Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet är ett ämne som ofta vädras i olika medier är syftet med den här kvalitativa studien att undersöka hur livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och då närmare bestämt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill säga deras sexualitet förminskades i förhållande till männens, vilket sannolikt påverkar samhället än idag.                       Studien har tre frågeställningar där den första rör huruvida denna avsexualisering präglar livsstilsmagasin. Den andra frågeställningen undersöker vilka ord som används i livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frågeställningen har fokus på hur stor del av innehållet i livsstilsmagasinen som präglas av sexualitet, på ett direkt eller indirekt sätt. Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers påverkan, då främst hur unga människor påverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll. Ur ett sociologiskt och sexologiskt perspektiv kretsar det teoretiska ramverket kring Gisela Helmius definitioner av samhällelig sexualsyn samt Gayle Rubins sexhierarki. De metoder som använts är huvudsakligen en kritisk diskursanalys med fokus på texternas konstruktivistiska funktion samt en mindre kvantitativ analys som ger svar på hur stor del av medieinnehållet som berör sexualitet. Empirin grundas på elva stycken livsstilsmagasin riktade till unga kvinnor.                       Av analysen framkommer att cirka nio procent av innehållet i de undersökta tidningarna berör sexualitet i någon form. Det framkommer också att de undersökta tidningarna är präglade av den restriktiva sexualsyn som råder i Sverige, vilken sannolikt delvis är ett resultat av ovan nämnda avsexualisering. Detta yttrar sig främst i ett befästande av den rådande kärleksideologin där sexualiteten endast får röra sig inom kärlekens, heterosexualitetens och tvåsamhetens ramar. Det framkom också att de undersökta tidningarna bidrar till ett osynliggörande av det kvinnliga sexuella könet. / Given that the media can be defined as a socialization factor and that sexuality is a topic that is often aired in various media, the purpose of this qualitative analysis is to examine how the media portrays sexuality and more specifically women's sexuality. The reason for examining women's sexuality is that women during the 17th century were constrained in their sexuality compared to men, and this constraint most likely has made an inprint on society to this day. This study poses three questions, the first concerns if the desexualisation of women characterizes the lifestyle magazines today. The second question examines which words that are used in lifestyle magazines to describe the female genitalia. The third question focuses on to which extent the media content in lifestyle magasines is characterized, directly or indirectly, by sexuality. From a media and communications perspective the study has a theoretical framework based on agenda setting and how media is able to influence its users, the young users in particular. The research done by Jenny Kitzinger plays a central part. From a sociological and a sexological perspective the theoretical framework revolves around Gisela Helmius' definitions on ideas of sexuality in society and Gayle Rubin's hierarchical valuation of sex acts. The methods that have been used are a critical discourse analysis which examines the constructivist function of the texts and a smaller quantitative analysis to examine to which extent the media content concerns sexuality. The empirical data is based on eleven lifestyle magazines aimed at young women. The analysis reveals that nine percent of the content in the examined magazines concerns sexuality in some way. It also reveals that the examined magazines are characterized by the idea of a restrictive sexuality which prevails in Sweden, which problably is a result of the above mentioned desexualisation. This manifests primarily in the consolidation of the prevailing ideology of love, where sexuality only is allowed within a framework of love, heterosexuality and monogamy. The magazines also contribute to making invisible the female sexual genitalia.

This study explored the meaning people with spinal cord injuries give to physical activity and recreation participation as they make the transition from the protected environment of hospital rehabilitation to the reality of returning to their homes and communities. The experiences of 4 individuals between 15 and 24 years of age who had sustained spinal cord injuries within the previous five years were captured using the phenomenological methods of semi-structured individual interviews, focus group interviews, photographs, and field notes. Rimmers (1999) model of health promotion for people with disabilities combined with Peters (1996) model of disablement provided the conceptual framework for the study and facilitated the interpretation of the findings. The participants indicated that physical activity was a very important component to living a psychologically, socially and physically healthy lifestyle following a spinal cord injury. A thematic analysis revealed three themes: (a) as my body heals, (b) learning to be me, and (3) getting back to life. The importance of physical activity in maintaining a healthy lifestyle following a spinal cord injury was reflected in stories of physical activity as a component of hospital rehabilitation, the importance of physical activity during the transition from the hospital to the challenges of returning home, and finally, engagement in community based physical activity. A gap in the continuity of physical activity opportunities during the transition from in-hospital rehabilitation to the return to the community was identified.

Denne Ph.d.-afhandling er et bidrag til diskussioner om personligt ansvar i relation til fordelingsretfærdighed i sundhed og sygdomsbehandling. Den er et bidrag til politisk filosofi i almindelighed, men i særdeleshed til luck egalitaristisk teori. Jeg besvarer følgende tre spørgsmål: 1) Hvilken rolle bør personligt ansvar spille i relation til fordelingsretfærdighed i sundhed og sygdomsbehandling? 2) Er individer selv ansvarlige for deres egen sundhedstilstand? Og 3) hvis individer selv er ansvarlige for deres egen sundhedstilstand, hvilke implikationer har dette så i forhold til deres omkostningsansvar? Afhandlingen består af fire artikler, men jeg tilbyder først en general introduktion, et afsnit om forskellige effektivitets-baserede grunde til at holde individer omkostningsansvarlige for adfærd, som leder til øget risiko for sygdomme, og et afsnit om den metode jeg anvender. I min første artikel anvender jeg de seneste diskussioner om ansvar i politisk filosofi på emner vedrørende social ulighed i sundhed, og adgang til sygdomsbehandling. Jeg argumenterer for, at fordelingsretfærdighed i sundhed og sygdomsbehandling bør være sensitiv til ansvar, men også, at individer, på det mest fundamentale niveau, aldrig er ansvarlige på en sådan måde, at appeller til individers eget ansvar kan retfærdiggøre ulighed. Dette forklarer hvorfor vi skal give lige adgang til sygdomsbehandling - også til individer som er syge, som følge af (blandt andet) valg af livsstil. Det forklarer også, hvorfor vi har retfærdighedsbaserede grunde til at reducere social ulighed i sundhed. I min anden artikel undersøger jeg, og (delvist) argumenterer imod, et forslag fremsat af Shlomi Segall, om at bytte ideen om ansvar ud med en ide om rimelig undgålighed i luck egalitaristisk teori. Jeg argumenterer også for, at størrelsen af sundhedsudgifter, som er relateret til rygning og fedme, er relevant i forhold til spørgsmålet om, hvorvidt samfundet med rimelighed kan forvente, at individer undgår rygning og fedme. I min tredje artikel spørger jeg til, hvad det fundamentalt set kræver, for at et individ er ansvarligt for sin egen overvægt eller fedme. Jeg undersøger filosofiens tre grundlæggende tilgange til spørgsmålet om ansvar. For at illustrere implikationerne af hver af disse, introducerer jeg en (kunstig) test-person, som spiser for mange fedtholdige kager, og jeg viser, hvad hver af disse tilgange til ansvar kræver, for at denne person er ansvarlig for overvægt og fedme. Kun en af disse tilgange kan imidlertid retfærdiggøre den meget udbredte intuition, at kausal indflydelse på overvægt og fedme, såsom genetiske dispositioner og sociale omstændigheder, reducerer eller underminerer personligt ansvar. Men denne tilgang til ansvar leder, med meget stor sandsynlighed, til den konklusion, at personligt ansvar, helt generelt, er en umulighed. Ikke desto mindre argumenterer jeg for, at denne tilgang er plausibel. Jeg fortsætter dog under den antagelse, at ansvar er muligt, og tilbyder en fjerde artikel om forholdet mellem ansvar (for egen sundhed) og omkostningsansvar (for omkostninger til sygdomsbehandling). Jeg diskuterer, hvad det vil sige at være en (økonomisk) byrde for sundhedssystemet, fordi, som jeg argumenterer for, hvis et individ ikke er nogen økonomisk byrde, så er der heller ikke retfærdigheds-baserede grunde til at holde det omkostningsansvarligt, uanset om det, det er ansvarligt for, på triviel vis, medfører omkostninger. Jeg argumenterer for, at vi skal forstå ideen om en byrde ved at sammenligne aktuelle omkostninger, som er ansvarspådragende, med kontra-faktiske omkostninger, som ikke er ansvarspådragende.

Immigration has become a common phenomenon of modern society in numerous countries around the world, including Canada. Despite this, tourism research has mainly focused on specific behaviours of travellers from a particular country (nationality) without considering the possibility that a nation may comprise unique sub-cultures of varying ethnic groups as a result of immigration. This study explores the influence of new Canadians’ home culture on their travel lifestyle and behaviours. A survey of European (n=128) and Asian (n=99) recent immigrants in Ontario was conducted to explore this relationship. More specifically, the project investigates the connection between the respondents’ region of origin and their travel lifestyle preferences in terms of their attitudes and opinions toward travelling as well as their travel interests. The information about the respondents’ demographic characteristics, past travel experiences and information search behaviour was also collected. The data were then analyzed using factor analysis, t-test, one-way ANOVA, chi-square test and cluster analysis. The results show that there are differences between the two groups in respect to their travel lifestyle, past travel experiences, and media used for planning a vacation. Cluster analysis based on immigrants’ reported travel lifestyle identified four distinct segments: High Familiarity Seekers, Low Interest Travellers, Independent Spontaneous Travellers, and Highly Engaged Travel Planners. The study concludes that region of origin has a strong influence on travel lifestyle and behaviour of new Canadians. Hence, the growing migrant population in Canada should not go unheeded as potential market segments, and marketers should acknowledge that consumers in countries with diverse multicultural backgrounds need differentiated services and products.

Background: Many of today’s young adults suffer from impaired psychological well-being and report suffering from psycho-somatic symptoms related to stress. Lifestyle factors, such as smoking, risky alcohol consumption, lack of physical activity and poor diet are known predictors of ill health and may have long lasting impacts on young people’s lives. Aim: The aim of this thesis was to 1: measure adult high school students’ social capital and 2: examine the association between their social capital and psychological well-being as well as the association between social capital and the lifestyle factors; smoking, alcohol consumption, physical activity, diet and academic achievement. Methods: Questionnaires were used to measure high school students’ social capital self- rated psychological health, lifestyle factors and academic achievement. Participants were high school students 18 years and older (n=124) enrolled in Nacka Enskilda Gymnasium and Mörby Gymnasium, two high schools in counties with similar demographic backgrounds, measured in annual salaries, on the outskirts of Stockholm, Sweden. Results: Total social capital was significantly associated with no less than 6 factors of health; self-rated mental health, self-rated stress, psycho-somatic symptoms, intensive physical exercise, consumption of fruit and membership to a club. In addition, consumption of vegetables and expected grade point average (Grade point average (GPA): final GPA’s in Sweden range from 0-20) were significantly associated with individual factors of social capital. Conclusion: The results of this study support the findings of many earlier studies; that social capital appears to be significantly associated with young peoples’ health and well-being. The findings lend weight to earlier studies and contribute to the multitude of voices that lobby for investing in the further development of policies and interventions that aim to increase young peoples’ social capital.

Bakgrund: På uppdrag av regeringen har Barnombudsmannen år 2010 skrivit en rapport där syftet var att ta reda på hur placerade barn och unga upplever sin situation på HVB-hem och familjehem. De intervjuer som gjorts med flertalet ungdomar runt om i Sverige tyder på en negativ inställning till Socialtjänsten som bottnar i en oärlig kommunikation från myndighetens sida men även en missaktning från samhällets sida. Syfte: Med en utgångspunkt i de resonemang som skildras i uppsatsen går det att anta att en placering till stor del har en stark inverkan på den unge på olika vis, samt att det är många aspekter som ska samspela för att vårdformen ska vara den bästa för individen. Uppsatsens syfte är att lyfta fram och synliggöra vilken påverkan och betydelse vården kan ha för den unge under och på vägen ut från en placering samt på vilket sätt. Jag vill även skapa en förståelse för hur det påverkar dennes motivation till en strävan att vilja lämna vården. Metod: Studien baseras på kvalitativ metod med en central utgångspunkt i hermeneutiken, men utgår även till viss del från den narrativa metoden med angreppssättet livsberättelser. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa intervjuer med två personal i deras yrkesroll samt genom livsberättelser med två ungdomar som båda blivit omhändertagna och haft vård med stöd av LVU. Teori: De begrepp som studien lyfter fram är den signifikante andre, livsstilar och livsplanering, den totala institutionen samt disciplin och normalisering. Dessa begrepp har använts som vitala verktyg i framställningen av analyseringen av empirin samt således i besvarandet av studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Resultatet visar att såväl ungdomarna och personal upplever bemötandet i samarbetet som den centrala delen i en gemensam strävan mot en avslutad vårdperiod. Resultatet visar även att beroende på vilken vårdinsatsen var så präglades ungdomarnas inställning under deras förändringsprocess. / Background: On behalf of the Government's in Sweden, the Ombudsman for Children in 2010 wrote a report where the aim was to find out how placed children perceive their situation at HVB-homes and foster homes. The interviews with several young people around Sweden indicate towards a negative attitude against the social services rooted in a non-honest communication. The children also feel that society betrays them. Purpose: Based on the reasoning outlined in the essay one can assume that the social service intervention has a strong impact on children and that there are many aspects that must interact in order for the intervention to be the best for the individual. This essay seeks to highlight the impact and importance that health care can have on the children and in what different ways. The essay also seeks for an understanding of how the impact affects the individual and his motivation to want to leave the care. Methodology: The study is based on qualitative methodology with a central starting point of hermeneutics, but also narrative method and life stories. The empirical material was gathered through interviews with two people through their professional roles in social services and foster homes, and two young people's life stories about their own experiences. Theory: The terms in the study are the significant other, the choice of lifestyles and life-planning, the total institution, discipline and normalization. Those terms have been used as vital tools in analyzing the empirical and answering the purpose with the essay. Results: The result shows that all interviewees feel that the hospitality in the cooperation is important in order to create a mutual safety and trust in the relationship. The result also shows that depending on the health care effort, it characterized the young people's attitude during their process of change.

BAKGRUND: Att arbeta med hälsofrämjande insatser är att effektivt sätt att minska ohälsosamma levnadsvanor hos individer med psykisk funktionsnedsättning. Personal som arbetar hälsofrämjande kan aktivt förebygga risker hos funktionsnedsatta och motivera dem till en förändrad livsstil.     SYFTE: Syftet med vår uppsats var att ta del av hur personal som arbetar med individer med psykisk funktionsnedsättning upplever en hälsointervention. Vi ville ta del av deras upplevelser och tankar kring utbildningar de gått och hur de sedan går tillväga för att motivera individerna till att leva ett hälsosammare liv, genom att stärka egenmakten hos individen för att uppnå resultat till en förändring av ohälsa. Vi vill också ta del av deras upplevelser av motiverande samtal som pedagogisk metod i arbetet och hur personalen använder sig av metoden för att motivera individerna på boendena och att hjälpa dem under förändringsprocessen.   METOD: För att få reda på personalens upplevelser av hälsointerventionen genomfördes en fallstudie på två boenden, där deltagarna fått utbildning i motiverande samtal och tips på enkla aktiviteter som kan ha stor betydelse i de boendes/individernas vardag för att göra det enklare att välja mer hälsosamma alternativ. Metoden som användes var en fenomenografisk kvalitativ intervju och deltagarna i vår undersökning var fyra personal som arbetar på två boenden.   RESULTAT: Resultatet i undersökningen visade att personalen upplevde hälsointerventionen som något positivt för att stärka samhörigheten mellan brukare och personal. De upplevde utbildningen om motiverande samtal som mest givande i hälsointerventionen.

Bakgrunden till undersökningen är att undersöka hur KAUs källsorteringssystem fungerar ur studenternas synvinkel. Genom analyser av vad teori säger om beteenden, vanor, attityder och kunskaper om källsortering från en enkätstudie på 1’200 av KAUs studenter, ska denna uppsats försöka besvara vad dessa studenter anser om och vilka kunskap de har av KAUs källsorteringssystem.                                       För att ta reda på vad teori säger om detta har jag undersökt vad Naturvårdsverket säger om miljömässiga beteenden och hur de fungerar ihop med källsortering. Jag har även hur undersökt det kan kopplas ihop med nutidens livsstil så som vi lever i dagens konsumtionssamhälle.   Syftet med denna uppsats är att försöka belysa och undersöka om miljömedvetenhet i vardagslivet finns bland dagens studenter på KAU. Resultatet kommer att framkomma via den undersökande enkätstudien .   Huvudresultatet av denna undersökning är att många av dagens studenter vet om hur KAUs källsorteringssystem fungerar och flertalet anser att det är viktigt med källsortering. Det som många studenter idag anser om källsorteringssystemet är att det är bra att det finns i dagens utformning och att det fungerar relativt lätt, samt att källsorteringen som ingår i det vardagliga beteende är enkelt att hålla på med. Det verkar dock som om man källsorterar bättre när man har folk runt omkring sig än när man är hemma själv. / The background to the study is to investigate how source separation system works from the students' point of view. Through analysis of what the theory says about behaviors, habits, attitudes and knowledge of source separation from a questionnaire study on the Thimbles 1'200 students, this essay will attempt to answer what these students think about and what knowledge they have of source separation systems. To find out what the theory says about this, I investigated what the Naturvårdsverket says about environmental behaviors and how they work together with recycling. I have also examined how it can be paired with today's lifestyle so that we live in today's consumer society. The purpose of this essay is to try to illuminate and explore the environmental awareness in everyday life are among today's students at KAU. The result will be produced by the exploratory survey. The main result of this study is that many of today's students know how Thimbles source separation system works, and most believe it is important to source separation. What many students today believe the source separation system is that it is good to have in today's design and it works fairly easily, and sorting as part of the everyday behaviour is easy to get involved with. However, it seems that you sort source better when you have people around them than when you are home alone.

Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att få Fysisk aktivitet på recept (FaR) samt följsamheten till FaR. Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av tio patienter från en vårdcentral i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån två frågeområden; patienters upplevelse av att få FaR och patienters följsamhet till FaR. Fyra kategorier framkom inom respektive område. I det första området framkom kategorierna; ”motivationshöjande samtal”, ”delaktighet- patientcentrerad vård”,” egen insikt relaterad till livsstilsförändring” samt ”brist på delaktighet och samspel”. I det andra området framkom kategorierna ”att vara i förberedelsestadiet”, ”att uppleva inre och yttre drivkraft”, ”att uppleva olika slags hinder” samt ”effekt av FaR”. Deltagarna beskrev betydelsen av att få uppmuntran och stöd från distriktssköterskan. Upplevelse av tvång och att inte vara motiverad till livsstilsförändring var något som deltagarna uttryckte. Resultatet visade att några deltagare startade direkt med någon aktivitet efter FaR, målmedvetenhet och noggrann planering framkom. Några planerade sin aktivitet och andra upplevde hinder att starta med FaR. Upplevelse av stöd och uppmuntran var av betydelse för följsamheten till FaR. Studiens slutsats är att stöd, uppmuntran och att möta patienten i förändringsprocessen har betydelse vid en livsstilsförändring. / The aim was to describe patients` experiences of getting Physical activity on Prescription (PaP) and adherence to the PaP. The study had a descriptive design with qualitative approach. The sample consisted of ten patients from a primary care centre in central Sweden. The data were collected with semi-structured interviews and data were analyzed using qualitative content analysis. The results are presented from two question areas, patients` experiences of getting PaP and patients` adherence to the PaP. Four categories emerged in each area. In the first area the categories were, "motivational talks," "participatory patient-centered care," "self-awareness related to lifestyle change" and "lack of participation and interaction." In the second area the categories were "being in the preparatory stage," "to experience internal and external driving force," "to experience different kinds of obstacles" and "effect of PaP". Participants described the importance of getting encouragement and support from the district nurse. Experience of coercion and not being motivated to change lifestyle was something that the participants expressed. The results showed that some participants started immediately with an activity after receiving PaP, purposefulness and careful planning was found. Some planned their activity and others perceived barriers to start with the PaP. Experience of support and encouragement were of importance to adherence to the PaP. The study's conclusion is that support, encouragement, and to meet the patient in the process of change is important for a lifestyle change.

I Sverige råder det hög konkurrens och låg kundrörlighet på bankmarknaden samtidigt som många banker har dålig kunskap om vad de ska erbjuda för att locka till sig nya kunder. Ett specifikt segment som Swedbank är intresserade av att locka till sig är universitetsstudenter. I dagsläget erbjuder Sveriges stora banker enbart klassiskt finansiella mervärden till dessa studenter. Detta innebär att bankerna inte särskiljer sig, vilket i sin tur gör att studenterna inte lockas till att byta bank eftersom samma mervärden redan erbjuds hos deras nuvarande banker. Därmed finns det en möjlighet att utforska nya mervärden som en student kan tänka sig att byta bank för. Detta för oss in på följande problemformulering: - Vad för mervärde eller vilka mervärden ska en bank erbjuda universitetsstudenter (18-26 år) vid Umeå Universitet för att få dem att byta från sin nuvarande bank, samt varför är dessa mervärden av betydelse för studenterna och för banken? Vid skapandet av denna uppsats har vi berört teorierna ”Mervärde”, ”Brand Loyalty- & Illoyalty”, ”Lifestyle Branding & Marketing”, ”Pioneers” och ”Blue Ocean Strategy”. Vidare har vi arbetat både kvalitativt (fokusgrupp) och kvantitativt (enkätundersökningar). Fokusgruppen utfördes med fyra stycken fjärdeårselever vid Umeå universitet där vi undersökte vad för mervärden en bank bör erbjuda till universitetsstudenter. De erhållna mervärdena prövade vi sedan i enkätundersökningen. Enkäten fördelades ut till 121 stycken studenter vid alla de fyra olika fakulteten vid Umeå universitet med ett fokus på att ta reda på vilket eller vilka mervärden den generella studenten kunde tänka sig att byta bank för. När datainsamlingen var klar gjordes en analys av resultatet där vi tog reda på varför vissa mervärden är av betydelse för studenterna och Swedbank. I arbetets slutsats kom vi fram till följande: Det vi har kommit fram till är att det existerar två starka mervärden som kan göra att universitetsstudenter kan tänka sig att byta bank. Dessa mervärden är Rabatt på studentlitteratur och Rabatt på gymkort. Detta grundar sig att mervärdena både har en betydelse för Swedbank och universitetsstudenterna, vilket skapar vinster för båda parterna. Detta för att Swedbank kan få nya och lojala kunder samtidigt som studenterna kan erhålla mervärden som passar deras livsstil.