Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka metoder och strategier idrottslärare använder för att få elever att samarbeta i grupp. Detta utifrån arbetssätt som konflikthantering och kommunikation. Vidare var vår mening att undersöka vad lärarna ansåg att deras arbetsmetoder hade för effekter på eleverna.   Vår teori bygger vi på Svedbergs (2007, s.192) modell som presenterar hur gruppens samarbete beror på tre faktorer i lärandet.   Metoden i undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Tanken var att undersöka vad som var det centrala i lärarnas arbetsmetoder för att främja gruppsamarbetet i undervisningen. Vidare ville vi även undersöka hur de intervjuade lärarna beskriver sin ledarstil. Till undersökningen valdes sex idrottslärare där samtliga arbetade på skolor som var skilda från varandra. Med tanke på att två av dessa lärare för närvarande arbetar på gymnasiet, och resterande på högstadiet, kan det ha en påverkan på våra resultat.     Utifrån undersökningens resultat fann vi att gruppens samarbete beror på hur läraren använder sina arbetsverktyg med hjälp av de riktlinjer som kursplanen idrott och hälsa och skolans värdegrund belyser kring gruppsamarbete. Dessa arbetsverktyg tolkade vi till att kommunikationen var det centrala arbetsverktyget för lärare för att främja gruppsamarbetet. Inom kommunikationen belyste lärarna feedback, konflikthantering och att skapa en trygg miljö bland eleverna. Resultaten visade även att det råder liten skillnad i vilka arbetsmetoder lärarna använder i undervisningen. Ett antagande vi gör är att arbetslagen lärare ingår i på skolan har en avgörande roll för hur lärare arbetar, med tanke på att resultaten visar på små skillnader för hur lärare med större yrkesvana kontra lärare med mindre yrkesvana arbetar. Syftet med lektionen var även en avgörande faktor till vilken arbetsmetod som valdes. Samtliga lärare beskriver sitt ledarskap som en demokratisk ledarstil med en handledarroll.

<p>Undersökningen är en heuristisk fallstudie där mitt syfte är att ta reda på vilken uppfattning en gymnasielärare som undervisar i ledarskap har om gott ledarskap, och hur läraren ser på sin egen roll som lärare. För att få svar på detta genomförde jag en strukturerad intervju med en lärare som undervisar i ledarskap på gymnasiet. Jag fortsatte sedan min studie med sammanlagt tre fria observationer i tre olika klasser som undervisades av läraren. Genom dem ville jag få svar på om lärarens uppfattning speglade undervisningen i klasserna. Som sista steg ville jag undersöka elevernas syn på lärarens ledarskap och genomförde en enkät med värderande påståenden enligt Likert-skalan, som besvarades av totalt 58 elever i de tre observationsklasserna.</p><p>Vid intervjun framkom att läraren anser sig ha en övervägande demokratisk ledarstil och lägger stor vikt vid att skapa goda relationer till eleverna. Läraren tycker sig också ha god ledarskapskompetens och ser det som en viktig förutsättning för att kunna bedriva en väl fungerande undervisning. Läraren ser brister i, och vill förbättra sin organisations- och planeringsförmåga, och menar att man aldrig blir fullärd som ledare.</p><p>Vid observationerna upplevde jag en god stämning i klassrummen och ett öppet klimat mellan läraren och eleverna. Läraren kunde hantera oförutsedda händelser, verkade engagerad i sitt arbete och bemötte eleverna med respekt.</p><p>Resultatet av enkäterna visade att läraren övervägande ses som en god, demokratisk ledare som uppmärksammar eleverna och är kunnig inom sitt område. Klassen som hade haft regelbunden undervisning av läraren längst tid, visade ett något mer kritiskt omdöme än övriga</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka hur eleverna tänker kring lärarens ledarstil, hur det påverkar dem både positivt och negativt och ifall de upplever att relationen till läraren förändras utanför klassrummet. Med litteratur som behandlar olika ledarstilar i klassrummen, ledarskap och hur en lärare ska vara i allmänhet återfinns ett samband med resultatet. Forskningsmetoden är av intervjuform där fem elever intervjuades enskilt. Slutsatsen är att eleverna anser att en lärare främst bör vara demokratisk, engagerande och snäll. Utanför klassrummet beter sig läraren efter hur tidigare lektioner varit och/eller hur relationen till den enskilda eleven är.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad några elever och lärare anser attbra lärare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever ochlärare i uppfattningarna om detta. Utifrån detta syfte har jag läst litteratur och tagit delav olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua några elever och lärare om vad detycker och få fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att få svar på uppsatsenssyfte har några frågor använts till hjälp: Hur beskriver lärare och elever en bra/mindrebra lärare? Hur relaterar elevernas och lärarnas uppfattningar till varandra? Efter att haläst litteratur och gjort intervjuer så blev slutsatsen att den ledarstil som de elever ochlärare jag intervjuat tycker att en bra lärare ska vara rättvis, engagerad, förberedd,demokratisk, konsekvent, bestämd, beslutsfast, tålmodig, positiv samt flexibel, man skaäven ha bra ämneskunskaper.NyckelordLedarstil, lärarprofession, ledarskap / The purpose whit this essay has bin to examine what some students and teachers think a good teacher should have for qualities in his leadership and what likeness it is between students and teachers in there opinion about this. On the basis of this purpose I have reed some literature and learn about some different leadership and then I did some interviews whit students and teachers to get an idea of what they have for opinion about good leadership. To get some answers on the purpose off the assay, I have used some questions for help: How describes teachers and students a good/less good teacher? How relates the students' and the teachers' views to each other? After I read literature and done interviews so became the conclusion that the leadership as those students and teachers I interviewed thinks that a good teacher will have is to be: prepared, democratic, consistent, certain, decision permanent, patient, positive, flexible and have a good matter knowledge.

Syftet med studien var att beskriva vilka beteenden hos en transformell och transaktionell ledarstil som kan förebygga den arbetsrelaterade stressen ur ett medarbetarperspektiv. Genom en enkätundersökning med 17 frågor och med standardiserade svarsalternativ samlades data in från 110 respondenter. Enkäten distribuerades via sociala medier och besvarades av både kvinnliga och manliga medarbetare mellan åldrarna 21 och 64 år. Efter insamling av data har SPSS använts som verktyg för att kunna analysera data med hjälp av både korstabuleringar och korrelationer.Sex olika beteenden har identifierats hos den transformella och transaktionella ledarstilen utifrån tidigare forskning och teori, dessa sex har sammanställts till tre beteendekategorier som vi kallar; besluts-, mål- och sociala beteenden. Utifrån dessa tre beteendekategorier och insamlingen av empiri resulterade korrelationsanalysen att vi bland annat kan presentera fem beteenden som har en stark påverkan till att förebygga den arbetsrelaterade stressen. Vilket innebär att de beteenden som har störst möjlighet att förebygga den arbetsrelaterade stressen är när medarbetarens närmsta chef eller arbetsledare: 1) tar hänsyn till medarbetarens åsikter, 2) ger individuell omtanke till medarbetaren, som att erbjuda stöd, coachning och uppmuntring, 3) hjälper till att lösa konflikter på arbetsplatsen, 4) ger medarbetaren möjlighet att bestämma över sin egen arbetstakt och 5) låter medarbetaren vara delaktig i beslut som berör verksamheten.Slutsatsen och resultatet av den empiriska analysen visar att det inte är ledarstilen i sig som bidrar till att förebygga den arbetsrelaterade stressen, utan det är särskilda beteende hos den transformella och transaktionella ledarstilen. / The purpose of the study was to describe the behavior of a transformational and transactional leadership style that can prevent work-related stress from an employee perspective. Through a questionnaire with 17 questions and possible answers to standardized data were collected from 110 respondents. The survey was distributed via social media and answered by both female and male employees between the ages of 21 and 64 years. After collecting the data, SPSS has been used as tools to analyze the data using both crosstabs and correlations.Six different behaviors have been identified in the transformational and transactional leadership style based on previous research and theory, these six have been compiled into three behavioral categories that we call; decision-making, targeting and social behaviors. Based on these three behavioral categories and the collection of empirical data resulting correlation analysis that we can present including five behaviors that have a strong impact to prevent work-related stress. Which means that the behaviors that have the greatest opportunity to prevent work-related stress is when the employee's immediate manager or supervisor: 1) taking into account the employee's opinions, 2) give individual consideration to the employee, who offer support, coaching and encouragement, 3) help to resolve conflicts in the workplace, 4) gives employees the opportunity to determine their own pace of work and 5) allows the employee to be involved in decisions that affect the business.The conclusion and the result of the empirical analysis shows that there is a management style itself that help to prevent work-related stress, but there are specific behavior of the transformational and transactional leadership style.

Sedan sars-cov-2 deklarerades en pandemi har arbetssituationer förändrats världen över. Studiens syfte var därför att undersöka huruvida transaktionellt, transformativt samt låt- gå ledarstil korrelerade med arbetstillfredsställelse under distansarbete samt vilken av dessa tre ledarstilar som var den starkaste prediktorn av arbetstillfredsställelse. En enkät med totalt 36 frågor utformades för att mäta arbetstagares upplevda arbetstillfredsställelse samt deras skattning av sin närmsta chefs ledarstil. Påståendena var utformade utifrån mätinstrumenten Minnesota Satisfaction Questionnaire samt Multifactor Leadership Questionnaire. Resultatet visade att transformativt ledarskap korrelerade positivt med arbetstillfredsställelse och var den starkaste prediktorn. Låt-gå ledarskap korrelerade negativt med arbetstillfredsställelse medan resultatet för det transaktionella ledarskapet inte var signifikant. Slutsatsen som kan dras är att transformativt ledarskap har en positiv inverkan på arbetstillfredsställelse under distansarbete, och att organisationer således bör bedriva ett sådant. / As sars-cov-2 was declared a pandemic, work situations all over the world changed. Theaim of the study was to examine whether employees’ job satisfaction was correlated with their immediate supervisor’s style of leadership during teleworking, and whichstyle of leadership predicted job satisfaction the strongest. The examined styles of leadership were transactional, transformational and laissez-faire. A survey study with 36 statements was conducted in order to measure job satisfaction and style of leadership. The questionnaire was designed using the measuring instruments Minnesota Satisfaction Questionnaire and Multifactor Leadership Questionnaire. The results showed that transformational leadership and job satisfaction are positively correlated and that it was the strongest predictor. Laissez-faire leadership, on the other hand, was negatively correlated with job satisfaction whilst the result for transactional leadership was not significant. To conclude, transformational leadership had a positive impact on job satisfaction during teleworking, and organizations should therefore manage such leadership.

I detta arbete undersöks lärares förhållningssätt till ledarskap. Syftet med studien är att undersöka vilken ledarstil som framhävs i lärares beskrivningar av ledarrollen och om denna överensstämde med den ledarstil som uppdagades i lärarnas resonemang om ledarskap. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer med lärare som är eller har varit verksamma inom grundskolans verksamhet. Resultatet analyserades sedan genom att använda Lewins (1938) teori om hur ledarskapet utgår från en av tre typer av ledarstilar. Dessa är den demokratiska, auktoritära och låt-gå ledarstilen. Vidare analyserades resultatet genom att identifiera dessa ledarstilar i lärarnas framställning av en kompetent ledare och i deras resonemang om ledarskap. Analysen visade att de deltagande lärarna i studien uppgav att en kompetent ledare bör ha den demokratiska ledarstilen. När lärarna fick resonera om ledarskap i olika sammanhang visade analysen att deras resonemang innehöll både demokratiska inslag och en större andel auktoritära inslag. Detta betyder att det fanns en skillnad mellan lärarnas framställning av en kompetent ledares ledarskap och det ledarskap som framhävs i lärarnas resonemang om ledarskap. Slutsatsen blir då att lärarna förespråkade ett demokratiskt ledarskap och ansåg sig själva bedriva ett demokratiskt ledarskap. Samtidigt visar undersökningen att deras resonemang om ledarskap innehöll fler inslag av den auktoritära ledarstilen, vilket kan tyda på att det finns en skillnad  mellan vem läraren uppger sig vara och hur de arbetar i praktiken.

Sammanfattning:Överlag upplevde respondenterna att deras ansvar var större än deras befogenheter. Förutom lagar, bestämmelse och riktlinjer, räknade enhetscheferna upp både ekonomiska och teknis-ka begränsningar som hindrade dem från att genomföra sitt uppdrag på ett för dem tillfreds-ställande sätt. Dessa begränsningar påverkade till viss del även kommunikationsstrukturen på arbetsplatsen. Studien visar att många faktorer påverkar ledarskapet och ledarstilen. Det kan vara svårt att ha ett tydligt ledarskap och ledarstil när man som mellanchef har begrän-sade möjligheter att påverka.Bakgrund:Bakgrunden till studien var att vi ansåg att det finns för få empiriska studier som undersöker hur enhetschefer inom kommunal äldreomsorg upplever sitt ledarskap och ledarstil. Vi ville också undersöka hur de förändringar som skett under de senaste åren inom såväl arbetsliv som kommunal sektor har påverkat enhetschefernas yrkesroll.Syfte:Syftet med vår uppsats var att studera hur några enhetschefer inom kommunal äldreomsorg upplever och förhåller sig till sitt ledarskap och sin ledarstil utifrån tre problemområden:• egna och andra förväntningar på ledarskapet och ledarstilen• upplevelsen av eget inflytande över arbetssituationen• kommunikationsstrukturen på arbetsplatsenMetod:Vår studie är kvalitativ och bygger på tio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer i en kommun i Västra Götaland. Intervjuerna har analyserats med hjälp av teorier och forskning kring ledarstil och roller. Vi har även utgått från Karaseks stressmodell.Resultat:Studiens resultat visar att enhetscheferna såg sitt arbete såsom fritt eftersom de inte arbetade utifrån någon formell arbetsbeskrivning och dessutom hade flextid. Samtidigt upplevde de att det fanns många krav och förväntningar på deras yrkesroll, vilket resulterade i en hög arbetsbelastning. Genom prioriteringar och övertidsarbete försökte de lösa sin arbetssitua-tion.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsättningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan påverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkätundersökning och korrelationsanalys utförts för att mäta arbetsmotivation och ledarstil. Studiens resultat visar att medarbetares inre upplevda arbetsmotivation har ett samband med vissa ledarstilar i de undersökta grupperna. En förklaring till de uppmätta sambanden kan vara att vissa ledarstilar innehåller faktorer som ger goda förutsättningar att motivera medarbetarna.</p> / <p>The purpose of this essay is to investigate if there are any connections between the workmotivation co-worker experienced and different leaderstyles. Some models suggest that the motivating potential for co-worker can be increased by conditions at work. There can be some factors in the enviroment which may effect the workmotivation, for example a leader´s leaderstyle. Some models suggest that different leaderstyles may have various effects on the workmotivation co-worker experience. A survey and correlationanalysis were conducted to measure the workmotivation and leaderstyle to answer the purpose of this essay. The result of this study shows that co-worker internal experience workmotivation is connected to some of the leaderstyles in the examined groups. One possible explanation to these connections could be that some leaderstyles contain factors that lead to favourable conditions for motivating the co-worker.</p>

<p>Inom sjukvården är det vanligt att chefer har samma yrke som sina</p><p>medarbetare och att de dessutom är verksamma inom professionen</p><p>samtidigt med sitt chefsuppdrag. Denna kvalitativa intervjustudie har</p><p>undersökt hur klinikchefer och avdelningschefer inom svensk sjukvård</p><p>upplever att dubbla roller påverkar ledarskapet och om de är</p><p>uppgifts- eller relationsinriktade i sin ledarstil. Båda kategorierna</p><p>tycker att det är en fördel att ha samma yrkeskompetens och</p><p>klinikcheferna uttrycker att det ger pondus åt besluten. Klinikcheferna</p><p>upplever att de arbetar för mycket och att det är höga krav på</p><p>positionen. Ledarstilen skiljer sig inte markant mellan grupperna</p><p>ändå förefaller klinikchefernas stil att väga mer åt det</p><p>uppgiftsorienterade hållet. Dubbla roller upplevs påverka</p><p>tillgängligheten i chefskapet, vilket minskar medarbetarkontakten.</p> / <p>In Swedish healthcare it’s common that managers have the same</p><p>professional background as their employees. Furthermore most</p><p>managers still practice their medical profession. This qualitative study</p><p>has examined how managers of clinics and departments experience</p><p>that dual roles affect the leadership and if they are result- or relation</p><p>oriented in their leadership style. Both categories think that it’s an</p><p>advantage to have the same professional background. The clinical</p><p>managers express that it gives them authority, but that the demands</p><p>and the workload are too high. The leadership style doesn’t differ</p><p>much between the groups, still the clinical managers interpret</p><p>themselves as more result oriented. Dual roles affect the availability of</p><p>the leadership, which reduces the contact with the employees.</p>