Bakgrund: Hjärtinfarkt är en folksjukdom. Risken att dö i hjärtinfarkt ökar med stigande ålder, särskilt efter 40-årsåldern. Livet efter hjärtinfarkt kan medföra depression och ångest som är en vanlig konsekvens av infarkten, kan påverka återhämtningsprocessen samt leder till lidande både för den drabbade och anhöriga. Under 2018 insjuknade i Sverige cirka 24 800 personer av akut hjärtinfarkt varav 5800 av dessa avled av sjukdomen. De senaste årtiondena har antalet infarkter och antalet döda per 100 000 invånare i Sverige minskat kraftigt. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av livet efter hjärtinfarkt. Metod: En litteraturbaserad studie med 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet presenteras sex teman: fysisk och psykisk utmattning, rädsla för ny hjärtinfarkt, betydelse av information och motivation, positiv livsinställning, stöd från närstående samt förstärkt religiös tro. Konklusion: Livet efter hjärtinfarkt upplevs som förändrat. För att hantera förändringen använder patienter sig av olika coping strategier till exempel positiv livsinställning, religion och livsstilsförändring. De flesta visar stor vilja till att komma tillbaka till det gamla livet. / Background: Myocardial infarction is a common disease. The risk of dying from a heart attack increases with increasing age, especially after 40. Life after myocardial infarction can lead to depression and anxiety, which is a common consequence of myocardial infarction. It can affect the recovery process and leads to suffering for both the patients and their relatives. Research shows that patients who have survived a heart attack can easily have depression and anxiety. In 2018, approximately 24,800 people fell ill in Sweden with acute myocardial infarction, of which 5,800 died of the disease. In recent decades, the number of myocardial infarction and the number of death per 100,000 inhabitants in Sweden has fallen sharp Aim: This study aims to describe the patients`experiences of life after myocardial infarction. Method: A literature-based study with 11 qualitative articles. Result: The results present six themes: physical and mental exhaustion, fear of a new heart attack, the importance of information and motivation, positive attitude towards life, support from relatives and strengthened religious faith. Conclusion: Life after myocardial infarction is experienced as changed. To manage the change, patients use different coping strategies such as positive attitude, religion and lifestyle change. Most people show a great desire to return to their old life.

Introduktion: Prediabetes är ett förstadium till typ-2 diabetes och går ofta obemärkt förbi. Tidig diagnos och livsstilsinriktade insatser har påvisats vara en viktig del i det hälsofrämjande arbetet för att minska risken för typ-2 diabetes. Få studier har dock fördjupat sig i hur patienterna upplever hälsofrämjande insatser i samband med tillståndet. Syfte: Att beskriva vuxna patienters uppfattningar om hälsofrämjande insatser vid prediabetes. Metod: Systematisk litteraturstudie med deskriptiv design och utgångspunkt från Polit och Becks (2017) flödesschema för litteraturöversikter. Litteratursökning genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed, där totalt 12 kvalitativa artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Utvalda artiklar analyserades induktivt med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultat sammanfattades i tre kategorier och åtta underkategorier relaterat till vuxna personers uppfattningar om hälsofrämjande insatser vid prediabetes. De tre kategorierna var Den sociala kontexten påverkar, Inre faktorer påverkar samt Yttre faktorer påverkar. Slutsats: Hälsofrämjande insatser uppfattas på olika sätt av personers med prediabetes. Människan är komplex och tankegångarna speglar individens livsvärld med olika förutsättningar utifrån social kontext, inre och yttre påverkan. I vårdmötet bör hälsofrämjande omvårdnad individanpassas för att öka motivation och egenmakt i riktning mot god hälsa. / Introduction: Prediabetes is a precursor to type-2 diabetes and often goes unnoticed. Early diagnosis and lifestyle-oriented interventions have been shown to be an important part of the health promotion work to reduce the risk of type-2 diabetes. Few studies have delved into how patients experience health-promoting interventions in connection with the disease.Aim: The aim of the systematic review was to describe the perceptions of health-promoting interventions in adult prediabetic patients’. Method: A systematic literature study with descriptive design and a starting point from Polit and Beck's (2017) flow chart for literature reviews. Literature search was performed in the databases Cinahl and Pubmed, where a total of 12 qualitative articles were included after quality review. Selected articles were inductively analyzed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Results: Results are summarized in three categories and eight subcategories related to adults' perceptions of health-promoting interventions in prediabetes. The three categories were; The influence of the social context, Internal influence and External influence. Conclusion: Health-promoting initiatives are perceived in different ways by people with prediabetes. Man is complex and the ways of thinking reflect the individual's world of life with different conditions based on social context, internal and external influences. In the care meeting, health-promoting nursing should be individually adapted to increase motivation and autonomy in the direction of good health.

Bakgrund: Personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd har en ökad risk att utveckla somatisk sjukdom och har ca 12–15 år kortare medellivslängd än den allmänna befolkningen. Den somatiska ohälsan kan relateras till ohälsosamma levnadsvanor som otillräcklig fysisk inaktivitet och bristfälliga matvanor. Mer kunskap om livsstilsförändringar utifrån erfarenheter från personer med schizofreni är angeläget för att kunna ge ett adekvat stöd till en hälsosam livsstil för denna grupp. Syfte: Att beskriva erfarenheter av livsstilsförändringar avseende ökad fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 19 kvalitativa studier. Sökningar utfördes i tre elektroniska databaser; PubMed, CINAHL och PsycINFO. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datamaterialet. Resultat: Två kategorier framkom: (1) att ha erfarenheter av hinder och, (2) att ha tillgång till möjliggörande stöd och positiva erfarenheter. Konklusion: Denna studie bidrar med kunskap om vad som påverkar genomförandet och upprätthållandet av livsstilsförändringar hos personer med schizofreni och kan användas av psykiatrisjuksköterskor för att förbättra livsstilsinsatserna för denna grupp. Stöd från närståendes visade sig vara betydelsefullt och indikerar ett behov av fortsatt forskning. / Background: People with schizophrenia and other psychotic disorders have an increased risk of developing somatic diseases and have about 12–15 years shorter life expectancy than the general population. The somatic ill-health can be related to unhealthy lifestyle habits such as inadequate physical inactivity and unhealthy diets. More knowledge about the experiences of lifestyle changes among people with schizophrenia is important to provide adequate support for a healthy lifestyle for this group. Aim: To describe the experiences of lifestyle changes regarding increased physical activity and healthy eating habits among people with schizophrenia and other psychotic disorders. Method: A systematic literature review based on 19 qualitative studies. Searches were performed in three electronic databases; PubMed, CINAHL and PsycINFO. Qualitative content analysis was used to analyze the data material. Results: Two categories emerged: (1) to have experiences of barriers and, (2) to have access to enabling support and positive experiences. Conclusions: This study provides knowledge of what influences the implementation and maintenance of lifestyle changes among people with schizophrenia and can be used by mental health nurses to improve the lifestyle interventions for this group. Support given from significant others were found to be important and indicate a need for further research.

Bakgrund: Diabetes typ 2 ökar kraftigt världen över, där förändrade levnadsvanor är en bidragande faktor till utvecklingen. Motivation krävs för att kunna genomgå livsstilsförändringar och därmed behandla diabetes typ 2 och dess komplikationer.  Syfte: Att undersöka vuxna patienters motivation till livsstilsförändring vid diabetes typ 2.  Metod: Litteraturstudie baserat på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. I datainsamlingen användes databaserna PubMed och CINAHL. Valda artiklar analyserades med hjälp av statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) utarbetade granskningsmall samt Fribergs modell vid resultatanalysen. Resultat: Vuxna patienters motivation till livsstilsförändring vid diabetes typ 2 delades in i två huvudkategorier; faktorer som leder till ökad motivation respektive faktorer som leder till bristande motivation. Utifrån studiens resultat i relation till syftet kunde en stor variation i motivation noteras. Stöd från omgivningen och ökad kunskap om sin sjukdom var några faktorer som ökade motivationen. Den inre motivationen sågs också vara viktig för att genomföra livsstilsförändring. Rädsla för komplikationer och motivation relaterat till vården var andra faktorer som noterades. Faktorer som ledde till bristande motivation var förnekelse och ignorering av tillståndet, besvikelse över att inte belönas med det önskade resultatet, bristande stöd från omgivningen samt yttre faktorer.  Slutsats: Alla patienter är unika individer där motivationen till att genomföra livsstilsförändring varierar. Både faktorer som leder till ökad motivation och faktorer som leder till bristande motivation förekommer. Kombinationen av dessa faktorer bidrar till denna variation. Stöd från familj, vänner och vårdpersonal ses ha en betydande roll gällande patientens motivation. Genom denna kunskap kan diabetes typ 2 behandlas och dess komplikationer förebyggas och därmed kan omfattningen av detta folkhälsoproblem minska.

Introduction: Every year 17,9 million people dies of myocardial infarction. People with cardiovascular disease have larger risks to be affected again, therefore it’s important with secondary prevention. Things like genetics, age and gender are things that we can´t affect, but some life changes lower the risk for another myocardial infarction. The risk factors that we can affect are example smoking, high blood pressure, hyperlipidemia, diabetes and metabolic syndrome.  Aim: The aim of this study was to chart information to patients about lifestyle changes to reduce the risk of secondary myocardial infarction   Method: A descriptive literature review (Forsberg & Wengström, 2016). The result was based on ten randomized articles. Results: Individualized information about risk factors contributed to an increased understanding and motivation for life changes. The information was adjusted after the level of knowledge and the information was provided from the nurses several times during the hospitalization. Providing the information at an early stage in the hospital as well as follow-up after returning home was an important part for the patients, which contributed to an increased quality of life, motivation and created security. Conclusion: By giving the patients individual support and education the level of knowledge developed. As a result of the patient's strengthened self-confidence and the involvement of relatives, the opportunities to return to a healthy life after a heart attack increased. Person- and family-centered care, participation and personalized information result in reduced risk of recurrent heart attack. Further follow-up was an important part for the patients as they could get answers to questions and concerns that had come up. / Introduktion: Varje år dör cirka 17,9 miljoner människor i hjärtinfarkt. Personer som drabbats av hjärt-och kärlsjukdom har större risk att drabbas igen, därför är förebyggandet extra viktigt efter första insjuknandet. Ärftlighet, ålder och kön är ingenting som individen kan påverka, men det finns livsstilsförändringar som individen kan göra för att minska risken för hjärtinfarkt. De riskfaktorer som finns, som i sin tur kan orsaka en hjärtinfarkt är exempelvis rökning, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes mellitus och det metabola syndromet.   Syfte: Syftet var att kartlägga information om livsstilsförändringar till hjärtinfarktpatienter för att minska risken för återkommande hjärtinfarkt.    Metod: En deskriptiv design användes, med litteraturöversikt som metod (Forsberg & Wengström, 2016). Resultatet baserades på tio randomiserade artiklar.    Resultat: I resultatet framkom det att individanpassad information om riskfaktorer bidrog till en ökad förståelse och motivation för livsstilsförändringar. Informationen anpassades efter kunskapsnivå och gavs av vårdpersonal flertalet gånger under sjukhusvistelsen. Att ge informationen i ett tidigt skede på sjukhuset samt uppföljning efter hemgång var en viktig del för patienterna som bidrog till ökad livskvalité, motivation och skapade trygghet.    Slutsats: Genom att ge patienterna individanpassat stöd och utbildning utvecklades kunskapsnivån. Till följd av stärkt självförtroende hos patienten samt involvering av anhöriga ökade möjligheterna att återgå till ett hälsosamt liv efter hjärtinfarkt. Person-och familjecentrerad vård, delaktighet och individanpassad information resulterar i minskad risk för återkommande hjärtinfarkt. Vidare uppföljning var en viktig del för patienterna då de kunde få svar på frågor och funderingar som hade uppstått.

Background: 1,3 billion people in the world suffer from hypertension, and it is considered a leading global risk factor for death and disability. Patients who are diagnosed with this condition are recommended to undergo lifestyle changes to reduce the incidence of secondary diseases. Aim: The aim of this study was to describe patients experience of lifestyle changes to promote health in hypertension. Method: An analysis method with a foundation in qualitative research was used to contibrute to evidence-based nursing. The authors utilized Friberg’s methodology of qualitative studies. This litterature-based study incorporates 10 qualitative articles. Results: This study found that patients encounter diverse barriers and factors in their experiences with lifestyle changes, Two themes emerged; 1: ‘Insight into the complexity of lifestyle changes’. Subthemes that emerged in this theme was; ‘Barriers and challenges’, and ‘Social and psykosocial factors’. 2: ‘Breaking old patterns and navigating through challenges’. Subthemes was; ‘Motivation’, Strategies and insights’, and ‘Finding support in one’s enviroment’. Conclusion:It is crucial for nurses to possess the necessary competence to structure person- centered lifestyle changes in consultation with patients and their specific conditions. Increased knowledge and education on this subject would likely enhance patients health, preserve their dignity and have a preventive effect against further complications

Bakgrund: Livsstilsrelaterade sjukdomar utgör idag ett stort hot mot människors hälsa – såväl nationellt som globalt. Det finns tydlig evidens för sambandet mellan ohälsosamma levnadsvanor och livsstilssjukdomar samt vikten av hälsofrämjande arbete för att minska riskfaktorerna. Primärvården är den vårdnivå dit de flesta söker vård i första hand, därmed har primärvården en central roll i det hälsofrämjande arbetet. Sjuksköterskor inom primärvården har således en nyckelroll i det hälsofrämjande arbetet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av hälsofrämjande arbete med livsstilsförändringar inom primärvården. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats och strukturerad sökmetod. Resultat: Databearbetningen genererade tre kategorier: (1) Sjuksköterskans och patientens roll, (2) relationens betydelse samt (3) organisatoriska och samhälleliga faktorer. Konklusion: Hälsofrämjande arbete med livsstilsförändringar är ett komplext område. Trots aktuella riktlinjer ges inte de förutsättningar som sjuksköterskor anser att de behöver för att arbeta hälsofrämjande så som riktlinjerna avser. De flesta sjuksköterskor anser att det hälsofrämjande är en viktig del av deras arbete. För att möjliggöra ett hälsofrämjande arbete uttrycker sjuksköterskorna att det finns ett antal hinder som begränsar själva genomförandet, de lyfter även fram förutsättningar som kan bidra till att underlätta arbete med livsstilsförändringar. / Background: Non communicable diseases related to unhealthy lifestyle are a majorthreat to our health. There is clear evidence on the link between unhealthy lifestylehabits and non-communicable diseases and the importance of health promotion as away of reducing the risk factors. Primary care plays an important part in theimplementation of health promotion and nurses working in primary care have a keyrole in health promotion. Aim: The aim was to highlight nurses’ experience of healthpromotive work with lifestyle changes at primary care. Method: A general literaturereview with an inductive approach performed with a structured search method.Result: The result generated three main categories: (1) The role of the nurse and thepatient, (2) the importance of the relationship and (3) organizational and socialfactors. Conclusion: Implementation of health promotion is challenging. There areclinical practice guidelines to counteract patient’s unhealthy lifestyle habits, but timeand resources are not provided. The nurses described the health promotive work asthe core of their responsibilities, but they also pointed out several barriers andfacilitators for the work with health promotion.

Bakgrund: Hypertoni var en av de främsta folkhälsosjukdomarna i Sverige 2015 och 1,8 miljoner människor beräknades vara drabbade. Den främsta behandlingen ur såväl medicinskt som omvårdnadsperspektiv vid diagnostiserad hypertoni är livsstilsförändringar. Dock har följsamheten visats låg och endast 20-30% av personerna med hypertoni uppnår behandlingsmålet med ett blodtryck lägre än 140/90 mmHg. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka personers upplevelser av vad som främjar till följsamhet av livsstilsförändringar vid hypertoni. Metod: En induktiv ansats av kvalitativa artiklar låg till grund för litteraturöversikten. Sju artiklar inkluderades och analyserades i resultatet. Resultat: De upplevelser som främjade följsamhet till livsstilsförändringar var upplevelser av trygghet relaterat till kunskap, miljö och ekonomi, autonomi relaterat till vanor, rutiner och livsstil, delaktighet relaterat till omvårdnaden samt samhörighet relaterat till kultur, religion och familj. Slutsats: Sjuksköterskan skulle i mötet med personer med hypertoni kunna framhäva och uppmärksamma upplevelser av trygghet, autonomi, delaktighet och samhörighet för att på så vis stötta personen mot följsamhet till livsstilsförändringar. / Background: Hypertension was one of the main public health diseases in Sweden 2015 with approximately 1.8 million people expected to be affected. The primary treatment when diagnosed hypertension, from both a medical and nursing perspective, is lifestyle changes. However, compliance has been shown to be low, only 20-30% of people with hypertension achieve the treatment goal of a blood pressure less than 140/90 mmHg. Purpose: The purpose of the literature review was to examine people's experiences of what promotes the adherence to lifestyle changes in hypertension. Method: An inductive approach of qualitative articles formed the basis for the literature overview. Seven articles were included and analyzed in the results. Result: The experiences that promoted adherence to lifestyle changes were experiences of confidence related to knowledge, environment and economy, autonomy related to habits, routines and lifestyle, participation related to the care and affection related to culture, religion and family. Conclusion: The nurse could, in meeting with people with hypertension, highlight and draw attention to perceptions of safety and confidence, autonomy, participation and belonging, and thus support the person against adherence to lifestyle changes.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är ett globalt växande folkhälsoproblem som dessutom är en ekonomisk last på samhället. Forskning har uppskattat att majoriteten av dödsfall kommer att bero på hjärt- och kärlsjukdomar vid år 2030. Några riskfaktorer för att utveckla hjärt- och kärlsjukdom är ett högt BMI, rökning och låg fysisk aktivitet. Forskning har visat att primärpreventivt arbete med livsstilsförändringar är något som minskar riskfaktorerna och är kostnadseffektivt för samhället. Syftet: var att beskriva vilka primärpreventiva metoder sjuksköterskan använder för att uppmuntra till livsstilsförändringar hos patienter med risk för  hjärt- och kärlsjukdom samt att beskriva hur dessa primärpreventiva metoder påverkar riskfaktorerna. Syftet var också att beskriva urvalsgrupperna i de valda vetenskapliga artiklarna. Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna hade denna litteraturstudie en beskrivande design där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats. Databaserna PubMed och CINAHL användes vid sökningen för att finna de vetenskapliga artiklarna. Resultat: Sjuksköterskor använde olika metoder för att uppmuntra till livsstilsförändring hos hjärt- och kärlsjuka patienter. Dessa metoder innebar att sjuksköterskan antingen fungerar som en informationsgivare eller samarbetspartner gentemot patienten. Effekten av metoderna varierade och enligt vissa studier gav de ej gav någon effekt. Slutsats: Utifrån litteraturstudiens resultatet går det ej med säkerhet att säga vilka metoder som är mest effektiva. Sammanfattningsvis kan sjuksköterskan i sitt kliniska arbete ta hänsyn till båda förhållningssätt i mötet med patienterna och anpassa metoden utifrån ett individuellt perspektiv. / Background: Coronary heart disease is a growing health issue from a global perspective. Research has estimated that coronary heart disease will stand for the majority of deaths by the year 2030.  Risk factors include a high BMI, smoking and low level physical activity. Research has also shown that lifestyle change can decrease the risk factors and is cost-effective for the society. Aim: The aim with the litterature study was to describe which primary prevention methods nurses use to encourage lifestyle change for patients at  risk of developing coronary heart disease, and to describe how these methods affect the risk factors. The purpose was also to describe the sample groups in the chosen articles. Method: To answer the study questions, the literature study had a descriptive design where twelve scientific articles were analysed and categorized. The databases PubMed and CINAHL were used to find the scientific articles. Results: Nurses use an array of different methods to encourage life style change in patients with coronary heart disease. These methods include the nurse either acting as a information giver or a collaboration partner towards the patient. The effect of these methods varied and some of the studies didn’t show any effect whatsoever. Conclusion: On the basis of the literature study, the methods nurses use and their effectiveness are inconclusive. In conclusion, the nurse can consider all of the methods in the work place, and decide which method is adequate based on the individual variations of the patients.

Background: Diseases partly depending on lifestyle is a global problem. Lifestyle changes with in the areas of tobacco, physical activity, diet and alcohol can reduce the risk of developing this diseases. To change habits and lifestyle is often difficult and takes time. Strengthening a person's belief in their ability to change can facilitate change. Motivational Interviewing (MI) is a counseling method that aims to provide support for lifestyle change. The person's own perspective is in focus. The counselor is trying to explore and understand it through empathically listening, and find the person's own motivation. Aim: To compile research of the usability of Motivational Interviewing at lifestyle change in the areas of tobacco, physical activity, diet and alcohol. Method: A literature study based on 13 articles of quantitative and qualitative approaches. Result: MI was useful at lifestyle change related to the areas of tobacco, physical activity, diet and alcohol, the highest usability was found at smoking cessation. No effect was found for diabetes and physical activity. MI improved the belief to commit lifestyle change. Emphatically listening facilitated lifestyle change. Conclusion: MI was useful at lifestyle change related to the areas of tobacco, physical activity, diet and alcohol, the highest usability was found at smoking cessation. MI improved the belief to commit lifestyle change and made persons more ready to change. Follow up improved the outcome. / Bakgrund: Sjukdomar som till viss del beror på levnadsvanor är ett globalt problem. Livsstilsförändringar inom områdena tobak, fysisk aktivitet, kost samt alkohol kan minska risken utveckla dessa sjukdomar. Förändring av levnadsvanor är ofta svårt och tidskrävande. Att stärka en människas tro på att hon/han kan förändras underlättar för att genomföra en förändring. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod som syftar till att ge stöd till livsstilsförändring. Personens egna perspektiv är i fokus. Genom empatiskt lyssnande försöker rådgivaren utforska och förstå det, samt finna individens egen motivation till förändring. Syfte: Att sammanställa forskning om användbarheten av motiverande samtal vid livsstilsförändringar inom områdena tobak, fysisk aktivitet, kostvanor samt alkohol Metod: En litteraturstudie gjord på 13 artiklar, ansatser av kvantitativa och kvalitativa. Resultat: MI var användbart vid livsstilsförändringar relaterat till områdena, mest användbart vid rökstopp. Ingen effekt fanns vid diabetes och fysisk aktivitet. MI ökade tilltron till att kunna genomföra livsstilsförändringar. Empatiskt lyssnande av behandlaren underlättade för förändring. Slutsats: MI var användbart vid livsstilsförändringar relaterat till områdena tobak, fysisk aktivitet, kost samt alkohol, mest användbart vid rökning. MI ökade tilltron att kunna genomföra en livsstilsförändring, samt gjorde människor mer redo för den. Upplevelsen av att inte bli tillrättavisad underlättade för förändring. Uppföljning förbättrade utkomsten