This essay is about children's rooms and playrooms at museums. It is a study comparing and examining the envi-ronments of three museums. The museums and play-environments that have been examined are Sjöhistoriska museet with the playroom Blubb, Historiska museet with the playroom Arkeoteket and Upplandsmuseet with the playroom Lilla Kvarn. The selected museums are all located in larger citiesand have free admission. All muse-ums are historically oriented.The main methodsused in the thesis is observation and interviews. Interviewstook place with relevant mu-seum staff who were linked to the design and execution of the playroom. Observations were made on two occa-sions, one before and one after the interview. This was so information granted in the interview could be integrat-ed in thelater observation. Actor-network theory or ANT is the theoretical foundation in the work together with similar theoretical reasoning as knowledge theory. Literature relevant to the topic has also been used as discussion material.The purpose of the essay has been to highlight the importance of playroom at the museum. The questions under investigation were: Is playroom at museums part of the exhibition? To answer this,additional questions were added: What is the purpose of the room/ space? Who is the target audience? How is the space designed and on what grounds? Does the room have educational purposes? How does the room work in practice? The results of observation and interview have shown that playrooms are a way for museums to reachthe younger  visitors. Young visitors are often neglected in exhibitions. The playroom offers a break from the remaining exhibitions with the opportunity to play, learn but also rest.The examined museums have several similar themes as they approach in different ways. For example, a reading corner with place to rest. The overall theme has also been "escape from reality" where the playroom's themes have been underwater, underground and "the past". This is a two years master ́s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Genom hela förskollärarutbildningen har lekens betydelse för barns lärande varit tydlig och att vi som förskollärare har ett ansvar att se till att leken ligger till grund för allt som vi gör i förskolan. Syftet med denna studie är att belysa förskollärares förhållningssätt till barns lek i planeringen av verksamheten och på så sätt bidra med kunskap kring hur leken kan ta form i förskolans verksamhet. Genom intervjuer, som analyserats med fenomenografi som metodansats, har de två deltagande förskollärarna visat en uppfattning där de tar barnens lek på allvar. Resultatet visar att förskollärarna har ett förhållningssätt som genomsyras av en barnsyn där barn ses som medmänniskor. Förskollärarna planerar verksamheten på ett sådant sätt att leken får ta en stor plats där också barnen får inflytande. Förskollärares förhållningssätt är ett intressant fenomen som jag efter att ha genomför denna studie menar får konsekvenser för barns lärande och utveckling i förskolan. / Throughout the preschool teacher education, the importance of play for children´s learning has been clear. We as preschool teachers have a responsibility to ensure that play is the foundation of everything we do in preschool. The purpose of this study is to shed light on preschool teachers´ approach to children’s play in the planning of the activity and in that way contribute with knowledge about how play can take shape in the preschool activity. Through interviews, analyzed with phenomenography as a method approach, the two participating preschool teachers have shown a perception where they take children’s play seriously. The results show that preschool teachers have an approach that is permeated by a view of children where children are seen as fellow human beings. The preschool teachers plan activities in such a way that the play can take a large place where the children also have an influence. Preschool teachers´ approach are an interesting phenomenon that after completing this study I mean will have consequences for children´s learning and development in preschool.

Sammanfattning Studien handlar om leken som är en central del i förskolans vardag. Syftet med studien är att undersöka förskollärares deltagande i barns lek, hur förskollärare ser på sin egen roll och vad deras deltagande har för betydelse för barns lärande. Vi redogör även för vad det är som gör att det sker hinder och avbrott i barns lek. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa strukturerade intervjuer. 10 förskollärare från två kommunala förskolor intervjuades.  Resultatet redovisas i olika teman som framkom under intervjuerna. Studiens resultat visar att lek och lärande hör ihop. Förskollärarna reflekterar kring sitt deltagande i barns lek och varför de sker avbrott. Resultatet visar även att fri- och styrd lek får lika stort utrymme i förskolans vardag samt att båda har en betydande roll.

Syftet med detta examensarbete var att se i vilken utsträckning leken kan vara en metod för inlärning av de naturvetenskapliga ämnena och för elevernas begreppsförståelse. Det är en kvalitativ studie som genomfördes genom användning av semistrukturerade intervjuer av nio elever i en förstaklass i en grundskola belägen i en mindre kommun. Det har även placerats ut lekar som eleverna hade tillgång till under rasterna. Lekarna är kopplat till lärarens naturvetenskapliga undervisning och var frivilligt för eleverna att använda. Jag har valt att arbeta utifrån frågorna:1.Hur använder eleverna de naturvetenskapliga begreppen kopplade till kroppen före och efter leken?2.I vilken utsträckning använder eleverna leken och upplever eleverna leken som ett lärandemoment?Resultatet blev att en del av eleverna tycker det är kul att ha tillgång till ”lekmaterial” på rasterna och använder det gärna och ser de det som en lärandesituation. Det visade sig också att leken har en positiv inverkan på elevernas lärande och är en tillgång i undervisningen samt kan fungera som inlärningsmetod.

Vårt syfte är att undersöka om det föreligger skillnader mellan föräldrars och pedagogers uppfattning om utomhuspedagogik och hur uteverksamheten skall bedrivas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, där vi efter att ha satt oss in i relevant forskning, intervjuat föräldrar och förskollärare på två förskolor som arbetar hälsofrämjande och satsar på utevistelse/utomhuspedagogik. Båda grupperna såg många positiva aspekter med uteverksamhet/utomhuspedagogik, men deras motiv till detta skilde sig främst i inställningen till utfärder och den fria leken. Pedagogerna betonar vikten av att känna tillhörighet till en plats för att kunna uppnå den trygghet som är en nödvändig förutsättning för optimal utveckling.

Syftet med studien är att skapa en förståelse kring förskollärares syn på begreppet ”fri lek” och vilket utrymme de ger ”fri lek” i förskolan. Vi undersöker i studien även ”fri lek” som fenomen och problematiserar hur pass fri den egentligen är. Forskning visar på att barn i modern barndom i högre utsträckning deltar i styrda aktiviteter. Detta innebär att barnet inte deltar under ”fri lek” i lika stor utsträckning. Vuxenstyrd lek främjar barns lärande och ger möjligheter att utmana barnet inom den proximala utvecklingszonen. Samtidigt finns det forskning som visar på att förskollärare ofta hjälper barn eller avbryter ”fri lek” för att olika lärandeobjekt ska synliggöras, för att någon förutbestämd rutin ska följas eller för att fostra barnet efter de normer som varje tid och plats är bunden av. Studien utgår från en kvalitativ ansats och undersöker forskningsfrågan: Hur ser förskollärare på ”fri lek” och hur pass fri är den egentligen?”. Fem förskollärare har intervjuats. I intervjun har begreppen ”fri lek” och ”lek” undersökts genom semistrukturerande intervjuer. Resultatet visade på att ”fri lek” är en aktivitet som anses värdefull och som är viktig för barns utveckling och lärande. Det finns även flera antydningar på att ”fri lek” inte är särskilt ”fri”. Studien diskuterar om förskolan är till för barnen eller om den primärt fungerar som en institution där barn förbereds för samhället. I denna studie utgår vi från sociokulturella teorier gällande barns utveckling och lärande samt postmoderna teorier om makt. Vi föreslår att mer forskning om ”fri lek” behövs. Särskilt utifrån barns perspektiv gällande hur de uppfattar om de leker eller inte under ”fri lek” när vuxna använder det som ett verktyg för att integrera lek och lärande.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att undersöka pedagogiskt drama som verktyg för barns lärande och utveckling i grundskolans tidigare år. För att bringa klarhet i detta använde vi oss av följande frågeställning;</p><ul type="disc"><li><em>Hur uppfattas och används pedagogiskt drama i förskol- och skolundervisning?</em></li><li><em>Hur reflekterar lärare och dramapedagoger kring lärandet vid användning av pedagogiskt drama i undervisning? </em></li><li><em>Hur skulle lärare i grundskolans tidigare år kunna integrera pedagogiskt drama i/med övrig skolundervisning?</em></li></ul><p>Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och enkäter som metod. Vi har intervjuat tre dramapedagoger samt en grundskollärare. Vidare har vi delat ur enkäter till verksamma pedagoger ute på fältet.  Det resultat vi kommit fram till, visar på att pedagogiskt drama inte används integrerat i undervisningen i så stor utsträckning. Dels handlar det om brist på kunskap kring begreppet men också om rädsla inför hur det skall användas och syftesrelateras.</p>

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka pedagogiskt drama som verktyg för barns lärande och utveckling i grundskolans tidigare år. För att bringa klarhet i detta använde vi oss av följande frågeställning; <ul type="disc">Hur uppfattas och används pedagogiskt drama i förskol- och skolundervisning? Hur reflekterar lärare och dramapedagoger kring lärandet vid användning av pedagogiskt drama i undervisning? Hur skulle lärare i grundskolans tidigare år kunna integrera pedagogiskt drama i/med övrig skolundervisning? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och enkäter som metod. Vi har intervjuat tre dramapedagoger samt en grundskollärare. Vidare har vi delat ur enkäter till verksamma pedagoger ute på fältet.  Det resultat vi kommit fram till, visar på att pedagogiskt drama inte används integrerat i undervisningen i så stor utsträckning. Dels handlar det om brist på kunskap kring begreppet men också om rädsla inför hur det skall användas och syftesrelateras.

Denna studie har som syfte att undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar undervisningsbegreppet. Via våra frågeställningar vill vi vidare ta reda på hur pedagogerna uppfattar undervisningsbegreppet i förhållande till sitt uppdrag formulerat i läroplanen och hur de tillämpas i den pedagogiska verksamheten. Vi har valt att genomföra en kvalitativ forskning med en fenomenografisk ansats då den gör det möjligt för oss att ta del av en variation olika uppfattningar. Utifrån ett kvalitativt frågeformulär kommer vi att samla in svar i textform som vi sedan analyserar och tolkar för att kunna urskilja en variation i resultatet. Vårt forskningsämne kommer att placeras in i ett redan existerande forskningsfält och centralt för vårt valda ämne är begrepp som samspel och kommunikation och därför tar vi fäste i utvecklingspedagogiken och Vygotskijs sociokulturella perspektiv. De båda perspektiven beskriver olika aspekter av utveckling och lärande, vilka är centrala i diskussionen kring undervisningbegreppet. Resultatet visar att pedagogerna uppfattar undervisning som målstyrda processer där pedagoger och barn i samspel utvecklar ny kunskap. Vi kan dock urskilja en variation i det faktiska användandet av begreppet då en grupp pedagoger medvetet väljer att inte använda sig av eller tala om det. Vår slutsats är att det sker undervisning i förskolan trots att pedagoger väljer att inte ge uttryck och utrymme för begreppet.

The purpose of this study is to contribute to research relating to the perspective of what students consider important to conduct the leisure-time centre so as to ensure a meaningful leisure time. The focus of the study in in highlighting the views and opinions of the students. Earlier research is based on different studies, which focus on questions such as students development, students views on transitions and students social experiences. In this study the result is analyzed through a theoretical framework based on various theories of play. The three main theories consist of didactic positions, the effects of the environment on students' state of being, and the purpose of play. The method used for this study consisted of eight qualitative, semistructured interviews conducted in groups of three students from the third grade, performed at two schools. By analyzing the result, three aspects could be discerned as important for the students, which forms the basis for the studies discussion. These three aspects are the importance of an inviting and appealing environment, the possibilities for a social community, and the role of the teacher as a figure for safety in the everyday running of the leisure-time center. Furthermore, it can be discerned that play is a central aspect, which permeates everything which the students request from the leisure-time center.