The aim of this narrative research was to explore the relationship between lifestyle and self-confidence within adolescent football players. The research questions were formulated as follow; (1) What sources let adolescent football players build self-confidence? (2) What issues characterize adolescent football player’s lifestyles? (3) How do adolescent football players perceive an association between lifestyle and self-confidence in sport? The results showed eight different sources for building self-confidence, where earlier performances and social support were considered as the strongest. Ten different lifestyle factors were observed. Football, social support, performance intent and good health were common factors for all the participants. The study showed three types of perceived associations between self-confidence and lifestyle. First of all, there is an overlap between the lifestyle issues and sources of self-confidence. Second lifestyle issues influence the degree to which sources of self-confidence work for the participant to build self-confidence. Third lifestyle pattern provides a balance (or misbalance) which influences particular sources of self-confidence and in the end self-confidence itself. The author discuss how the result can be interpreted in perspective of every single participant and in common for all the participants.

Övervikt och fetma anses vara ett globalt folkhälsoproblem, vars omfattning tycks ha ökat de senaste årtiondena. Förklaringen till det anses ofta vara en västerländsk livsstil bestående av kaloririk kost och bristande fysisk aktivitet. Att lyckas med en livsstilsförändring tycks därmed viktigt, men svårt. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer som bidragit till initierande och vidmakthållande av en livsstilsförändring. Enskilda intervjuer, med tre kvinnor och tre män, genomfördes därför med individer som vidmakthållit en livsstilsförändring i minst två år. Studien visade att gemensamma framgångsfaktorer för initiering och vidmakthållande var en vändpunkt som resulterat i motiv och mål, samt omgivande förutsättningar. Specifikt för initieringen var bestämdhet viktigt, medan vidmakthållandet gynnades av strategier och upplevd belöning. Respondenterna hade överlag många gemensamma framgångsfaktorer, och inga tydliga skillnader mellan könen kunde urskiljas.

Purpose/Aim: The purpose of this thesis is to study the interaction between seller and buyer in a mobile phone store. The specific research questions under investigation are:Are there any underlying factors behind mobile purchase, and if so, what are they? Are mobile purchases driven by lifestyle factors and do customers try and create identities when purchasing new mobile phones? Material/Method: The study employs an ethnographic method when trying to answer the posed research questions. I have under a period of two weeks studied the seller-buyer interaction in a mobile phone store. In order to further increase the accuracy of my findings, I have complemented my observations with a sample of buyer and seller interviews. Main results: The observations and interviews were initially studied in isolation, resulting in different themes. These themes were then collapsed into some common themes pertaining to the different methods. Overall, I conclude three major findings from the seller-buyer interaction which I name, (1) context and influence, (2) status, and (3) social accepting.

Purpose/Aim: The purpose of this study is to examine how the advertisements of houses in the newspaper of Dagens Nyheter, have developed in layout, by text and image, during the last fifty years and to examine what part of the home is highlighted, as evident values of lifestyle. Material/Method: By examining twenty advertisements from the newspapers every decade during the period of 1958-2008, the layout and lifestyle will be described and analyzed by a quantative and qualitive (discourse) method. Main results: The advertisements has changed in many ways. The layout has drastically developed to a more personal layout of the estate agents and the trends of lifestyle have had an impact on how the agents have created the text in the advertisments to entice customers.

Bakgrund: Förändringar i vår livsstil har lett till att diabetes typ 2 har blivit en global epidemi. Att försöka förändra beteendet och motivera patienter med diabetes typ 2 till egenvård är en central del av diabetesvården. Syfte: Beskriva olika tillvägagångssätt för sjuksköterskan att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 artiklar har gjorts. Artiklarna hittades via databaserna CINAHL och PubMed samt via manuell sökning varpå de analyserades och kvalitetsgranskades. Resultat: Patienter med diabetes typ 2 kan motiveras till livsstilförändringar genom individuell utbildning, gruppbaserad utbildning samt genom användning av motiverande samtal (MI). Vid individuell utbildning är det viktigt med ett personligt anpassat samtal. MI gjorde att patienterna förändrade sitt beteende men däremot påvisades ingen effekt på HbA1c, det långsiktiga blodsockret. Vid gruppbaserad utbildning höjdes motivationen genom stödet från gruppmedlemmarna vilket resulterade i goda livsstilsval. Slutsats: Gruppbaserad utbildning bör användas av sjuksköterskan som motivation för patienter med diabetes typ 2 till livsstilförändringar. Även individuell utbildning kan användas om fokus ligger på personligt anpassat samtal, men däremot behövs mer forskning på MI. / Background: Changes in our lifestyle have resulted in a global epidemic of the type 2 diabetes. Essential issues for the diabetes care are to try to change the behaviour as well as motivate patients with type 2 diabetes. Aim: To describe different approaches for nurses to motivate patients with type 2 diabetes to lifestyle changes. Method: A literature review based on 13 articles, found through the database CINAHL and PubMed and through manual search, has been analyzed and quality assessed. Results: Patients with type 2 diabetes can be motivated to lifestyle changes through individual education, group education as well as through motivational interviewing (MI). In the individual education it’s important to have a personal adapted conversation. MI resulted in changes in the patients’ behaviour, but no effects have been shown on HbA1c, which is the long-term blood glucose level. Results show that the motivation increased in the group education, due to the support from other group members, and which resulted in good choices of lifestyle. Conclusion: Group education should be adopted by nurses as a method to work with motivation of patients with type 2 diabetes in order to lifestyle changes. Individual education can as well be used if the focus lies on personal adapted conversations, but however, more research is needed on the method MI.

Vetskapen om att hjärtinfarkt till stor del kan förebyggas genom en hjärtskyddande livsstil gör området mycket intressant. Syfte: Att göra en undersökning över tid angående livsstilskunskap och beteende hos patienter som haft hjärtinfarkt med fokus på fysisk aktivitet, stresspåverkan, intag av frukt och grönsaker, samt rökning. Metod: Enkätutskick gjordes till två patientgrupper, som haft hjärtinfarkt för 2-4 månader sen (grupp 1, n = 35) respektive för ca 2 år sedan (grupp 2, n = 32). Svarsfrekvensen uppgick till 83 %.  Resultat: Kunskapsmässigt framgick det att båda grupperna hade överlägset bäst kunskaper gällande rökning och stress. Störst osäkerhet rådde inom området frukt/grönsaker. Efter två år såg man att samtliga områden hade minskat i sin betydelse, dock marginellt inom fysisk aktivitet. Ett relativt gott hjärtskyddande beteende kan konstateras i patientgrupperna inom samtliga områden förutom stresshantering, vilket skilde sig markant från de övriga. En förändring till något sämre beteende över tid såg man inom rökning och marginellt rörande fysisk aktivitet. Gällande intag av frukt och grönt hade förändring skett både till det sämre och till det bättre. En förändring till ett bättre beteende sågs dock beträffande stresshanteringen. Beträffande hur kunskap stämde överens med beteende ses samma mönster för båda grupperna, d v s att det inom rökningen är bäst överensstämmelse, följt av fysisk aktivitet, intag av frukt och grönt, samt sist området stress. En minskning angående överensstämmande kan konstateras i grupp 2 i följande ordning, frukt/grönsaker, fysisk aktivitet och sist rökning. Inom stressområdet ökade istället överensstämmandet mellan kunskap och beteende över tid. Slutsats: Denna kartläggning antyder att koronarpatienters kunskaper och beteende är relativt tillfredsställande på kort och lång sikt, men kunskapsmässigt är det främst inom området frukt/grönsaker det finns utrymme för ytterligare förbättringar och beteendemässigt inom stresshantering, vilket bör främjas genom större vårdinsatser inom respektive område.

This research is investigated a relationship between life values and attitude towards advertising, which included life value appeals. A survey is used a self administrated questionnaire of a quantitative research method, which is asked about people’s life values based on Kahle scale of eight items and their attitudes about advertising posters are created ourselves. Sample was chosen from students and workers in Umea. University, offices and shopping mall techniques used to collect the data.   Theoretical review has shown that the link between advertising appeals and consumer behavior factors’ life value and lifestyle being addressed before scholars, such as Belch, Polay, and Kahle so on. The review also included influencer factors and types of advertising appeals, and life values and lifestyle activities.   This research’s empirical findings have established the correlation between ranking of eight life values and ranking of eight advertising posters with the values. In addition, the posters are compared by gender and lifestyles activities.  Our findings confirmed two out of three hypotheses. Confirmed first hypothesis is that consumer life value is reflected their choice of advertising posters with the value. Next, choice of the value and the poster is not different by gender. Unconfirmed hypothesis is lifestyle activities relative the choice of the posters.   The research’s results have highlighted practical implications for advertisers and marketers, so that they can understand consumer behavior towards advertising. Especially in today’s world of booming advertisement industry, as such they are able to make more efficient their advertising, not to overdo nor underestimate its effects on customers.

Syftet med studien var att beskriva fyrtioåringars reflektioner kring hälsosamtalet och eventuella livsstilsförändringar upp till åtta månader efter hälsosamtalet. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Totalt deltog tio fyrtioåringar. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier: att samtala om sig själv, att leva som förut, att komma till insikt och att genomföra en livsstilsförändring. Resultatet visade att fyrtioåringarna i stort upplevde sitt deltagande i hälsosamtalet som positivt och ansåg att det var ett bra samtal. Deltagarna beskrev att de blev bra bemötta, distriktssköterskans bemötande gav en trygghet under hälsosamtalet. Tryggheten gjorde att deltagarna kände sig fria att samtala om sin hälsa. Flera av deltagarna berättade att de inte lärde sig något nytt under hälsosamtalet men trots detta ansågs hälsosamtalet vara en tankeställare om individens framtida hälsa. Samtalet satte igång tankarna men gav inga större förändringar i livsstil. Resultatet visade att flera av deltagarna inte hade genomfört livsstilsförändringar och några beskrev att det behövs mer uppföljning efter hälsosamtalet för att skapa en livsstilsförändring på lång sikt. Slutsatsen är att fyrtioåringar i stort är positiva till sitt deltagande i hälsosamtal men att det är svårt att genomföra en livsstilsförändring.

Hypertoni är vanligt förekommande i dagens samhälle och anses därför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni står för cirka 13 procent av den totala dödligheten i världen, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjärt- och kärlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vård av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vård av hypertoni. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur hälsofrämjande åtgärder kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni. Litteraturstudiens resultat bygger på en genomgång av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte och problemformulering. De hälsofrämjande åtgärder som kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni belyses i resultatet. Dessa åtgärder handlar om viktminskning, fysisk aktivitet, kost, alkohol, rökning, stress och stöd. Effekten av de hälsofrämjande åtgärderna har visat att en blodtryckssänkning kan ske vid livsstilsförändringar. En bromsning i utvecklandet av hypertoni kan leda till hälsoekonomiska besparingar för samhället. Nationella riktlinjer samt vårdprogram för behandling av hypertoni bör utvecklas för att en bromsning av hypertoni ska kunna ske. / Hypertension is common in today's society and is therefore considered to have become a national disease. An estimated 1.8 million of Sweden's adult population have hypertension. Hypertension accounts for about 13 percent of the total mortality in the world, and is seen as a risk factor for numerous cardiovascular diseases. Today there are international guidelines for the treatment of hypertension in, England and USA. However, there are no specific Swedish guidelines for treatment of hypertension. The purpose of this study was to elucidate how health interventions can influence blood pressure in people with hypertension. The results of this literature study are based on a review of 16 scientific articles which was based on literature review and order problem. The health-promoting interventions that can affect blood pressure in people with hypertension are highlighted in the results. Such interventions are weight loss, physical activity, diet, alcohol, smoking, stress and support. The effect of health promotion interventions has shown that lowering blood pressure can occur if lifestyle changes are implemented and carried out. A braking in the development of hypertension can lead to health-economic benefits to the community. National guidelines and care programs for the treatment of hypertension should be developed to a braking of hypertension to happen.

Hypertoni relaterat till livsstilsfaktorer är ett ökande problem i Sverige och enligt gällande riktlinjer ska förändringar i livsstilen kopplat till dessa faktorer vara prioriterat i behandlingen av hypertoni. Distriktssköterskans arbete med dessa patienter innefattar att kontrollera blodtrycket och i samband med detta ge råd angående livsstilsförändringar som kan sänka detta. Syftet med studien var att beskriva samtalet med patienten med nyupptäckt essentiell hypertoni såsom det erfars av distriktssköterskan. Studien har en kvalitativ ansats och datamaterial samlades in med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju distriktssköterskor.. Analysen av datamaterialet gjordes med hjälp av manifest och latent innehållsanalys och resulterade i följande tre huvudkategorier: alternera mellan olika funktioner, skapa tillit i patientrelationen och anpassa samtalet till patientens behov. Resultatet visade att distriktssköterskorna i samtalet med patienten med hypertoni strävade efter att skapa en tillitsfull relation och i denna erbjuda livsstilsrelaterad omvårdnad.  Distriktssköterskan alternerade i samtalet mellan olika funktioner såsom att fungera som en katalysator och att framföra budskap. Hon arbetade för att se patientens behov. Ibland uppstod dilemman då distriktssköterskan fick prioritera mellan de ämnen som ansågs viktiga för livsstilsförändringar men som kunde anses kränkande för patienten och därmed riskera att skada relationen. Konklusionen av det framkomna resultatet var att samtalet och därmed omvårdnaden av patienten med hypertoni skiljde sig beroende på vilken distriktssköterska denne kom till. / Hypertension related to lifestyle factors is an increasing problem in Sweden and according to current guidelines should changes in lifestyle associated with these factors be highly prioritized in the treatment of hypertension. District nurse's work with patients with the diagnosis of hypertension includes checking blood pressure and giving advice in lifestyle changes that can reduce the blood pressure. The purpose of this study was to describe the conversation with the patient with newly discovered essential hypertension as it was experienced by the district nurse. The study has a qualitative approach and was conducted with qualitative, semi-structured interviews with seven district nurses. The analysis of the collected data material was done with a content analysis including both the manifest and latent content and resulted in three main categories; alternate between different functions, create confidence in the relationship with the patient and adapt the conversation to the patients needs. The results showed that the district nurses in the conversation with the patient with hypertension were striving to create a trusting relationship and in this relationship provide lifestyle-related healthcare to the patient. In the conversation the district nurse alternated between various functions such as acting as a catalyst and express messages. She tried to ensure the patient's needs. Sometimes dilemmas arose when the district nurse had to prioritise between topics which were important for lifestyle changes, but could be considered as offensive to the patient. Thereby she prevented negative effects that could impact on the relationship. The conclusion of the result was that the conversation and thus the care of patients with hypertension differed depending on which district nurse the patient came to.