Vår studie kommer ha sitt fokus på verksamheten på lekterapi där förskollärare och fritidspedagoger arbetar. Av den tidigare forskning vi tagit del av kan vi se att det finns forskning om hur leken används i förskolan men inte om hur den används på lekterapin. Syftet med den här studien är genom fokusgrupssamtal med lekterapeuter bidra med kunskap och lyfta hur lekterapeuter samtalar om hur leken konstrueras på lekterapin. Utifrån syftet är följande forskningsfrågor ställda: Hur resonerar lekterapeuter om leken på lekterapin? och Vilka tolkningsrepertoarer synliggörs i samtalen med lekterapeuterna?  Vi har valt att studera det här utifrån ett socialkonstruktionistisk paradigm där kunskap ses som en social konstruktion. Därav är vår metod fokusgrupssamtal som kommer genomföras med verksamma lekterapeuter. Det gjorde två fokusgrupssamtal på två olika sjukhus i södra Sverige där två lekterapeuter deltog på vardera samtal. Genom den metoden kommer deras verklighet språkliggöras och vi kan ta del av den och sedan analysera deras samtal. Analysverktygen som används för att analysera resultatet är, tolkningsrepertoar, funktion och retorik. I resultatet ses hur lekterapeuterna resonerar kring hur värdefullt det är att möjliggöra samspel med barnen, om lekens betydelse samt hur leken används som kommunikation.

Background: Playing is a natural part of the child's nature. Through play, the child can relate to his or her surroundings. Play therapy is used in healthcare, a tool to help children and adolescents through difficult circumstances. Aim: The aim was to explore children and adolescents experience of and attitude towards play therapy and the impact on perceived health in connection with inpatient care. The aim was also to investigate the significance of play for children and adolescents during hospital stays. Method: Data was collected through a survey with quantitative and qualitative elements. In addition, a supplemental literature study was conducted. Results: A total of 12 children and adolescents completed the survey, and 5 articles were reviewed in the literature study. The majority (n=10) had a positive attitude towards play therapy. Correlation analysis showed that the younger the children were, the higher they scored on “if it was easier to stay at the hospital after they had been in contact with play therapy” (r = -0.738, p = 0.006). In the qualitative survey it emerged that children and adolescents experienced that the best thing about play therapy was the staff. It emerged in the literature study that through play, the children experienced an increased sense of security, happiness and wellbeing. Play reduced their anxiety, fear and stress. Conclusions: Most participants in the survey had positive experiences and attitudes towards play therapy. Play therapy was perceived as health beneficial and was considered positive in the reviewed studies. Play helped children and adolescents with coping of anxiety, fear and stress. / Bakgrund: Att leka är en naturlig del av barnets natur. Leken bidrar till att förhindra samt minska oro hos barnet. Lekterapin används inom sjukvården och är ett verktyg för att underlätta barn och ungdomars svåra omständigheter. Lekterapin ska vara en plats där barn och ungdomar får komma bort från sjukhusmiljön. En plats där de bara får vara barn. Syfte: Studiens syfte var att undersöka barn och ungdomars erfarenhet av och inställning till lekterapin samt påverkan på upplevd hälsa i samband med inneliggande vård. Syftet var dessutom att undersöka lekens betydelse för barn och ungdomar under sjukhusvistelser. Metod: Studien består av en enkätundersökning med kvantitativa och kvalitativa inslag samt en litteraturstudie för att komplettera resultatet. Resultat: Totalt deltog 12 barn och ungdomar i enkätundersökningen och fem artiklar granskades i litteraturstudien. Majoriteten av barnen och ungdomarna (n=10) var positivt inställda till lekterapin. Korrelationsanalys visade att ju yngre barnen var, desto högre skattade de att det var lättare att vara på sjukhuset efter kontakt med lekterapin (r= -0,738, p=0,006). Enligt de kvalitativa enkätfrågorna upplevde barnen och ungdomarna att personalen var det bästa med lekterapin. I litteraturstudien framkom det att genom leken upplevde barnen en ökad trygghet, glädje samt välbefinnande. Leken minskade deras oro, ångest, rädsla och stress. Slutsats: Majoriteten av deltagarna i enkätundersökningen hade positiva erfarenheter av samt inställning till lekterapin. Lekterapin uppfattades även som hälsofrämjande. Lek ansågs i de granskade studierna som positivt och förbättrade hanteringen av till exempel oro, ångest, rädsla och stress hos barnen och ungdomarna.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig till traumamedveten omsorg. Studien tar en teoretisk utgångspunkt i Nel Noddings omsorgsetiska teori. Vårt material består av kvalitativa intervjuer som är semistrukturerade med sex olika respondenter. Fyra av dessa förskollärare jobbar på olika förskolor och de andra två är med lekterapeuter. Studien visar att förskollärarna generellt upplever sig ha ganska låg kunskap om barn som befinner sig eller har varit med om något trauma eller kris. Till skillnad från dom har lekterapeuterna bättre förutsättningar för att kunna bemöta barn i kris jämfört med förskollärarna i studien. Vilket stöd respondenterna har i arbetet med barn i kris visar sig skiljer sig åt beroende på om de arbetar inom en kommunal eller privat förskola. Pedagogerna menar att leken har en viktig funktion för barn som befinner sig i kris, men att trygghet och god omsorg lägger grunden innan vidare metoder kan tillsättas. Förskollärarna tycks använda sig av den naturliga omsorgen i mötet med ett barn i kris, medans lekterapeuterna oftast behöver förlita sig på den etiska omsorgen för att barn som befinner sig i andra livsförhållande kan ha brist på tillit och inte mottagliga för den naturliga omsorgen. Det visar sig dock att vilken omsorgsetisk dimension som kommer till uttryck hos pedagogerna beror på barnets individuella behov.

Bakgrund: Rädsla och oro är vanligt förekommande hos barn som ska genomgå generell anestesi i samband med operation. Detta innebär både ett direkt lidande för barnen och resultera i dåliga erfarenheter för framtida sjukvårdsbesök, men kan också medföra stora utmaningar för anestesisjuksköterskor. Av den anledning har flera metoder testats och studerats för minska barns preoperativa rädsla och oro, varav lekterapi är en sådan metod. Syftet: Att granska och sammanställa vetenskaplig forskning kring effekterna av lekterapi som ett verktyg för att minska preoperativ rädsla och oro hos barn som ska genomgå generell anestesi. Metod: En systematisk utförd litteraturstudie med narrativ syntes, som uteslutande inkluderar randomiserade kontrollerade studier (RCT). Databaserna PubMed och Cinahl har använts för att söka tidigare studier och totalt 14 randomiserade kontrollstudier har inkluderats i studiens resultat. Huvudresultat: Tio av de granskade studierna visat att lekterapi kan ha en positiv effekt på barns rädsla och oro i samband med generell anestesi. Fyra av de granskade studierna visade på tvetydiga resultat och/eller resultat som inte var statistiskt signifikanta.  Slutsats: Det finns stöd i forskningen för att relativt små förändringar i den preoperativa vården, såsom lekterapi i några minuter, kan bidra till stor skillnad för vårdkvaliteten. / Background: Fear and anxiety are common among children undergoing general anesthesia for surgery. This not only directly affects the children but also results in negative experiences for future healthcare visits, and can pose significant challenges for anesthesia nurses. For this reason, several methods have been tested and studied to reduce children's preoperative fear and anxiety, with play therapy being one such method. Aim: The aim of this literature review is to examine and compile scientific research on the effects of play therapy as a tool to reduce preoperative fear and anxiety in children undergoing general anesthesia. Method: A systematically conducted literature review with narrative synthesis, exclusively including randomized controlled trials (RCT). The databases PubMed and Cinahl were used to search for previous studies, and a total of 14 randomized controlled trials have been included in the study's findings. Main results: The main result of this study shows that ten of the reviewed studies demonstrated that play therapy can have a positive effect on children's fear and anxiety associated with general anesthesia. Four of the reviewed studies showed ambiguous results and/or results that were not statistically significant. Conclusion: The conclusion of this literature review is that previous research indicates that relatively small changes in preoperative care, such as play therapy for a few minutes, can make a significant difference in the quality of care.

Bakgrund Många barn upplever oro i samband med vistelse inom hälso- och sjukvården. Oron kan försämra barnets förmåga att hantera medicinska procedurer och forma negativa sjukvårdsupplevelser som kan komplicera kommande kontakter med sjukvården. Det finns också ett samband mellan oro och smärta. Lek är ett viktigt sätt för barn att uttrycka sig och olika typer av lek kan i strukturerad form användas i sjukvården för att informera och förbereda barn inför olika medicinska procedurer. Barnkompetens och kunskap kring barns svar på olika förberedande interventioner är av stor vikt för ett professionellt arbete med barn. Syfte Syftet var att undersöka effekter av förberedande lekterapeutiska interventioner på barns oro och smärta i samband med olika medicinska procedurer. Metod En litteraturöversikt av allmän karaktär genomfördes där 17 vetenskapliga artiklar av kvantitativ design utgjorde grunden för resultatet. De vetenskapliga artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL, och kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för klassificering och kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet sorterades in i kategorier och subkategorier.  Resultat Resultatet redovisas genom två huvudkategorier och fem subkategorier. De identifierade huvudkategorierna var: direkta effekter på barns periprocedurala oro och smärta och indirekta effekter på barns periprocedurala oro och smärta. Subkategorierna som identifierades var i sin tur: minskad oro, minskad smärta, ökad följsamhet, minskademaladaptiva beteenden samt minskade fysiologiska stressreaktioner.  Slutsats Resultatet visade positiva effekter av lekterapeutiska förberedelseinterventioner på barns periprocedurala oro och smärta, genom minskade oros- och smärtnivåer. Vidare kunde även indirekta effekter ses på barns periprocedurala oro och smärta genom ökad följsamhet, minskade maladaptiva beteenden och minskade fysiologiska stressreaktioner. Fler studier behövs dock för att bekräfta de indirekta effekterna. / Background Medical procedures and hospitalization can be a cause of anxiety for children. Anxiety canimpede children's ability to cope with medical treatment and complicate further treatment or contact with the healthcare system. There is also a correlation between anxiety and pain. Play is an important way for children to express themselves and different types of play can, in a structured form, be used to inform and prepare children for medical procedures. Pediatric expertise and knowledge about children's responses to various preparatory interventions is important in the professional work with children. Aim The aim of this study was to evaluate the effects of preparatory play interventions on children's anxiety and pain when undergoing medical procedures. Method A literature review was conducted, and the result was based on 17 included scientific articles of quantitative design. The scientific articles were obtained from the two databases PubMed and CINAHL, and their quality was reviewed on the basis of SophiahemmetUniversity's assessment matrix for classification and quality review. An integrated data analysis was performed, and the results were sorted into categories and subcategories. Results Two main categories and five subcategories were identified. The two main categories were: direct effects on children's periprocedural anxiety and pain and indirect effects on children's periprocedural anxiety and pain. In addition, the five subcategories were: reduced anxiety, reduced pain, increased compliance, less maladaptive behaviors and less physiological stress responses.  Conclusions The results showed positive effects of preparatory play interventions on children's periprocedural anxiety and pain. In addition, the results showed increased compliance, lessmaladaptive behaviors and less physiological stress responses, though more studies are necessary to confirm these effects.

Bakgrund: Preoperativ oro förekommer hos över hälften av alla barn som ska genomgå kirurgiska ingrepp. Oron inför den kommande operationen orsakar ett stort lidande för barnet. Detta kan orsaka både fysiologiska och psykologiska symtom till följd av oron. Dessutom får dessa barn en ökad risk för postoperativa komplikationer, vilket innebär fortsatt lidande för barnen men även en ökad belastning för sjukvården. Lekterapi har visat ha en lindrande effekt på känslor hos barn och därför syftar denna studie på att undersöka om lekterapin även kan lindra den preoperativa oron.  Syfte: Detta arbetets syfte var att undersöka om lekterapi har effekt på preoperativ oro hos barn i åldrarna 0-18 som ska genomgå kirurgiska ingrepp.  Metod: En litteraturstudie gjordes med en deskriptiv design med en kvantitativ ansats. Denna studie baserades på 11 experimentella kvantitativa studier som undersökte lekterapins effekt på preoperativ oro. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Fribergs granskningsmall.  Resultat: Studien använde Popenoe et al.s guide för dataanalys och resultatet delades in i tre kategorier: terapeutisk lek, teknologisk lek och strukturerad lek. Gemensamt för alla tre kategorier var att de visade på en reducerande effekt på preoperativ oro hos barn.  Slutsats: Lekterapi verkar ha en reducerande effekt på den preoperativa oron hos barn. Vilken typ av lek som lekterapin baseras på tycks inte påverka effekten av interventionen. Lekterapi bör därmed kunna användas som preoperativ förberedelse av barn i kombination med den rutinmässiga förberedelsen. / Background: Preoperative anxiety is prevalent in over half of all children undergoing invasive procedures. This may cause great suffering for the child which can lead to both physiological and psychological symptoms. Additionally these children face an increased risk of postoperative complications, which only leads to more suffering for the children but also an additional burden on the healthcare system. Studies have shown that play therapy has an alleviating effect on emotions in children, therefore this study aims to explore if play therapy also could have an alleviating effect on preoperative anxiety. Aim: To examine play therapy’s effect on preoperative anxiety in children undergoing invasive procedures.  Method: A literature review using a descriptive design with a quantitative approach. This study was based on 11 experimental quantitative studies examining the effect of play therapy on preoperative anxiety. The articles were reviewed based on Friberg’s quality review template. Results: This study used Popenoe et al.’s guide for data analysis and the results were categorized into three groups: therapeutic play, technological play and structured play. Common across all three categories was that they showed a reduction in preoperative anxiety in children.  Conclusion: Play therapy appears to have an alleviating effect on preoperative anxiety in children. What type of play that was carried out in play therapy does not seem to matter. Therefore, play therapy should be considered as part of the preoperative preparation for children, in conjunction with general surgery preparation.