Y utmärker sig gentemot äldre generationer på främst fyra olika områden i arbetslivet: teknisk kompetens, kommunikativ kompetens samt strävan efter frihet och strävan efter karriärmässig utveckling. Det framkom att flera av dessa föreställningar inte enbart är kopplade till generationstillhörighet. Andra faktorer som ålder, mognad och vilken livsfas individen befinner sig i har också betydelse. Resultatet åskådliggör även att chefer tillskriver generation Y och äldre generationer stereotyper och fördomar om hur dessa respektive grupper förväntas vara i arbetslivet. Vidare är chefers föreställningar om och upplevelser av generation Y i arbetslivet både positiva och negativa. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att det är svårt att beskriva en generation som en helhet eftersom det förekommer individuella infallsvinklar. Det framkom att chefer anpassar sitt ledarskap med avseende på ledarstil för att möta generation Y:s krav i arbetslivet. Resultatet visar att chefer strävar efter att anpassa sin ledarstil till varje individ, men att främst en demokratisk, en coachande eller en delegerande ledarstil praktiseras vid ledning av generation Y.

Min forskning tog sin utgångspunkt i övertygelsen om att det finns en maktdistans i samtliga samhällen och att det har funnits genom alla tider. Från de mest uråldriga stammarna till dagens moderna samhälle. Problemformulering På vilket sätt kan maktdistansen förklara delaktigheten inom ICA, distributionsenheten Stockholm? byggde på att ämnet var intressant när det diskuteras offensivt kvalitetsutveckling inom organisationen. Några av hörnstenarna i den offensiva kvalitetsutvecklingen är ett engagerat ledarskap och att skapa förutsättningar för delaktighet. Även organisationens egna kärnvärden som cheferna ska arbeta efter går att koppla till den offensiva kvalitetsutvecklingen. För att få fram ett underlag för forskningen utgick studien ifrån Hofstedes huvudfrågor som han använde när han studerade dimensionen maktdistans. Huvudfrågorna som användes i studien var; Hur ofta upplever Du att anställda är rädda för att uttrycka missnöje med sin chef? Hur upplever Du att din närmsta chef faktiskt fattar sina beslut? På vilket sätt att fatta beslut skulle Du föredra hos din närmsta chef? Syftet med forskningen var att kartlägga på vilket sätt kan maktdistansen förklara delaktigheten inom processen expedition. Resultatet av forskningen ska användas för att sprida kunskapen kring ledarskap och maktdistans, inom organisationen. Studien genomfördes enligt Tonnquist projektmodell och mallar. Hela uppsatsen var uppbyggd som ett projekt med fyra olika steg; förstudie, planering, genomförande och ett avslutande. Studien genomfördes utifrån den kvantitativa designen och metoden surveyundersökning (pappersenkät). Dataanalyseringen skedde efter en sammanställning av enkäterna som gjordes enligt Likert-skalan. Det som var intressant i analyseringen var att hitta medelvärdet på de olika frågorna som ställdes. Slutsatsen av studien blev att det fanns tendenser att: Det fanns individer som upplevde att det fanns kollegor som var rädda för att uttrycka sitt missnöje till sin närmsta chef. Nästan hälften av respondenterna upplevde att deras närmsta chef fattar beslut i demokratisk ledarstil. De flesta önskade att deras närmsta chef skulle använda en demokratisk ledarstil. När det gällde själva slutsatsen på problemformuleringen; var tendensen att det fanns ett engagemang bland respondenterna och att maktdistansen inte upplevdes som stor inom organisationen. Att maktdistansen inte upplevdes som stor är positivt när det gäller organisationens fortsatta arbete med offensivt kvalitetsarbete. / My research started from the conviction that there is a power distance in all societies and that it has existed throughout all times, from the most ancient tribes to the modern society of today. The problem, how can the power distance explain participation within distribution unit Stockholm, was based on the theory that the subject was interesting when it discussed proactive development within the organization. The cornerstones of the proactive development of power are a committed leadership and a desire to create conditions for employee participation. The organization’s own core values that the managers should work with can be linked to the proactive quality development. In order to provide a basis for research, the study utilized Hofstedes main questions, which he used when he studied the dimension of power distance. The main questions used in the study were: How often do you find that employees are afraid to express disagreement with their manager? How do you feel about the way that your nearest manager actually makes his decisions? Which way of making decisions would you prefer your manager to use?  The purpose of this research was to identify how power distance can explain participation in the process expedition. The results of the research will be used to provide knowledge about leadership and power distance within the organization. The study was conducted according to the Tonnquist project model and templates. The essay was constructed as a project of four different stages: feasibility study, planning, implementation and a conclusion. The study was conducted based on the quantitative design and method of survey study (paper questionnaires). Data analysis was done after a compilation of surveys conducted according to the Likert scale. The interesting part of the analysis was finding the average of the various questions posed. The conclusion of the study was that there were the following tendencies: Some individuals felt that they had colleagues who were afraid to express their discontent to their nearest manager. Nearly half of respondents felt that their immediate manager made decisions in a democratic style of leadership. Most wanted their nearest manager to use a democratic style of leadership.  When it came to the conclusion of the defined problem, the tendency was that the respondents felt involved and that power distance was not perceived as high within the organization. The fact that the power distance was not perceived as high is very positive with regard to the organization's continuation with their proactive quality work.

Organisationer genomgår förändringar vilka påverkar såväl organisationen som medarbetarna. Den stil ledaren använder i förändringsprocessen påverkar både processens gång och dess resultat. Studiens syfte är att belysa vilka ledarstilar som ledare använder när de driver förändringsarbete. Studien är en kvalitativ intervjustudie och bygger på åtta intervjuer med ledare inom fem olika organisationer. Resultatet av studien bekräftar tidigare forskning som visar att ledare är väl medvetna om vilken ledarstil de väljer att använda och hur den påverkar medarbetarna och med det även förändringsprocessen. Resultatet visar också en kombination av transformativ och transaktionell ledarstil är önskvärt under en förändringsprocess.

Föreliggande uppsats är ett obligatoriskt moment i magisterkursen Ledarskap och organisation vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att studera rektorsrollen ur såväl ett rektorsperspektiv som ett lärarperspektiv med hjälp av mätinstrumentet FLIS (Feedback för ledare i samverkan) Ahltorp (2003). Den övergripande frågan hur rektors självbild stämmer överens med lärarnas bild av densamme, riktas mot de specifika skolkontexter i vilka studiens empiriska materiel samlats in. De särskilda frågeställningar som lyfts fram är: Hur bedömer lärare rektors ledarskap och hur bedömer rektor det själv? Finns det någon diskrepans mellan dessa olika bilder – och vilket ledarskap kan rektor menas utöva? Vilka ledaregenskaper är enligt såväl rektor som lärare framgångsrika och viktiga i skolan?Resultaten av FLIS studeras även i ett vidare syfte med utgångspunkt i en skolpolitisk kontext. Den använda metoden är en enkätundersökning, som är en del av ett patenterat mätinstrument FLIS för att kartlägga lednings- och kommunikationsstilar hos chefer. Ledarskapsperspektivet kommer därför i synnerhet att gälla de sex ledarstilar och tre kommunikationsstilar som mätinstrumentet är avsett att kartlägga. Enkäten har distribuerats till 5 skolor, där sammanlagt 5 rektorer och 78 lärare har svarat på enkäten. En databearbetning av svaren resulterade i medelvärdesbeskrivningar för respektive respondentgrupp avseende tillämpat ledarbeteende och betydelsen av ledarbeteendet hos rektorerna. Studien är att betrakta som deskriptiv och idégenererande. Resultatet visar att trots de nya krav på rektor som kommunaliseringen fört med sig, verkar det nya sättet att se på skolledarskap ha svårt att etablera sig i den traditionella skolmiljön. Både lärare och rektorer i undersökningen strävar efter att i första hand skapa och upprätthålla en verksamhet som vilar på bra sammanhållning och en stödjande funktion från rektorernas sida, det "serviceinriktade ledarskapet" och "den lagspelande coachen" framstår som den viktigaste ledarstilen."Den mänsklige förvaltaren" anser både lärare och rektorer vara den mest tillämpade ledarstilen, vilket också möjliggör för lärarna att själva ta de pedagogiska initiativen medan rektorn intar en förvaltarroll för administration och interpersonella frågor."Den drivande entreprenören", en ledarstil med förändringsambitioner, anses av både lärare och rektorer i undersökningen vara mindre viktig och mindre förekommande i skolan, rektorerna är mer relationsinriktade – personalen ska trivas. Den mer utmanande kommunikationsstilen i form av "den externe nätverkaren" som bryter mot gamla mönster och traditioner, tillämpas inte av rektorerna i någon större omfattning. Eftersom kongruensen mellan de båda respondentgruppernas svar är så stor både när det gäller ledarstilar och kommunikationsstilar, kan man påstå att det existerar någon form av "harmonikultur". Det nya ledarskapet som skall bryta etablerade mönster i skolans värld, enligt regeringens beslut om den målorienterade skolorganisationen, möts av skolans traditionella kultur som i många fall också bestämmer ramarna för innehållet i rektorsuppdraget.

Ett  sjukhus  rymmer  många  olika  personliga upplevelser kring samspelet  i organisationen. Mellanchefens roll fungerar som en koppling mellan personalen och verksamhetschefen där de ska förstå de olika funktionerna och  även  medla mellan dessa. Vår studie syftar till att finna beskrivningar av hur mellanchefer inom en sjukhusorganisation kan agera för att främja delaktighet hos sin underställda personal och vad det innebär för det kliniska arbetet. En systematisk litteraturstudie utfördes och i processen valdes artiklar ut som svarade mot de ställda kriterierna. De utvalda artiklarna granskades, jämfördes och redovisades sedan. Studiens resultat delades in i fem kategorier; arbetstillfredsställelse, delaktighet, medarbetarskap, arbetsmiljö och ledarskapsstil. Resultatet visade att som mellanchef bör man kunna hantera konflikter mellan personalen, underlätta personalens kompetensutveckling och främja kommunikation. För att få sin personal att känna sig delaktig i verksamheten rekommenderas regelbundna möten där man kan identifiera och lösa arbetsrelaterade problem och ett öppet kommunikationsklimat framförallt kring förändring och utveckling av sjukhusverksamheten. Utav de fem kategorierna läggs störst vikt vid delaktighet och arbetstillfredsställelse för att skapa engagemang och organisationstillhörighet.

Undersökningen är en heuristisk fallstudie där mitt syfte är att ta reda på vilken uppfattning en gymnasielärare som undervisar i ledarskap har om gott ledarskap, och hur läraren ser på sin egen roll som lärare. För att få svar på detta genomförde jag en strukturerad intervju med en lärare som undervisar i ledarskap på gymnasiet. Jag fortsatte sedan min studie med sammanlagt tre fria observationer i tre olika klasser som undervisades av läraren. Genom dem ville jag få svar på om lärarens uppfattning speglade undervisningen i klasserna. Som sista steg ville jag undersöka elevernas syn på lärarens ledarskap och genomförde en enkät med värderande påståenden enligt Likert-skalan, som besvarades av totalt 58 elever i de tre observationsklasserna. Vid intervjun framkom att läraren anser sig ha en övervägande demokratisk ledarstil och lägger stor vikt vid att skapa goda relationer till eleverna. Läraren tycker sig också ha god ledarskapskompetens och ser det som en viktig förutsättning för att kunna bedriva en väl fungerande undervisning. Läraren ser brister i, och vill förbättra sin organisations- och planeringsförmåga, och menar att man aldrig blir fullärd som ledare. Vid observationerna upplevde jag en god stämning i klassrummen och ett öppet klimat mellan läraren och eleverna. Läraren kunde hantera oförutsedda händelser, verkade engagerad i sitt arbete och bemötte eleverna med respekt. Resultatet av enkäterna visade att läraren övervägande ses som en god, demokratisk ledare som uppmärksammar eleverna och är kunnig inom sitt område. Klassen som hade haft regelbunden undervisning av läraren längst tid, visade ett något mer kritiskt omdöme än övriga

Vårt syfte med arbetet har varit att ta reda på hur dagens lärarroll ser ut, vilka verktyg kan användas för att motivera eleverna och få dem att engagera sig i skolarbetet. Vi har granskat vad som står i styrdokumenten angående ämnet och vi har också tittat på olika teorier som kan ligga bakom de pedagogiska metoderna, vilka ledarstilar som lärarna använder sig av, samt hur läraren kommunicerar med eleven. Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod med observationer har vi fått fram olika resultat i ledarstilar, ledarskap och verktyg. Vi har gjort en deskriptiv tolkning av vårt resultat, som vi fått från våra observationsunderlag, vilket gett oss en bild av hur den moderna pedagogiken kan se ut. Hur ledarskapet och verktygen används skiljer sig åt. Vårt resultat pekar på att processpedagogiken är en pedagogik där goda relationer till eleverna och en tydlig ledarstil, klar struktur runt uppgifterna, bereder vägen för att utföra ett demokratiskt ledarskap, som förbereder eleven på att bli morgondagens medarbetare.

<p>Vårt syfte med arbetet har varit att ta reda på hur dagens lärarroll ser ut, vilka verktyg kan användas för att motivera eleverna och få dem att engagera sig i skolarbetet. Vi har granskat vad som står i styrdokumenten angående ämnet och vi har också tittat på olika teorier som kan ligga bakom de pedagogiska metoderna, vilka ledarstilar som lärarna använder sig av, samt hur läraren kommunicerar med eleven. Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod med observationer har vi fått fram olika resultat i ledarstilar, ledarskap och verktyg. Vi har gjort en deskriptiv tolkning av vårt resultat, som vi fått från våra observationsunderlag, vilket gett oss en bild av hur den moderna pedagogiken kan se ut. Hur ledarskapet och verktygen används skiljer sig åt. Vårt resultat pekar på att processpedagogiken är en pedagogik där goda relationer till eleverna och en tydlig ledarstil, klar struktur runt uppgifterna, bereder vägen för att utföra ett demokratiskt ledarskap, som förbereder eleven på att bli morgondagens medarbetare.</p>