Jag arbetar med frodiga och pompösa skulpturer som är tillverkade i keramik. Projektet Black Mass har musikgenren BlackMetal som utgångspunkt. Här undersöker jag hur musikgenren Black Metal går att överföra till keramik. Den krock mellankeramik och Black Metal tar sin form i en fiktiv ritual där ambitionen varit att utgå från musiken som beskriver ondska, mörkeroch satanism. I min essä förklarar jag min bakgrund till musik genren och hur det kommer sig att jag valde Black Metal somutgångspunkt till mina keramiska verk. Jag beskriver mitt förhållande till leran och varför den blivit mitt huvudsakliga medium imin konstnärliga praktik. Sedan har jag försökt bena ut vad det är inom genren/subkulturen Black Metal som jag velat ta tillvarapå och införliva i min installation ”Black Mass”.

<p>In this master’s thesis real settlements for the over consolidated clay below Arenahallen in Halmstad are compared with two different models for settlement calculations; Chalmersmodellen without creep and Chalmersmodellen with creep. Chalmersmodellen with creep is based on Terzaghi’s consolidation theory with an addition to creep. The purpose has been to find out whether Chalmersmodellen with creep can be used for this clay or if Chalmersmodellen without creep should be used instead. The problem has been solved with detailed studies of literature, sampling of undisturbed flasks of clay with geotechnical boring trailer and tries of compression with an odometer of the flasks in question. Thereafter the evaluated results from the odometer were used in Chalmersmodellen.</p><p>After complementary of the real settlement, where not all measurements exist, the results of our researches showed that Chalmersmodellen with creep were overestimating the settlement before the preconsolidation stress has been reached.</p> / <p>I examensarbetet jämförs verkliga sättningar för den överkonsoliderade leran under Arenahallen i Halmstad med två olika sättningsberäkningsmodeller; Chalmersmodellen utan kryp och Chalmersmodellen med kryp. Chalmersmodellen med kryp grundar sig på Terzaghis konsolideringsekvation med ett tillägg för krypning. Syftet har varit att ta reda på om Chalmersmodellen med kryp kan användas för denna lera eller om Chalmersmodellen utan kryp fungerar bättre. Problemet har lösts genom grundliga litteraturstudier, provtagning av ostörda prover genom kolvprovtagning med geoteknisk borrvagn samt kompressionsförsök med ödometer på tagna kolvar. Därefter utvärderades resultaten från ödometerförsöken och användes i Chalmersmodellen.</p><p>Efter komplettering av den verkliga sättningen, där inte all mätdata finns, blev resultatet av våra undersökningar att Chalmersmodellen med kryp överskattar sättningen innan förskonsolideringstrycket är passerat.</p>

In this master’s thesis real settlements for the over consolidated clay below Arenahallen in Halmstad are compared with two different models for settlement calculations; Chalmersmodellen without creep and Chalmersmodellen with creep. Chalmersmodellen with creep is based on Terzaghi’s consolidation theory with an addition to creep. The purpose has been to find out whether Chalmersmodellen with creep can be used for this clay or if Chalmersmodellen without creep should be used instead. The problem has been solved with detailed studies of literature, sampling of undisturbed flasks of clay with geotechnical boring trailer and tries of compression with an odometer of the flasks in question. Thereafter the evaluated results from the odometer were used in Chalmersmodellen. After complementary of the real settlement, where not all measurements exist, the results of our researches showed that Chalmersmodellen with creep were overestimating the settlement before the preconsolidation stress has been reached. / I examensarbetet jämförs verkliga sättningar för den överkonsoliderade leran under Arenahallen i Halmstad med två olika sättningsberäkningsmodeller; Chalmersmodellen utan kryp och Chalmersmodellen med kryp. Chalmersmodellen med kryp grundar sig på Terzaghis konsolideringsekvation med ett tillägg för krypning. Syftet har varit att ta reda på om Chalmersmodellen med kryp kan användas för denna lera eller om Chalmersmodellen utan kryp fungerar bättre. Problemet har lösts genom grundliga litteraturstudier, provtagning av ostörda prover genom kolvprovtagning med geoteknisk borrvagn samt kompressionsförsök med ödometer på tagna kolvar. Därefter utvärderades resultaten från ödometerförsöken och användes i Chalmersmodellen. Efter komplettering av den verkliga sättningen, där inte all mätdata finns, blev resultatet av våra undersökningar att Chalmersmodellen med kryp överskattar sättningen innan förskonsolideringstrycket är passerat.

Detta arbete är gjort i syftet att synliggöra det som många lärare, elever och studenter jag kommit i kontakt med uttryckt: en sorts fascination över möjligheterna det erbjuder tillsammans med svårigheterna som följer i användandet av materialet i klassrumsmiljö. Många av de bildlärarkollegor jag samtalat med berättar att de ofta använder lera i sin undervisning för 3-dimensionell gestaltning även om keramik inte varit en del av deras bildlärarutbildning. Arbetets undersökande del innehåller två olika delar: del ett där undersökningen sammanställer några elevers uttryckta tankar om sin erfarenhet av lera som skapande material och keramik och del två där åsikter uttryckta av bildlärare om materialet lera och deras syn på hur det bidrar till lärandet i skapande processer. I resultatet finns en jämförelse mellan lärares och elevers åsikter.  Resultatet visar att det finns stora fördelar med lera som material som uttrycks av både lärare och elever men även en del nackdelar. Fördelarna handlar om att materialet inte har några begränsningar i formandet då det inte har någon given struktur. Exempelvis handikappade kan arbeta med lera. Nackdelarna handlar om att det blir mycket arbete runt omkring leran och hanteringen av materialet.

The report is part of the development project run by Ingenjörsfirman Geotech AB, where some of the field investigations were carried out in collaboration with Bohusgeo AB. The aim of the thesis is to do field investigations with the new Vane Geotech Nova (Nova-vane) equipment, and compare the results with known and proven methods. The vane test is an in situ method that determines the undrained shear strength, for example for clay soils. Eight tests have been performed with the Nova-vane and they have been compared with the Nilcon-vane, an electronic Nilcon-vane, a CPT-probing and Direct shear tests in the laboratory. Parameter determination has been done with CRS-tests and ordinary laboratory routine examination. According to earlier research, the time for failure, waiting time and rotational speed are parameters that have been tested in order to know how they affect the evaluated shear strength in clay soils. Previous investigations from 1950 to 1990 show that the parameters mentioned above have a major impact on the evaluated shear strength. When comparing already known evaluation methods for the undrained shear strength, it has been found that the Nova-vane generates shear strength measurements are far too low. The reason why the Nova-vane shows lower undrained shear strengths than other methods may be due to a number of factors. The analysis of the tests shows that the rotation speed has not been constant, as the rotation is becoming faster and faster, the time to failure varies between a few seconds to several minutes over the recommended time to failure. Another major factor is the deviating angle compared to the vertical plane, the vane has been driven down with. In the eight tests, the rotational speed has been a difficult parameter to control. The electric engine used, a modified Geotech EVT 2000 electric vane instrument, could only apply different energies and are normally used for 22 mm probe rods. Which specific applied force on the rods generating the correct rotational speed, depends entirely on the properties of the clay. When 36 mm probe rods are used together with the electric engine the rotational speed is even more difficult to control. According to the SGF recommended standard from 1993 states that the time to failure of a vane test should be between 2 and 4 minutes, from the time the vane is activated. It primarily depends on the speed of rotation, which means that the time for failure was also a difficult parameter to control. The angle with which the Nova-vane is driven increases with depth to about 30° at 30 meters. While the angle of CPT-probing increases only 5° at 30 meters. The driven angle could have significance to the shear strength, although it is difficult to conclude what kind. The Nova-vane is the only vane borer that can measure which angle it is driven down with. The increasing angle is assumed to depend on the geometry of the instrument and not on the properties of the clay. The conclusion is that the measurement with the Nova-vane gives lower values than the other methods. However, the range of values proves only small differences down to the depth of 20 meters. The system as a whole is working with an acceptable accuracy, although a stronger engine and a more precise control of the engine speed is needed. More tests have to be done to determine how the Nova-system can be designed and how the investigation should be performed to get equal values as other proven methods. / Rapporten är en del av ett utvecklingsprojekt som drivs av Ingenjörsfirman Geotech AB, där viss del av fältundersökningar utförts i samarbete med Bohusgeo AB. Examensarbetets roll har varit att utföra fältförsök med den nya vingförsöksutrustningen typ Vane Geotech Nova (Nova-vingsond) för att sedan sammanställa och jämföra resultaten med redan kända och väl beprövade metoder. Vingförsöksmetoden är en in situ metod som bestämmer den odränerade skjuvhållfastheten i kohesionsjord. Åtta försök med Nova-vingsond har utförts och jämförts med Nilcon-vingar och eldriven Nilcon-vinge samt CPT-sondering och direkta skjuvförsök i laboratorium. Även CRS-försök och rutinundersökning i laboratorium har gjorts, för parameterbestämning. Enligt undersökningar i tidigare forskning har: tiden till brott, väntetiden och rotationshastigheten varit parametrar som testats för att se hur de påverkar den utvärderade skjuvhållfastheten i lerjordar. Tidigare forskning utförd mellan 1950 och 1990, visar att nämnda parametrar har en stor inverkan på den utvärderade skjuvhållfastheten. Vid jämförelser mellan Nova-vingsonden och andra utförda försök inom provtagningslokalen ger Nova-vingsonden lägre odränerad skjuvhållfasthet, vilket kan bero på flertalet faktorer. Analysen av försöken påvisar att hastigheten inte har varit konstant utan att rotationen blir allt snabbare, tiden till brott varierar mellan några få sekunder till flera minuter över den rekommenderade tiden till brott. Samt att neddrivningsvinkeln är avvikande från det tänkta vertikalplanet. I de åtta försöken har rotationshastigheten varit en svårstyrd parameter. Den elektriska rotationsmotorn som har använts är en modifierad Geotech EVT 2000. Den elektriska är dimensionerad för sondstänger med en diameter på 22 mm och har en effektinställning. Vilken rotationshastighet som den specifika effekten genererar beror helt på lerans egenskaper, vilket gör att rotationshastighet är svår att ställa in på rotationsmotorn, speciellt med 36 mm sondstänger. Tiden till brott för vingförsöksmetoden ska enligt SGF standard från 1993 vara mellan 2 och 4 minuter från dess att vingen aktiverats. Den beror framför allt av rotationshastigheten, vilket medför att även tiden till brott var en svårstyrd parameter. Nova-vingsonden visar en växande neddrivningsvinkel mot djupet, vid 30 meter cirka 30°, i jämförelse med CTP-sonden som endast ökade med 5° på 30 meter.  Neddrivnings-vinkeln kan ha betydelse för den erhållna skjuvhållfastheten, dock är det en svår att bestämma hur. Nova-vingsonden är den enda vingförsöksmetod som har en lodenhet. CPT-sonden har också en lodenhet, den gav mindre utslag. Neddrivningsvinkeln bero förmodligen på instrumentets geometri och inte på lerans egenskaper. För att kunna styra rotationshastigheten och på så vis tiden till brott behövs en utvecklad utrustning. Främst krävs en starkare motor som rotationshastgeten går att ställa in på, övriga komponenter anses vara tillräckligt noggranna, dock behöver viss systemutveckling ske. Slutsatsen blir att de utförda mätningarna med Nova-vingsonden visar lägre resultat än övriga bestämningar. Då det är många parametrar som har inverkan på resultatet, behövs fler undersökningar göras för att fastställa hur Nova-systemet ska konstrueras och hur försök ska utföras för att erhålla likvärdiga resultat som övriga metoder.

I förskolans utbildning ska barnen ges tillfällen och möjligheter att uppleva estetiska lärprocesser. Estetiska lärprocesser främjar en kunskapsutveckling i vilken barnen får förena känslor, upplevelser, erfarenheter, kunskaper och analys till en helhet (Skolverket 2015, s. 3). Ett kreativt material med stor förändringsbarhet är lera. Det är även ett material som talar till alla våra sinnen. Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar förskollärare med särskilda kunskaper i estetiskt lärande har kopplat till materialet lera. Vi vill ta reda på hur lera används i förskolans utbildning och undervisning av dessa förskollärare och vilka möjligheter till lärande och utveckling de ser i detta material. Studien är genomförd med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat åtta förskollärare för att ta del deras erfarenheter och upplevelser om materialet lera i utbildning och undervisning. I analysen av resultatet utgick vi från den sociokulturella teorin och Lindströms lärandeformer. Undersökningens resultat visar att förskollärarna ser leran som ett mångsidigt material som kan erbjuda många olika aspekter av lärande i olika sammanhang. De beskriver leran som ett språk och ett uttrycksmedel. Vidare anser de att tillgänglighet och tillåtande förhållningssätt är viktiga begrepp för barnen i mötet med leran. De lyfter även vikten av att barnen ska bli trygga och lära känna materialet, då får barnen kunskap om materialets unika kvaliteter.

"Jag klippte luggen som Mia Wallace" is a portrayal and exploration of memories from my late teenage years. I felt strong emotions during that time without knowing where they came from. As an 18-year-old, I wanted to be seen as sexy and cool, fit into a social group, and create my identity as a young woman. That time of my life fascinates me. My degree project consists of a film with fragments of memories that play in a loop. I have worked in stop-motion animation, focusing on the expression that the soft clay gives my character. In parallel, I have, in my writing, connected these fragments to gender studies. This has helped me gain a better understanding of my 18-year-old self.

No description available.

Rapporten är en sammanställning av de vanligaste grundläggningsmetoderna samt pålning och hur de kan användas vid grundläggning på lera i Sverige. Examensarbetet är utfört som en del i ett forskningsprojekt . Handledare har varit Yvonne Andersson Sköld på SGI samt Kaj Granath på Tekniska Högskolan i Jönköping. Fallstudieområdet är i Lödöse som ligger i Lilla Edets kommun. Samhället har idag 1 300 invånare och är beläget 10 km söder om Lilla Edet samt 30 km norr om Göteborg, längs med Göta Älv. Vid den nya sträckningen av Norge- Vänerbanan samt utbyggnaden av E45 kommer det att bli en knutpunkt ca 1 km söder om Lödöse samhälle. Kommunen planerar att placera ca 500 nya bostäder mellan samhället och den nya pendeltågsstationen. Intervjuer har gjorts av tre tjänstemän på Lilla Edets kommuns avdelningar Samhällsplanering, Plan- och Bygg samt Miljö. En litteraturstudie är genomförd där tillgänglig forskning har studerats. Området ligger på lera och Banverket har i sina utredningar konstaterat att det även finns kvicklera på området. Kvicklera har konstaterats vid medparten av de undersökta skreden i Göta Älvdalen. Vid byggnation på lera krävs omfattande geotekniska undersökningar för att fastställa markens sammansättning. Framtidens klimatförändringar ställer ökade krav på nya byggnader. De byggs i dagens klimat men ska klara av morgondagens. Den forskning och de rapporter inom området, grundläggning på lera, som jag har tagit del av förordar platta på mark. De förordar även pålning vid högre och tyngre byggnader än ett enfamiljshus. Dock så krävs det mer forskning inom området då kopplingen mellan grundläggning och markförhållandena är otillräckligt undersökt. / This thesis is a summary of the most common footings and pole-work found in Sweden and how they apply in buildings on clay. The thesis is a part of a research project. Supervisors have been Yvonne Andersson Sköld at SGI and Kaj Granath at the School of Engineering, Jönköping University. Place of study is located at Lödöse in the municipality of Lilla Edet. Lödöse has 1 300 citizens and is placed 10 km south of Lilla Edet and 30 km north of Göteborg, along Göta Älv. The intersection of the new two-track railway from Göteborg to Trollhättan and the enhanced highway E 45 is 1 km south of Lödöse. The municipality is planning to build approximately 500 new buildings in the area next to the new station. I have interviewed three civil servants at the municipality of Lilla Edet for the Department of Urban Planning, Civil Planning and Building and the Department of Environment. I have also made a study of literature where I have read relevant research. The site of study has a ground consisting of clay. The National Rail Administration has through research at the area found that the ground also contains quick clay. The threat of landslides due to the quick clay is considerable. Quick clay has been found in the ground after examined landslides in the region of Göta Älv. In the process of building new houses an extended research of the ground is necessary to establish the components and the composition of the ground. Due to the climate changes of the future we need to change the way we build our houses so they manage to stay intact for more extreme weather.

<p>Rapporten är en sammanställning av de vanligaste grundläggningsmetoderna samt pålning och hur de kan användas vid grundläggning på lera i Sverige.</p><p>Examensarbetet är utfört som en del i ett forskningsprojekt . Handledare har varit Yvonne Andersson Sköld på SGI samt Kaj Granath på Tekniska Högskolan i Jönköping.</p><p>Fallstudieområdet är i Lödöse som ligger i Lilla Edets kommun. Samhället har idag 1 300 invånare och är beläget 10 km söder om Lilla Edet samt 30 km norr om Göteborg, längs med Göta Älv. Vid den nya sträckningen av Norge- Vänerbanan samt utbyggnaden av E45 kommer det att bli en knutpunkt ca 1 km söder om Lödöse samhälle. Kommunen planerar att placera ca 500 nya bostäder mellan samhället och den nya pendeltågsstationen.</p><p>Intervjuer har gjorts av tre tjänstemän på Lilla Edets kommuns avdelningar Samhällsplanering, Plan- och Bygg samt Miljö. En litteraturstudie är genomförd där tillgänglig forskning har studerats.</p><p>Området ligger på lera och Banverket har i sina utredningar konstaterat att det även finns kvicklera på området. Kvicklera har konstaterats vid medparten av de undersökta skreden i Göta Älvdalen. Vid byggnation på lera krävs omfattande geotekniska undersökningar för att fastställa markens sammansättning. Framtidens klimatförändringar ställer ökade krav på nya byggnader. De byggs i dagens klimat men ska klara av morgondagens.</p><p>Den forskning och de rapporter inom området, grundläggning på lera, som jag har tagit del av förordar platta på mark. De förordar även pålning vid högre och tyngre byggnader än ett enfamiljshus. Dock så krävs det mer forskning inom området då kopplingen mellan grundläggning och markförhållandena är otillräckligt undersökt.</p> / <p>This thesis is a summary of the most common footings and pole-work found in Sweden and how they apply in buildings on clay.</p><p>The thesis is a part of a research project. Supervisors have been Yvonne Andersson Sköld at SGI and Kaj Granath at the School of Engineering, Jönköping University.</p><p>Place of study is located at Lödöse in the municipality of Lilla Edet. Lödöse has 1 300 citizens and is placed 10 km south of Lilla Edet and 30 km north of Göteborg, along Göta Älv. The intersection of the new two-track railway from Göteborg to Trollhättan and the enhanced highway E 45 is 1 km south of Lödöse. The municipality is planning to build approximately 500 new buildings in the area next to the new station.</p><p>I have interviewed three civil servants at the municipality of Lilla Edet for the Department of Urban Planning, Civil Planning and Building and the Department of Environment. I have also made a study of literature where I have read relevant research.</p><p>The site of study has a ground consisting of clay. The National Rail Administration has through research at the area found that the ground also contains quick clay. The threat of landslides due to the quick clay is considerable. Quick clay has been found in the ground after examined landslides in the region of Göta Älv. In the process of building new houses an extended research of the ground is necessary to establish the components and the composition of the ground. Due to the climate changes of the future we need to change the way we build our houses so they manage to stay intact for more extreme weather.</p>