Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de vanligaste folksjukdomarna och orsakas av både arv och miljö. Sjukdomen medför en risk för att drabbas av komplikationer, bland annat hjärt- och kärlsjukdom och nedsatt perifer cirkulation. För att undvika detta har en persons levnadsvanor en stor betydelse, detta genom fysisk aktivitet och hälsosam kost. Genom att förändra sin livsstil kan upp emot 80% av fallen förebyggas. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva upplevelsen av livsstilsförändringar hos personer med diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på sexton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har granskats och analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Upplevelsen av livsstilsförändringar påverkades av olika faktorer. Utifrån motivation och upplevda begränsningar diskuterades vardagliga saker så som fysisk aktivitet, utövande av religion, att dela en familjemåltid och upplevt stöd från både omgivning och sjukvård. Slutsats: Livsstilsförändringarna som personer med diabetes typ 2 gjorde upplevdes som en begränsning i vardagen. Att få diagnosen diabetes typ 2 leder till att en transitionsprocess kan påbörjas och möjliggör för att finna ett välmående i sin sjukdom. / Background: Diabetes type 2 is one of the most common diseases and it is caused by both  heredity and environment. The disease entails a risk of various complications, for instance cardiovascular diseases and reduced peripheral circulation. To avoid these complications, a person’s lifestyle has a big importance. Making a lifestyle change can prevent 80% of these cases. Aim: To describe the experience of making lifestyle changes amongst people with type 2 diabetes. Methods: A qualitative literature review based on sixteen studies. These studies has been processed and analyzed by the five steps of Friberg. Findings: The experiences of making lifestyle changes were affected by several factors. Everyday things such as physical activity, practice religion, share a family meal, support from family and health care was discussed from motivation and perceived limitations. Conclusion: Lifestyle changes made by people with type 2 diabetes were experienced as a limitation in the everyday life. To be diagnosed with type 2 diabetes enables a possibility to begin a process of transition, which can help these people to find a well being in their disease.

Med denna uppsats har vi velat ta reda på hur singlar över 30 år upplever sitt singelskap samt hur de förhåller sig till att inleda partnerskap och att skaffa barn. Singel är ett begrepp som inrymmer många olika aspekter och perspektiv. Genom individuella intervjuer har vi tagit del av 4 kvinnliga singlar och 4 manliga singlars egna upplevelser, alla är över 30 år och bosatta i mellan Sverige. Vi har analyserat det empiriska materialet vi fått fram med hjälp av vår teoretiska utgångspunkt som berör modernitetens samhälle där individen skapar sin självidentitet och livsstil utifrån sin kontext. Singlarna har givit oss en bild av deras liv och deras inställning till den norm om parrelationer och att skaffa barn som finns i vårt samhälle. Det empiriska materialet vi fått tillgång till har tolkats och analyserats med hjälp av Grounded theory. Vårt resultat visar på individens strävan efter känslan av frihet och oberoende. Singlarna är nöjda över sin livsstil men uppger att det kan finnas en saknad av någon ibland. En ambivalens uppstår mellan deras känsla av frihet till den ensamhet de kan uppleva. Upplevelsen av singelskapet och synen på partnerskap och barn mellan män och kvinnor visar sig inte vara så olik. / In this paper we wanted to find out how singles over 30 years experience their position as singles and how they relate to initiate partnership and having children. Single is a term that covers a number of aspects and perspectives. Through individual interviews, we’ve taken note of 4 female and 4 male singles own experience, they’re all over 30 years old and live in central Sweden. We’ve analyzed the empirical material based on the knowledge from our theoretical basis on the modern society that reviles how the individuals creates their own identity and lifestyle. The singles have given us an understanding of their lifestyle and their attitude to the norm of intimate relationships and having children in our society. The empirical material we had access to has been interpreted and analyzed using the Grounded theory. Our results indicate that the experience of freedom and independence is a requisite to the individuals. The singles are pleased with their lifestyle but state that they, at times, yearn the intimacy from a relationship. A feeling of ambivalence occurs when their need for freedom collides with the loneliness they occasionally experience. The experience of solitude and views on partnership and having children between men and women turned out not to be very different.

This study integrates one of the most empirically tested individual characteristics (self-control) with situational factors (risky lifestyle) in an attempt to explain the risks involved in violent victimization. Data came from a diverse sample of 3,907 middle school students who participated in the G.R.E.A.T. program during the 1993-1994 school year. Gang membership is used as a proxy variable to measure risky lifestyle. It is hypothesized that 1) gang membership will mediate the effect of self-control on violent victimization and 2) self-control and gang membership will interact to amplify the risk of violent victimization. Logistic regression was used to analyze the prevalence of violent victimization and negative binomial regression was used to analyze frequency of violent victimization. When all other extraneous factors were controlled, insufficient evidence was found to support the hypotheses of this study. A discussion of the findings, as well as theoretical implications and suggestions for future research are discussed.

Bakgrund: Utmattningssyndrom är slutskedet av en lång process som börjar med stress och stressrelaterade symtom. Patienter drabbade av utmattningssyndrom är svårbehandlade i avsaknad av tydliga råd och evidensbaserad kunskap kring återhämtning. Otaliga behandlingsprinciper har växt fram främst som bygger på stressyndromets uppkomst. Samhället står inför en problematik där allt fler individer insjuknar i syndromet med följdsjukdomar som depression och ångest, samtidigt som ingen renodlad metod garanterar tillfrisknande för dessa patienter. Detta gör det intressant och viktigt att undersöka vad som upplevs vara av vikt för att återta hälsan för dessa individer. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av betydande faktorer vid återhämtning av utmattningssyndrom. Metod: Litteraturöversikten grundas sökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO med forskning inom medicin och omvårdnad. Tio vårdvetenskapliga artiklar inkluderades för resultatet, vilka var publicerade mellan 2005 och 2015, varav åtta med kvalitativ metod och två med mixad metod.”Middle Range” teoretikern Phil Barkers Tidvattensmodell har använts som referensram till att föra en diskussion avseende vårt resultat. Sökord som burnout, recovery, rehabilitation, stress och MeSH termer kombinerades i sökningsprocessen. Resultat: Tre huvudteman framkom efter data hade analyserats. I det första huvudtemat Insikt och reflektion skapar självkännedom så visar resultatet att med ett nytt fokus från vara andra till lags, till att istället reflektera och värdesätta sig mer än tidigare skapar förutsättning för att patienten skulle må bättre och ta hand om sig själv. I det andra huvudtemat Att bli sedd som människa och inte bli ignorerad i sitt lidande som utmattad patient sågs minska skuld och skamkänslor. Patientens återhämtning i naturen gav perspektiv till något utanför smärta och lidande. Tredje temat Att ta kontroll över sitt liv” innebar att erhålla en känsla av meningsfullhet, i samband med lära sig strategier att hantera stressiga situationer, som gav ökat självförtroendet samt gav möjlighet att återta kontroll över sin vardag. Diskussion: Återhämtning från utmattningssyndrom är en förändringsprocess som kan stärka patientens egenmakt, empowerment. Patientens delaktighet i vårdandet bidrar till en förstärkt läkningsprocess genom en medvetenhet om vad som fungerar som återhämtning. Patientens lidande kan utgöra en plattform för att hitta en ny livsförståelse, en mening, där patienten i vårdarens hjälp kan bidra till att förstå varför hon blivit utmattad. Vila och återhämtning skapar avbrott i lidandet med mottaglighet för nya perspektiv. Att bli accepterad i andras närvaro gynnar återhämtningen, eftersom självkänslan bibehålls eller stärks i en sådan miljö. / Background: Burnout is the final stage of a long process that begins with stress and stressrelated disorders. Patients suffering from burnout are difficult to treat, in the absence of clear advice and evidence-based knowledge about recovery. Countless treatment principles have been put forward mainly based on the emergence of the stress syndrome. Society is facing problems since this syndrome causes more and more people to fall ill with sequel diseases such as depression and anxiety in a situation where there is no straightforward method guaranteeing recovery for these patients. This makes it interesting and important to explore what patients suffering from burnout consider to be of importance to regain health. Aim: To illuminate patients’ experiences of significant factors in the burnout recovery process. Method: The literature review is based on searches in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO, including research in the fields of medicine and nursing. Ten articles about nursing science were included in the results. They were published between 2005 and 2015, eight of them using a qualitative method and two a mixed method. The "Middle Range" theoretician Phil Barker’s Tide Model was used as a frame of reference for a discussion concerning our results. Keywords such as burnout, recovery, rehabilitation, stress and MeSH terms were combined in the search process. Results: Three main themes emerged after data had been analyzed. In the first main theme Insight and reflection created self-awareness the result shows that a shift of the patients’ focus, from pleasing others to instead reflecting and valuing themselves more than before. It created conditions for them to feel better and to take care of themselves. In the second main theme To be seen as a person the feeling of not being ignored when suffering from exhaustion was found to reduce guilt and shame. The patients’ recovery when spending time in nature gave them a perspective of a life without pain and suffering. The third theme Taking control of your life involved obtaining a sense of meaningfulness in connection with learning strategies to manage stressful situations, thus increasing the patients’ self-confidence, making it possible for them to regain control of their lives. Discussion: Recovery from burnout is a process of change that can enhance patient empowerment. Patient involvement in the care contributes to an improved healing process through awareness of useful recovery. The patients’ suffering can be a platform for finding a new understanding of life, a meaningfulness, where the help given by the patients’ carers can contribute to their understanding why their earlier lifestyle resulted in burnout. Rest and recovery create an interruption in their suffering that makes them receptive to new perspectives. Acceptance of others people's presence favors recovery since self-esteem is maintained or strengthened in such environment.

White-Black disparities in disability in the older population are consistently reported in the literature, and are usually ascribed to differences in socio-economic, health, and cognitive status. However, the role of modifiable influences on disability, such as health and lifestyle behaviors or health care utilization on these differences is less clear. This dissertation examines: (1) longitudinal White-Black differences in disability and the potential contributions of distinct health behaviors to these differences; (2) White-Black differences in the effects of health care utilization on trajectories of disability; and (3) whether cognition mediates the effects of health behaviors on disability in Whites and in Blacks, independent of established confounders for these relationships. This dissertation uses longitudinal data from the Asset and Health Dynamics among the Oldest Old study (AHEAD). Trajectories of disability in basic (ADL) and instrumental (IADL) activities of daily living are fit using mixed effects models with time-varying predictors. The mediation effect is tested using a multilevel mediation model. Results indicate that health behaviors close the residual White-Black gap in IADL trajectories but not the residual gap in ADL trajectories. Physical activity participation and maintenance of a normal weight or overweight status resulted in lower ADL and IADL disability levels over time among Whites. None of the health behaviors influenced longitudinal trajectories of disability in Blacks. Short-stay nursing home and home health care utilization was associated with lower ADL and IADL disability levels over time among Blacks. Cognition mediated the effect of physical activity participation on ADL and cognitive IADL in Whites but not in Blacks. That is, physical activity participation had positive effects on ADL and IADL disability both directly, and indirectly through beneficial effects on cognition. Modifiable influences on disability, such as health and lifestyle behaviors and health care utilization should be targeted by intervention programs and regulatory policies in order to narrow or eliminate the White-Black disability disparities. Such interventions may represent effective avenues for achieving the goals of Healthy People 2010.

Bakgrund. Hypertoni är ett tilltagande folkhälsoproblem i hela världen och beror till stor del på att människans levnadsvanor förändrats över tid. Riskerna för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursvikt ökar vid obehandlad hypertoni. Många av faktorerna som ökar prevalens för hypertoni återfinns i individens levnadsvanor. Hälsofrämjande arbete utgör en väsentlig del av sjuksköterskans arbete eftersom det kan ske på olika nivåer beroende på var i sitt hälsotillstånd patienten befinner sig. Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete innebär att ge patienten möjlighet att öka kontrollen över hälsa samt förbättra hälsan. Syfte. Undersöka om det finns evidens för att preventivt interventionsarbete för patienter med högt blodtryck har effekt på patienters levnadsvanor. Metod. Deskriptiv design: litteraturstudien innefattade 15 enskilda studier. Studierna analyserades och 6 kategorier utformades utifrån studiernas interventionssätt. Resultatet presenteras i löpande text och tabeller. Resultat. Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete har effekt på patientens levnadsvanor. Olika samtalsmetoder och arbetsmodeller används vid hälsofrämjande arbete. De beskrivna interventionerna utgår från patientcentrad vård. Strukturerade program som används var utformade på olikartade sätt. De kan riktas mot kultur eller innehålla kombinationer av olika arbetssätt. Patientens förändringsarbete gynnas av att interventioner sker över längre tid. Förändringsarbetet tar tid och det är viktigt att patientens behov och önskemål får styra vid målsättning. Slutsats. Levnadsvanor kan förändras genom sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. / Background. Hypertension is a growing public health problem all over the world. The risk of consequential diseases such as stroke, heart attack, heart failure, kidney failure increases with untreated hypertension. Many risk factors for increased prevalence of hypertension are found in man’s living habits. Health promotion can be performed at many different levels and therefore constitute a major part of the nurse’s work. Purpose. To explore whether there is evidence that preventive intervention work for patients with high blood pressure have an effect on patients’ lifestyles. Method. This literature review has a descriptive design and includes 15 individual studies. The studies were analyzed and 6 categories were formed on the basis of the intervention. Result. Different interviewing methods and working models are used in health promotion. The described interventions were based on patient-centered care. Structured programs were designed in different ways, they can be directed at the patients culture or contain combinations of different approaches. The nurse’s health promotion work has an impact on the patient’s lifestyle. Changes in patients’ lifestyle benefit if the intervention occurs over longer time period. Change takes time and it is important that the patient's needs and preferences can control at target. Conclusion. Habits can be changed through health promotion.

Bakgrund. Hälsosamma levnadsvanor förebygger uppkomsten och är grundläggande i behandlingen av högt blodtryck. Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor är viktiga för att stödja patienterna att förändra ohälsosamma levnadsvanor.  Syfte. Syftet med studien är att kartlägga i vilken omfattning sjuksköterskor frågar om levnadsvanor och hur de arbetar med detta i hälsofrämjande samtal i samband med blodtryckskontroller. Dessutom har studien särskilt fokus på att också beskriva samband mellan fortbildning och sjuksköterskornas tillämpning av sådana samtal. Metod. En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter utfördes. Resultat. I samtalen frågar sjuksköterskor i lägre omfattning om patienternas alkohol- och saltintag jämfört med övriga levnadsvanor. Det vanligaste sättet att tillämpa samtalen på är genom att ge enkla råd till dessa patienter. I tre av sex förekommande levnadsvanor finns det ett samband mellan fortbildning i samtalsmetodik och högt blodtryck, och mer avancerade samtal.  Slutsats. Tid, arbetssätt och fortbildning tycks vara faktorer som påverkar sjuksköterskors samtal om levnadsvanor i positiv riktning. / Background. A healthy lifestyle prevents rise of hypertension and is fundamental for the treatment of the condition. Patient-nurse conversations on lifestyle are important to support patient lifestyle change. Aim. The aim of the study is to map to what degree nurses are asking about lifestyle habits and how they work with this in health-promoting dialogues in conjunction with blood pressure controls. In addition, the study has a particular focus on describing the relationship between nurses in-service training and the application of such dialogues. Method. A quantitative, cross-sectional study by questionnaire was performed. Result. Nurses are asking about patients' intake of alcohol and salt to a lower degree than for other lifestyle habits. Short advice is the most common type of dialogue with patients. For three out of the six lifestyle habits a correlation between degree of education and more elaborate dialogue was identified. Conclusion. Time, mode of work and degree of education seem to affect nurses' conversations about patient lifestyle positively.

Bakgrund:Diabetes typ 2 är ett globalt, växande folkhälsoproblem och i Sverige beräknas drygt 300 000 personer lida av sjukdomen. Livsstilsfaktorer såsom matvanor, brist på motion och stress är bidragande orsaker till uppkomst av sjukdomen. Livsstilsförändringar är en av de viktigaste åtgärderna för att få kontroll på blodsockret och därmed minska riskerna för kärlkomplikationer. Att förändra sin livsstil är komplicerat och sjuksköterskans roll är bland annat att stödja patienter till att förändra den. För att kunna förstå hur sjuksköterskan kan ge adekvat stöd är det viktigt att först få en förståelse för patienternas upplevelser. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser relaterat till livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2. Vilka hinder och möjligheter upplever patienterna i att förändra sin livsstil? Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie baserad på 14 kvalitativa artiklar publicerade mellan åren 2001-2011. Databaser som använts är CINAHL, PubMed, SwePub och Medline. Även manuell sökning har genomförts. Dataanalysen influerades av Graneheim & Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier identifierades; upplevelser av diagnosen - en personlig bas som inverkar på förmågan att förändra sin livsstil samt kampen att förändra sin livsstil - hinder och möjligheter. Fyra subkategorier identifierades i den första kategorin och dessa handlar om diagnosen inverkan på patienternas förmåga att ändra sin livsstil. I den andra huvudkategorin klarlades sju subkategorier som beskriver vilka hinder och möjligheter patienterna upplevde i sin kamp att förändra sin livsstil. Diskussion: Resultaten diskuterades utifrån Katie Erikssons teorier om lidande och hälsa. Resultaten visade att patienterna upplevde olika grad av lidande vilket påverkade möjligheterna till livsstilsförändringar. / Background:Diabetes type 2 is a global, growing health problem. Lifestyle patterns as food habits, lack of exercise and stress are some of the reasons for developing the illness. Lifestyle changes are important means to get control of the blood sugar and to avoid vascular complications. To change living habits is complicated and the role of the nurse is to support patients in doing so. To better understand how the nurse could give adequate support it is important to get an understanding of the patients’ experiences.   Aim:Our aim is to describe experiences related to lifestyle changes among patients with type 2 diabetes. What barriers and opportunities do the patients experience in changing their lifestyle? Method:The study is a systematic literature review based on 14 qualitative articles published between the years 2001-2011. Databases used are CINAHL, PubMed, SwePub and Medline. The data analysis is influenced by Graneheim & Lundmans (2004) description of content analysis. Result:Two categories were identified; experiences of the diagnosis – a personal basis that influences the ability to change one’s lifestyle and the struggle to change one’s lifestyle – barriers and possibilities. Four subcategories were identified in the first category which illuminates the diagnosis influence on the patients’ ability to change their habits. Seven subcategories were found in the second category which describes barriers and possibilities for lifestyle changes. Discussion:The results were discussed using the theories of suffering and health of Katie Eriksson. The result shows that patients experienced different grades of suffering which had an impact on the lifestyle changes.

Övervikt och fetma är ett växande problem i stora delar av världen, även i Sverige där ungefär 10% av den vuxna befolkningen räknas som feta. Detta leder till olika hälsoproblem av både fysisk, psykisk och social art. Övervikt och fetma leder ofta till kontakt med sjukvården där sjuksköterskor har en roll i att stödja patienter i arbetet i att ändra sin livsstil i syfte att gå ner i vikt. Undersökningen är en kvantitativ studie i form av en enkät till studenter i sjuksköterske- och pedagogutbildning på Högskolan i Borås. Deltagarna bestod av tre olika grupper, två sjuksköterskeklasser som gick i termin ett (VHB-T1) respektive termin tre (VHB-T3) samt en grupp pedagogikstuderande som gick sin första termin (PED-T1). Syftet med undersökningen var att dels ta reda på om kunskaper och attityder hos sjuksköterskestudenter skiljer sig från andra studenters i frågor om övervikt och fetma, dels se om det fanns skillnader som kunde ha samband med var sjuksköterskestudenterna befann sig i sin utbildning och som då kunde bero på vilka studiemoment med koppling till livsstilsfrågor som hunnit genomföras inom ramen för denna utbildning. Resultatet av undersökningen visade att de sjuksköterskestudenter som kommit längst i sin utbildning också hade mer faktisk mätbar kunskap om övervikt och fetma. De (VHB-T3) såg sig också som mer kunniga och medvetna om livsstilsfrågor än studenter i termin ett, oavsett inriktning (VHB-T1, PED-T1). Studenter i termin tre (VHB-T3) kände sig också bättre rustade att möta patienter med viktproblem i sin kommande profession än studenter inom samma utbildning men som befann sig i termin ett (VHB-T1). / Overweight and obesity is a growing problem in large parts of the world, including Sweden where approximately 10% of the adult population is considered obese. This leads to various health problems of physical, mental and social nature. Overweight and obesity often lead to contact with the health and care services where nurses have a role in supporting patients in changing their lifestyle in order to lose weight. This survey is a quantitative study in the form of a questionnaire directed at students in the nursing and the teacher educations at the University of Borås. The participants consisted of three groups: two nurse student groups - one with semester one students (VHB T1) and one with second year students, in semester three (VHB-T3) and one group of teacher students in their first semester (PED-T1). The primary purpose of the study was to investigate whether knowledge and conceptions of overweight and obesity differed between the nursing students and the teacher students. The seconsary purpose was to find out whether there were differences that could be related to which level the students were in their studies due to study elements related to lifestyle issues. The results of the survey show that the nursing students who had made the most progress in their education had the most measurable knowledge in overweight and obesity. These students (VHB T3) also regarded themselves as more knowledgeable and aware of lifestyle issues than semester one students, regardless of orientation (VHB-T1, PED-T1). The nursing students in semester three (VHB T3) felt better prepared for meeting patients with weight issues in their future profession than semester one students in the same education (VHB-T1).

ABSTRACT Title: “Lifestyles come and go but your choices remain…” (“Livsstilar kommer och går, men valen består...”) Number of Pages: 42 (45 including enclosures) Author: Jenny Rydqvist Tutor: Göran Svensson Course: Media- and Communication Studies C Period: Autumn term 2007 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Purpose/Aim: The aim of this essay is to make a study of how young adults between 19-25 years are influenced by commercials. Key Questions: How are students in Uppsala influenced by commercials? Do the commercials influence the consumptionbehaviour? Do the commercials influence the lifestyle? Do the influences of the commercial construct the individual lifestyle? In which extent is it social related? Material/Method: Together with literature studies, a qualitative method has been used with 5 interviews with young adults in the age of 19-25 in Uppsala. I have compared these five interviews with earlier results and research. Main Results: I have found out that these young adults don’t want to admit being influenced by commercials even if they know they are. These young adults have also formed consumptionbehaviour after the commercials, which they show in for example their way of shopping and their way of acting afterwards. The lifestyle is social related, but today we have a lot more choices to make. Today we tend to choose different then before, often because of the knowledge we got. Keywords: Lifestyle, influence, commercials, advertising, identities, choice, social related, Giddens, Paterson, Bjurström