Syftet med studien var att undersöka hur ett begränsat antal förskollärare tänker kring och arbetar med leken i utformandet av utbildningen. Studien bygger på en kvalitativ studie där vi intervjuat åtta stycken förskollärare. Resultatet visade att förskollärarna anser att leken utgör grunden för allt lärande och att de aktivt utgår från leken i utformande och genomförande av utbildningen. Resultatet visade även att närvarande och observanta pedagoger är viktigt när det kommer till deltagande i barnens lek. Vi drog tre slutsatser. Första slutsatsen blev att förskollärarna använde leken som pedagogiskt verktyg både spontana och planerade aktiviteter. Andra slutsatsen blev att de utgår från leken i utformningen av olika miljöer. Den tredje och sista slutsatsen vi drog var att lek tillsammans med trygghet är det viktigaste elementet för barns lärande.

I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har lekens betydelse förtydligats där den beskrivs i ett eget avsnitt som en central och viktig del i undervisningen. Under den verksamhetsförlagda utbildningen upplevde vi vid tillfällen att leken betraktats som oviktigt tidsfördriv av vårdnadshavare och vid avsaknad av personal eller dokumentation synliggörs inte lekens betydelse. Syftet med examensarbetet var att synliggöra och jämföra förskolepersonals samt vårdnadshavares resonemang kring lekens betydelse i förskolan och hur lekens betydelse kommuniceras genom dokumentation. Vi använde oss av tre frågeställningar för att besvara examensarbetets syfte vilka var: Hur resonerar förskolepersonal och vårdnadshavare kring lekens betydelse i förskolan? Hur synliggörs leken i förskolepersonalens dokumentation? Hur förmedlar förskolepersonalen dokumentationen av lek till vårdnadshavare? Det empiriska materialet samlades in genom två webbaserade enkäter, där två förskolor deltog med både personal och vårdnadshavare. Resultatet utgjordes av en tematisk analys där teman skapades utifrån examensarbetets frågeställningar och teoretiska perspektiv. Resultatet av examensarbetet visade att vårdnadshavarna hade mycket kunskap om lekens betydelse i förskolan och att deras tankar till stor del överensstämde med förskolepersonalens resonemang, samt gick i linje med läroplanen för förskolan. Att leken uppfattades som endast ett tidsfördriv av vårdnadshavare har med bearbetningen och analysen av resultatet förändrats, då många av vårdnadshavarna såg vikten av lekens betydelse för barnens utveckling och lärande. I undervisningen är dokumentationen som kulturellt redskap viktig för att förstå barns lärande i leken och hur man vidare kan utmana deras lärande inom den proximala utvecklingszonen men resultatet visade att synliggörandet av lekens betydelse för vårdnadshavare var bristfällig.

Syftet till det här arbetet är att undersöka hur lärarna i skolan utvärderar eleverna i ämnet idrott och hälsa samt att undersöka varför ämnet idrott och hälsa är så viktigt för barnen som håller på att utvecklas. Jag har främst gjort en litteraturstudie där jag granskat vad LPO-94 säger. Men jag har även inriktat mig på barns motoriska utveckling för att få en förståelse för varför rörelsen är så viktig för barn. För att ta reda på hur lärarna går till väga när de utvärderar eleverna har jag valt att fråga ett antal lärare. Jag frågade även lärarna vad de gör med de elever som inte når upp till de utstakade målen samt om det finns någon special idrott på skolan. Det jag har kommit fram till är att utvärderingen ser mycket olika ut beroende på lärare och dess utbildning. På många skolor finns det inte möjlighet att få special idrott utan träningen för att nå upp till målen måste ske på idrottslektionerna.. Jag har även kommit fram till att rörelsen är mycket viktig för barn och att skolan bör ta ämnet idrott och hälsa på mer allvar.

<p>Syftet till det här arbetet är att undersöka hur lärarna i skolan utvärderar eleverna i ämnet idrott och hälsa samt att undersöka varför ämnet idrott och hälsa är så viktigt för barnen som håller på att utvecklas. </p><p>Jag har främst gjort en litteraturstudie där jag granskat vad LPO-94 säger. Men jag har även inriktat mig på barns motoriska utveckling för att få en förståelse för varför rörelsen är så viktig för barn. För att ta reda på hur lärarna går till väga när de utvärderar eleverna har jag valt att fråga ett antal lärare. Jag frågade även lärarna vad de gör med de elever som inte når upp till de utstakade målen samt om det finns någon special idrott på skolan. </p><p>Det jag har kommit fram till är att utvärderingen ser mycket olika ut beroende på lärare och dess utbildning. På många skolor finns det inte möjlighet att få special idrott utan träningen för att nå upp till målen måste ske på idrottslektionerna.. Jag har även kommit fram till att rörelsen är mycket viktig för barn och att skolan bör ta ämnet idrott och hälsa på mer allvar.</p>

I vår studie vill vi undersöka vad förskollärares syn är på lekens betydelse samt undervisande lek då det inte finns mycket tidigare forskning relaterat till området. Syftet med studien handlar om förskollärares syn på undervisande lek och vad lekens betydelse har för barns lärande och utveckling. För identifiera förskollärares syn intervjuades förskollärare för att synliggöra vad de anser lek och lärande har för påverkan på barns utveckling och lärande, samt hur de resonerar om undervisande lek.  Studiens intention är att undersöka förskollärares tankar kring lek och undervisning för att främja barns lärande och utveckling. Vi tar avstamp i Vygotskijs teori om lek och det sociokulturella perspektivet som teoretiska utgångspunkter i vår studie. Vår valda metod för denna studie är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. I vårt resultat kunde vi se att samtliga förskollärare som intervjuats förklarar att leken är en viktig del för barns liv och i förskolan, samt att den bidrar till lärande och utveckling. Vi kunde även se att förskollärarna uttrycker olika tankar om undervisande lek.

This scientific essay is about children’s difficulties in playing and interacting with other children. The purpose of my essay is to gain a deeper understanding of those who are in need of support in their social interaction with other children. In order to be able to investigate and seek answers to my questions, I have used essay writing as a method. In my story I describe Signe, a child who has difficulty interacting with other children. Signe is very impulsive in her actions and this causes her to encounter resistance from the other children as she tries to get into their playing activities. This often results in conflicts that cause Signe to be excluded by the other children, as well as being excluded by me if I remove her from ongoing play activities. This has become a dilemma for me because I feel conflicted in how I as a teacher should handle situations like this. My dilemma lies in how to meet the needs of the individual child and create an inclusive environment within the group, while at the same time taking into account the other    children´s needs and rights to play in harmony. In the essay, I try to look back and reflect on my actions in the situations with Signe. I look at possible causes that may have affected Signe being excluded from the play activities of the other children. Could my way of dealing with the situations possibly have any impact on Signe’s status in the group? I also try to see Signe`s behavior from two separate special educational perspectives, the individual as well as the relational perspective, as I wonder if it is the child herself who has difficulties or whether it is in the encounter with a certain environment that problems arises? One idea that arose during my writing is whether a teacher’s view of normality can contribute to how we look at children. I also wonder how I as a future teacher can work to create an environment that´s inclusive to all children. The study`s conclusion has given me knowledge about how I need to minimize demanding situations by creating good conditions in the environment where the child is located. I need to be a present teacher who is there to support the child in the play.

Undersökningens syfte är att undersöka kvalitativa skillnader i pedagogers uppfattningar kring leken i fritidshemmet. Undersökningen utgår från ett fenomenografiskt perspektiv, då den riktar sig åt pedagogernas uppfattningar om lekens betydelse i fritidshemmet. Studien baseras på en kvalitativ metod i form av semistrukturerad intervju. Intervjun genomfördes i två gruppintervjuer på två olika skolor. I studiens resultat framkommer det tre kategorier med två underkategorier utifrån pedagogernas uppfattningar om lekens betydelse på fritidshemmet. Lekens betydelse för barns lärande, lekens betydelse i fritidshemmet och pedagogernas betydelse i leken. Pedagogerna uttrycker lekens betydelse på olika vis men det gemensamma uttrycket är att leken är viktig i fritidshemmet.

I denna studie undersöker vi vilka faktorer som påverkar varför barn inte får leken att fungera samt hur pedagoger i förskolan stöttar barn i leken. Syftet med studien är att synliggöra olika orsaker som leder till att barn inte får leken att fungera samt hur pedagoger går tillväga för att stötta dessa barn i leken. Forskningsfrågorna som vi utgår från är vilka faktorer som påverkar att barn inte får leken att fungera samt vilken roll förskollärare behöver inta för att stödja barn i lek. I bakgrunden presenteras en historisk tillbakablick där vi vill belysa vilket utrymme lek över tid tillskrivits i förskolan. Den tidigare forskningen berör betydande faktorer som kan komma att ha påverkan på barns lek. För att erhålla svar på våra forskningsfrågor genomfördes en kvalitativ metod i form intervjuer med 6 legitimerade förskollärare samt 2 specialpedagoger. Resultatet av studien visar anknytningens betydelse för att barn ska kunna leka, resultatet visar också att barns sociala kompetens måste tränas för att utvecklas och vikten av pedagogers kompetens och lyhördhet framträder som viktiga hörnstenar för barns lek. Slutligen i arbetet presenteras med hjälp av den tidigare forskningen samt resultatet av studien våra egna slutsatser samt tankar kring vidare forskning av ämnet.

Leken är central i barns vardag på förskolan. Läroplanen för förskolan framhäver lekens betydelse för barns utveckling och lärande, eftersom den har ett helt avsnitt om lek i dess värdegrund (Läroplanen 2018 Lpfö 18). Det finns även mål och riktlinjer som säger hur pedagoger ska fullfölja sitt uppdrag och det genom exempelvis tillgodose möjligheter för barn att leka och att lära genom lek. Därmed har pedagogerna en central roll i verksamheten för att stödja barns utveckling och därför är det betydelsefullt att pedagogerna ser leken som en viktig del i barns sociala utvecklingen. Det förklaras i tidigare forskning vilken påverkan leken har för barns kognitiva och sociala utvecklingen. Vår avsikt för denna studie är att ta reda på hur pedagoger uppfattar och upplever lekens betydelse för barnens sociala samspel och relationer. Förutom det vill vi även undersöka vilka pedagogiska verktyg som pedagoger tillämpar vid lek för att främja barns relationer och sociala samspel. Vi har använt oss av kvalitativa metoder och använt oss av self-report som sex pedagoger har svarat på samt därmed gett en inblick på hur de ser på lekens betydelse för barns utveckling och lärande. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken spelar en avgörande roll för barnens sociala samspel och relationer. Vårt resultat betonar även vikten av en pedagogs närvaro och att det är väsentligt att pedagoger anpassar sitt arbetssätt och förhållningssätt utefter barnens behov.

Inledning: Lek och barns språkutveckling är två centrala delar i förskolans verksamhet. Det är också något som lyfts upp i läroplanen för förskolan. Det ligger därför i vårt intresse att undersöka hur språkutveckling sker i leken och hur pedagoger stöttar barns språkutveckling i leken. Vår ambition med vår undersökning är att bidra med kunskap om hur förskollärare använder sig av leken för att stötta barns språkutveckling.  Syfte:   Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare använder sig av barns lek för att stötta barns språkutveckling. Detta har gjorts med hjälp av följande forskningsfrågor: -    Vilka erfarenheter har förskollärare av barns språkutveckling i samband med lek? -    Vilka strategier använder sig förskollärare av för att stötta barns språkutveckling i leken? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod där det har genomförts semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt har sex förskollärare intervjuats från olika förskolor i samma kommun. Intervjuerna har spelats in, transkriberats samt analyserats.  Resultat:  Resultatet i studien visar att förskollärarna besitter olika erfarenheter kring språkutveckling i leken. Samtliga förskollärare som deltagit i studien menar att leken utgör ett viktigt redskap för barns språkutveckling. Särskilt framhävs rolleken som något förskollärarna har som gemensam erfarenhet där språkutveckling sker. Förskollärarna understryker den centrala rollen som rolleken spelar när det gäller att främja barns språkliga färdigheter. Resultatet visar även att förskollärarna använder flera olika strategier med syftet att främja barns språkutveckling under lek. Dessa strategier inkluderar pedagogernas roll, olika metoder för språkutveckling och utformning av lekgrupper. Många förskollärare betonar även vikten av att skapa en trygg miljö på förskolan för att främja språkutvecklingen under lek.