This paper has it´s starting point in the leisure teacher's profession and deals with the reality many leisure teachers find themselves in, and what qualities the leisure teacher needs to perform the profession in the best way. What is the leisure teacher's assignment and how hasthe leisure teacher's profession looked historically are other parts that I also discuss in this exam. This exam is written in essay form. The text is based on my self-perceived dilemma "the story" where I portray my dilemma, which then results in the question that becomes thebackbone of this exam. This question then results in discussions based on my own thoughts, which are discussed with the help of control documents and other relevant literature. Other literature dealing with the history and assignments of the leisure center, such as Ann S Philgren's books Fritidshemmet and Fritidshemmets didactics and more. But also books dealing with practical knowledge, Alsterdal and Pröckl's book, from Within and from outside but also Bornemark and Svenaeus book, what is Practical knowledge and others. The importance of the play will also be discussed, and Öhman's book The most important thing is to play will have a big role together, with for example, Good learning environments for children by Kragh-Müller, Orstedt Andersen and Veje Hvidtved. The text will also include general advice for leisure centers. The issues that this exam come to address are partly how the leisure teacher assignment changed from a historical perspective, what does it look like today and what has it looked like in the past? also what changes have taken place when it comes to the professional role and how has this affected the pedagogical work at the leisure center? But also what skills a leisure teacher needs to carry out his/her work in the best way In other words, this text makes visible the leisure center and it´s profession with the aim of strengthening the importance of the leisure centers in the school world.

Detta är en kvalitativ studie där syftet är att skapa förståelse utifrån fritidslärares perspektiv för vilka förutsättningar det finns för sociala relationer på fritidshemmet. Utifrån frågeställningen: Vad påverkar och hur påverkas sociala relationer enligt fritidslärare? Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där mediering, proximala utvecklingszonen samt fantasi och kreativitet har varit vår begreppsbank i analysen. Som metod har semistrukturerade intervjuer använts, där totalt sju fritidslärare intervjuats. Syftet med den semistrukturerad intervjumetoden är att skildra informanternas perspektiv på fenomenet. Intervjuerna har satts i relation till bakgrundslitteratur, forskning samt en teori som menar att människor lär i samspel med varandra.  Resultatet av undersökningen har visat att fritidslärarna anser att den sociala miljön behöver vara trygg för att elevers sociala relationer ska främjas. De menar även att den fysiska miljön måste vara inbjudande för att elever ska kunna skapa sociala relationer. Genom sitt förhållningssätt stödjer fritidslärarna det sociala samspelet som sker på fritidshemmet, både som en hjälpande hand och genom att utmana eleverna till att utföra det själva. Fritidslärarna ser även hur gruppstärkande övningar med eleverna gynnar deras sociala relationer och den sociala miljön. Vidare lyfter fritidslärarna olika aspekter av vad som påverkar elevernas sociala relationer på fritidshemmet, där gemensamma intressen, fantasi och kreativitet, kommunikation, bearbetning och makt synliggörs. Hur elevers sociala relationer påverkas anser fritidslärarna har med samspelet mellan eleverna att göra och hur de utvecklar sociala koder tillsammans. Undersökningen visar att arbetet med elevers sociala relationer är komplext och därför krävs det stöttande, tillgängliga och utmanande fritidslärare som kan hjälpa elever i det sociala samspelet.

Syftet med studien var att undersöka hur fritidslärare uppfattar samverkan mellan skola och fritidshem, vilka möjligheter och svårigheter som kan finnas ur fritidslärares perspektiv. Tidigare forskning belyser fritidslärares svårigheter för samverkan mellan skolverksamhet och fritidsverksamhet. Studien har använt sig av samverkansteori för att analysera olika ambitionsnivåer för samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem fritidslärare i fyra olika kommuner runt om i Sverige. Resultatet har strukturerats genom en tematisk analys. Studiens resultat visar att fritidshemslärarna uppfattade att samverkan är för att få en helhetssyn på eleven. Samverkansarbetet blev ofta svårt eftersom fritidslärares kunskap och kompetens inte togs tillvara, att de blev mer resurs eller lärarassistent. Möjlighet till samverkan fanns beroende på vilken klasslärare arbetet skedde med. Vidare visar resultatet att fritidslärare betonade att samverkan är en ledningsfråga. Ett större ansvar från ledningen när det gäller samverkan efterfrågades. I diskussionen betonades att resultatet bekräftar tidigare forskning vad beträffar svårigheter i samverkan mellan klasslärare och fritidslärare. Enligt samverkansteorin styrks att en bra samverkan kräver att ledningen tar ett större ansvar.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare arbetar med elever i särskilt behov av stöd och deras arbete kring elever i behov av särskilt stöd och om de har tillräcklig kompetens för detta arbete. Metoden som användes i studien var frågeformulär som gjorts via internet. Länken till frågeformuläret mejlades ut till fritidslärare som arbetar på fritidshem. Den teoretiska ansatsen är sociokulturellt synsätt på lärande samt didaktik. Resultatet av studien visar på att fritidslärare anser att i utbildningen till fritidslärare har de fått för lite kompetens när det kommer till specialpedagogik. Hur de ska arbeta med elever i behov av särskilt stöd samt resonemanget kring arbetet. Resultatet visar även att fritidslärare ibland får klara sig själva  utan stöd av speciallärare/specialpedagog eller elevassistent, vilket menas med att elever i behov av särskilt stöd kan ha elevassistent på skolan men att assistenten inte finns med på fritidshemmet. / The purpose of the study is to investigate how leisure teachers work with students in special need of support and their work around students in need of special support and whether they have the sufficient competence for this work. The method used in the study was questionnaires made via internet. The link to the questionnaire was emailed to leisure teachers who work at leisure centers. The theoretical approach is socio-cultural approach to learning and didactis. The result of the study show the leisure teacher believe that in the training for leisure teachers they have received not enough competence when it come to special education. How to work with students in need special support and the reasoning around the work. The results also show that leisure teachers sometimes must fend for themselves without the support of special teacher/special educator or student assistant, which means that student in need of special support may have a student assistant at the school but that student assistant is not at the after school.

This final thesis deals with innovations in the management of informal education. The main goal of this work is to determine the extent to which the executives of leisure education organizations recognize the need for innovations in different areas of the organization, to compare the extent and content of specific innovations in selected organizations and explore in which areas and based on which stimuli the innovations in these organizations arise. The obtained information is useful for efficient preparation of further training of organization executives and described examples of good practice as an inspiration to improve the performance of leisure and informal education organizations. The theoretical part incorporates leisure and informal education into the overall education system of the Czech Republic and its development is illustrated on the laws and decrees from 1948 to present. Research in the form of structured interview reveals the respondents view on innovations in leisure education and shows the respondents experience with the introduction of innovations in their own organizations. The conclusions of this research clearly show the need for innovation in informal and leisure education for the competitiveness of individual organizations. KEYWORDS : lifelong learning, formal education,...