Uppsatsen handlar om den fysiska inomhusmiljöns utformning och hur den påverkar barns lek och lärande. I vår studie har vi intervjuat tretton pedagoger från två förskolor, en Montessoriförskola, samt två skolor. Syftet med arbetet är att undersöka och belysa miljöns betydelse för barns lek och lärande och att se hur pedagogers medvetenhet är kring miljön som arbetsredskap. Vi såg av resultatet av vår studie, att pedagogerna anser att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns lek och lärande. Pedagogerna var också överens om att miljön ska vara lugn, harmonisk och genomtänkt. Vi bedömde att pedagogerna var medvetna om att den fysiska inomhusmiljön påverkar barnen, men att lokalerna kunde begränsa deras arbete. I vår studie kom det också upp att det är svårt att ersätta en specialpedagog men att man kanske kan underlätta eller minska behovet av speciellt stöd om man tänker igenom inomhusmiljön och ändrar om utifrån barngruppens behov. / This essay is about the physical indoor environment design and how it affects children’s playing and learning. In our study we have interviewed thirteen pedagogues in two preschools, a Montessori preschool and two public schools. The purpose of this work is to study and illustrate the importance of the environment regarding the children’s playing and learning as well as the pedagogues’ awareness around the physical environment as a tool. As a result of our study we noticed that the pedagogues believe that the physical environment really matters regarding the playing and learning. The pedagogues also agree that the environment should be quiet, harmonic and well thought through. We found that the pedagogues where aware of that the physical environment affects the children’s playing and learning, but that the school facilities could limit their work. In our study we also found that it is difficult to completely substitute a special pedagogue with a good physical environment but a well thought through environment could perhaps decrease the need of special support to certain children with special needs.

Inledning Denna studie handlar om hur förskollärarna resonerar kring begreppen lek och undervisning i förskolan, och vilka relationer ser de mellan både begreppen. Studiens syfte Studiens syfte är att få mer förståelse om hur förskollärare resonerar kring begreppen lek och undervisning, och sitt eget deltagande i barnens lek. För att kunna få svar på studiens syfte har följande frågeställningar formulerats: -Vad är förskollärares syn på relationen mellan lek och undervisning? -Vad har förskollärarna för uppfattning när det gäller sitt deltagande i barns lek? Metod En kvalitativ enkätundersökning i form av en skriftlig intervju har använts i denna studie. Denna metod ansågs som lämplig metod för att kunna samla in relevanta datan och få svar på studiens syfte och frågeställningar.  Studiens resultat Utifrån förskollärarnas beskrivning av begreppen lek och undervisning går det att se att de flesta förskollärarna anser att det finns en relation och ett samband mellan begreppen lek och undervisning. Förskollärarna hävdar att lek och undervisning går hand i hand i förskolan, och att undervisning och lärande sker i de sociala situationer där ett möte sker mellan barnen och mellan barnen och pedagogerna. Även barnens fria lek anses som en undervisningssituation enligt de flesta intervjuade förskollärarna. I leken får pedagogerna syn på barnens olika intresse och nyfikenhet vilken fångas upp och undervisas om. Endast en av de intervjuade förskollärarna anger att det finns en skillnad mellan begreppen lek och undervisning, och skriver att undervisning har ett syfte som är förankrat i läroplanens mål och riktlinjer, medan lek är en tid för barnen att leka i fred och bearbeta sina kunskaper.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns möte och användning av matematiken under leken i förskolan. Vi vill problematisera barnens användande av matematik i leken då vi anser att pedagoger inte uppmärksammar matematiken under dessa aktiviteter i så stor utsträckning när vi utgår från egna erfarenheter. Intresset för att undersöka detta är baserat på vår nyfikenhet om barns möte med matematiska fenomen i förskolans värld. Relationen mellan barnens möte och användning av matematik sker i tidig ålder, både enskilt samt i samspel med andra barn. Matematikkursen under förskollärarutbildningen gav oss medvetenhet om hur stor omfattning matematik har i förskolans värld och att det inte bara innebär tal och siffror. Studiens frågeställningar tolkades och analyserades utifrån en kvalitativ undersökning med sociokulturellt perspektiv, i relation till tidigare forskning.Undersökningen genomfördes på två förskolor i Skåne. Avdelningarna hade likartade förutsättningar och samma antal barn i åldern 1-5 år. I våra observationer framträdde det att barnens intresse och samspel med andra är viktiga för barnen i deras lek. I resultatet framkom det att barn möter matematik på många olika sätt i leken, exempelvis genom olika byggmaterial. Mötet med matematik sker löpande under barnens vardag. Studiens resultat ses som viktig för förskollärares profession då barns möte och användning av matematik blir ett redskap för pedagogerna. Detta för att kunna anpassa verksamheten efter barnens behov, förmågor och intressen.

Läroplanen för förskola Lpfö 98 (reviderad 2010) ställer krav på förskolan att den ska sträva efter att varje barn ska utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Studiens syfte är att bidra med kunskap om bygg- och konstruktions innebörd för barns kreativitet, lek och lärande genom att beskriva och analysera pedagogernas uppfattningar. Utöver detta är syftet att studera om i vilken utsträckning bygg och konstruktion kan ses som ett pedagogiskt redskap. Empiriska materialet består av intervjuer och observationer som genomfördes på en förskola som arbetar efter Reggio Emilia-filosofin. Det centrala begreppet bygg och konstruktion belysas utifrån sociokulturellt perspektiv där materialet ses som ett redskap som öppnar möjligheter till barns kreativitet, lek och lärande samt ser konstruktion som en process där barnen producerar eller skapar något nytt. Medan kreativitet ses som processer mellan barn och material genom vilken barnen lär sig något nytt där kreativitet, lek och lärande sätts i ett sammanhang. Respondenterna anser att den viktigaste aspekten för barns kreativitet, lek och lärande är att öppna möjligheter för barnen att utforska bygg- och konstruktionsmiljöer genom att pedagoger organiserar bygg- och konstruktionsmiljöer för att dessa ska vara tillgängliga för barnen. Det framkom att materialet är den tredje komponenten i barnets inlärningsprocesser tillsammans med pedagogen. De utrycker också att lek och lärande går hand i hand. Det framgår också att barnen leker hela tiden och genom leken lär de sig, samtidigt kommer barns kreativitet fram. Resultatet visar att bygg- och konstruktionsmiljön ses som en inspirationskälla för barns kreativitet, lek och lärande. Resultatet visar dessutom att barnen kommunicerar och interagerar med bygg- och konstruktionsmaterial ständigt och att bygg- och konstruktionsmaterial sätter igång barns kreativitet lek och lärande.

<p>Undersökningens syfte är att undersöka lekens betydelse för barnens lärande i förskolan samt lekens betydelse för barnens sociala kompetens. Två frågeställningar är centrala. Vilken betydelse har leken för barnens lärande i förskolan? Vilken betydelse har leken för barnens sociala kompetens?</p><p>1998 antogs en ny läroplan för förskolan i form av en förordning. Till följd av detta betonas förskolans betydelse som grundläggande för ett livslångt lärande. Läroplanen är även vägledande för familjedaghemmen.</p><p>De grundregler som betonas i förskolans läroplan handlar om att verksamheten utmärks av en pedagogik där omvårdad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhetsbild. En god omsorg i förskolan leder till utveckling och lärande, samtidigt som omsorgen innehåller pedagogiska metoder. Till följd av detta betonas vikten av att olika lekar används som metod för barns utveckling och lärande. Meningen är att förskolan ska ses som en rolig, trygg och lärorik plats för barnen.</p><p>Studiens problemområde behandlar hur leken påverkar barnens lärande och utveckling i förskolan?</p><p>Metoden som används är observationer. Detta för att tydligt kunna visa hur leken påverkar barnens färdigheter och lärande, sociala kompetens och utveckling i förskolan. Observationer som metod, gör det lättare att undersöka vad barnen gör och inte bara vad de säger när de leker. Observationer ger en klarare och bredare syn på hur barnen använder leken för att lära och utveckla sina förutsättningar och erfarenheter. Observationerna genomfördes på tre olika förskolor och de deltagande var fyra barn i år 2-5 på respektive förskola. Totalt var det tolv barn som deltog i observationerna.</p><p>Slutsatsen av undersökning visar på likheter såväl som skillnader när det gäller lek i relation till undervisning och lärande på förskolan. Samtliga förskollärare har en positiv inställning till lek och anser leken vara ett bra verktyg för barnens prövande av olika roller och erfarenheter. I leken känner sig barnen trygga i sina roller. Detta har bidragit till bättre självförtroende och självkänsla. I en förskola är det dock en pojke som inte känner sig trygg med de andra barnen. Han valde att leka ensam och därmed, på så sätt, upptäcka sin egen rollfigur.</p><p>Resultatet visar att samtliga observerade barn använder inslag av olika lekar som instrument för att lära och utveckla sina erfarenheter och kunskaper. Det visar också att barnen lär och utvecklar sin kommunikationsförmåga, sina sociala färdigheter och sin sociala kompetens. Dessutom utvecklar de sin förmåga att uttrycka sig, att umgås med andra och att lära av varandra.</p> / lek och lärande

Undersökningens syfte är att undersöka lekens betydelse för barnens lärande i förskolan samt lekens betydelse för barnens sociala kompetens. Två frågeställningar är centrala. Vilken betydelse har leken för barnens lärande i förskolan? Vilken betydelse har leken för barnens sociala kompetens? 1998 antogs en ny läroplan för förskolan i form av en förordning. Till följd av detta betonas förskolans betydelse som grundläggande för ett livslångt lärande. Läroplanen är även vägledande för familjedaghemmen. De grundregler som betonas i förskolans läroplan handlar om att verksamheten utmärks av en pedagogik där omvårdad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhetsbild. En god omsorg i förskolan leder till utveckling och lärande, samtidigt som omsorgen innehåller pedagogiska metoder. Till följd av detta betonas vikten av att olika lekar används som metod för barns utveckling och lärande. Meningen är att förskolan ska ses som en rolig, trygg och lärorik plats för barnen. Studiens problemområde behandlar hur leken påverkar barnens lärande och utveckling i förskolan? Metoden som används är observationer. Detta för att tydligt kunna visa hur leken påverkar barnens färdigheter och lärande, sociala kompetens och utveckling i förskolan. Observationer som metod, gör det lättare att undersöka vad barnen gör och inte bara vad de säger när de leker. Observationer ger en klarare och bredare syn på hur barnen använder leken för att lära och utveckla sina förutsättningar och erfarenheter. Observationerna genomfördes på tre olika förskolor och de deltagande var fyra barn i år 2-5 på respektive förskola. Totalt var det tolv barn som deltog i observationerna. Slutsatsen av undersökning visar på likheter såväl som skillnader när det gäller lek i relation till undervisning och lärande på förskolan. Samtliga förskollärare har en positiv inställning till lek och anser leken vara ett bra verktyg för barnens prövande av olika roller och erfarenheter. I leken känner sig barnen trygga i sina roller. Detta har bidragit till bättre självförtroende och självkänsla. I en förskola är det dock en pojke som inte känner sig trygg med de andra barnen. Han valde att leka ensam och därmed, på så sätt, upptäcka sin egen rollfigur. Resultatet visar att samtliga observerade barn använder inslag av olika lekar som instrument för att lära och utveckla sina erfarenheter och kunskaper. Det visar också att barnen lär och utvecklar sin kommunikationsförmåga, sina sociala färdigheter och sin sociala kompetens. Dessutom utvecklar de sin förmåga att uttrycka sig, att umgås med andra och att lära av varandra. / lek och lärande

Resultatet i denna studie synliggörs i fem olika teman. Det första temat har rubriken Konkurrens skapar kaos på förskolegården och innehåller pedagogernas beskrivning kring deras förskolegård, där bland annat lekredskapen gungor och cyklar analyseras. Under temat Den svagaste länken visar resultatet på att pedagogerna inte delar samma syn på barn när det kommer till barnens lärande och utveckling. Det tredje temat som utkristalliserade sig är Torr, mätt och trygg, där det framgår ett mönster som visar på att dessa faktorer är viktiga för pedagogerna när det kommer till förskolans utomhusvistelse. Under rubriken Svårt och fånga, lätt att tappa visar resultatet synliggörs ett mönster kring lärande, rörelse och samspel. I det femte och sista temat Regn och rusk är det bästa lyfts aspekten fram att pedagogerna anser att barnen blir gladare och friskare av att vistas utomhus.

Detta examensarbete handlar om lekens betydelse i förskolan, där studiens syfte är att skapa en förståelse för den innebörd förskollärare tilldelar leken i pedagogisk praktik.      I studiens litteratur &amp; forskningsöversikt beskriver tidigare forskning leken som ett centralt begrepp, vilket tolkas att lek är en viktig faktor för barns utveckling.      Tre intervjuer har genomförts med pedagoger på förskolor, där intervjuguiden har byggts på frågor som sammanställts utifrån tidigare forskning, samt styrdokument. Under examensarbetet användes fokusgruppmetoden, vilket är en kvalitativ metod, som utgick ifrån semi- strukturerade frågor, för att skapa ett levande och ostrukturerat samtal.      Resultatanalysen visar att pedagoger i förskolan anser att leken bör tilldelas stor plats i verksamheten, då vi tolkat att pedagogerna anser att barnens utveckling främjas genom leken i verksamheten.

<p> </p><p>Detta examensarbete handlar om lekens betydelse i förskolan, där studiens syfte är att skapa en förståelse för den innebörd förskollärare tilldelar leken i pedagogisk praktik.</p><p>     I studiens <em>litteratur & forskningsöversikt</em> beskriver tidigare forskning leken som ett centralt begrepp, vilket tolkas att lek är en viktig faktor för barns utveckling.</p><p>     Tre intervjuer har genomförts med pedagoger på förskolor, där intervjuguiden har byggts på frågor som sammanställts utifrån tidigare forskning, samt styrdokument. Under examensarbetet användes fokusgruppmetoden, vilket är en kvalitativ metod, som utgick ifrån semi- strukturerade frågor, för att skapa ett levande och ostrukturerat samtal.</p><p>     Resultatanalysen visar att pedagoger i förskolan anser att leken bör tilldelas stor plats i verksamheten, då vi tolkat att pedagogerna anser att barnens utveckling främjas genom leken i verksamheten.</p>

Denna studie har som syfte att undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar undervisningsbegreppet. Via våra frågeställningar vill vi vidare ta reda på hur pedagogerna uppfattar undervisningsbegreppet i förhållande till sitt uppdrag formulerat i läroplanen och hur de tillämpas i den pedagogiska verksamheten. Vi har valt att genomföra en kvalitativ forskning med en fenomenografisk ansats då den gör det möjligt för oss att ta del av en variation olika uppfattningar. Utifrån ett kvalitativt frågeformulär kommer vi att samla in svar i textform som vi sedan analyserar och tolkar för att kunna urskilja en variation i resultatet. Vårt forskningsämne kommer att placeras in i ett redan existerande forskningsfält och centralt för vårt valda ämne är begrepp som samspel och kommunikation och därför tar vi fäste i utvecklingspedagogiken och Vygotskijs sociokulturella perspektiv. De båda perspektiven beskriver olika aspekter av utveckling och lärande, vilka är centrala i diskussionen kring undervisningbegreppet. Resultatet visar att pedagogerna uppfattar undervisning som målstyrda processer där pedagoger och barn i samspel utvecklar ny kunskap. Vi kan dock urskilja en variation i det faktiska användandet av begreppet då en grupp pedagoger medvetet väljer att inte använda sig av eller tala om det. Vår slutsats är att det sker undervisning i förskolan trots att pedagoger väljer att inte ge uttryck och utrymme för begreppet.