Bakgrund: Diabetes typ-2 är en kronisk sjukdom som drabbar mer än 250 miljoner människori världen. Sjukdomen ställer mycket höga krav på egenvård och livsstilförändringar hos deindivider som drabbas. Patienter behöver skaffa nya copingstrategier för att kunna hanteraförändrade livsvillkor och för att kunna leva ett så normalt liv så möjligt trots en kronisksjukdom. Syfte: att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ-2. Metod: Enlitteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av femton vetenskapliga artiklar som varfokuserade på patienters upplevelser. Resultat: Formulerades i fyra huvudkategorier: Accepteraoch förstå sjukdomen, Psykologisk påverkan, Ett nytt vardagsliv och Stöd. Resultatet visade påvikten av acceptans av sjukdomen. Många patienter upplevde negativa känslor relaterade tillsjukdomen som påverkade deras vardagsliv och genomföring av behandlingen. Sjukdomenmedförde livsstilsförändringar angående kost och fysisk aktivitet och sågs både som enutmaning och en chans till förbättrad hälsa. Detta innebar att patienten måste anpassa sig till dennya situationen och hantera vardagslivet på ett nytt sätt. Det framkom också att stöd frånsjukvården, familj, vänner och andra medpatienter upplevdes ha stor betydelse. Slutsats:Patienter har olika upplevelser av att leva med diabetes typ-2 och det behövs en merindividanpassad diabetesvård. Stödet patienten får från sjukvården har stor betydelse vidhantering av sjukdomen och patienten behöver skapa nya copingstrategier för att kunna hanterasjukdomen och de förändrade livsvillkoren. Klinisk betydelse: Resultatet kan bidra till att ökaförståelsen för patientens upplevelse av att leva med diabetes typ-2 och därmed bidra till attförbättra sjukdvårdpersonalens bemötande av patienten och ge mer individanpassaddiabetesvård. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that affects more than 250 million peopleworldwide. The disease imposes a high degree of demand on self-management and lifestylechange for those individuals who are affected by it. Patients need to employ new copingstrategies to manage the change in living conditions and to live a life as normal as possible, inspite of having a chronic disease. Aim: To describe patients' experiences of living with diabetestype 2. Method: A literature study with qualitative content analysis of fifteen scientific articlesthat focused on the patients' experiences. Result: Formulated into four main categories: Acceptand understand the disease, psychological impact, a new daily life and support. The result ofthe study revealed the importance of accepting the disease. Many patients experienced negativepsychological emotions associated with the disease, which affect their daily lives andimplementation of the treatment. The disease caused lifestyle changes in relation to diet andphysical activity, and these changes were perceived as both a challenge and an opportunity toimprove health. This indicated that the patients must adapt to the new situation and managetheir everyday lives in a new way. It also revealed that support from health care professionals,family, friends and other fellow patients was perceived as important. Conclusion: Patients havedifferent experiences of living the diabetes type 2 and they require a more personalized diabetescare. The support the patient receives from health care professionals has great importance inmanaging the disease, and the patient needs to employ new coping strategies to manage thedisease and the change in living conditions. Clinical significance: The result may help to gaininsight into patients' experiences of living with diabetes type 2, and thus improve health careprofessionals' approach towards the patients and provide more personalized diabetes care.

Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans arbete med, och erfarenhet av livsstilsförändringar hos patienter med pre-diabetes inom primärvården. Metod var en empirisk intervjustudie med en kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes, intervjumaterialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultatet visade att patienter med pre-diabetes oftast upptäcktes i samband med årskontrollen hypertoni eller då de sökte för andra besvär. Blodsockret kontrollerades på patienter med riskfaktorer. Det var diabetessköterskan som tog hand om patienterna och gav information om pre-diabetes, typ 2-diabetes, samt råd vad gäller livsstilsförändringar. De använde sig av olika pedagogiska verktyg och metoder i arbetet med att förebygga typ 2-diabetes hos patienter med pre-diabetes. Hur ofta dessa patienter följdes upp var individuellt. Att få patienten att förstå betydelsen av livsstilsförändringar upplevdes som en utmaning. Tid- och resursbrist nämndes som hinder i det förebyggande arbetet men ändå upplevdes möjligheterna som många. Slutsats är att om strukturerade rutiner för upptäckt av pre-diabetes och förebyggande av typ 2-diabetes fanns skulle patienter med pre-diabetes hittas tidigare. Därmed skulle onödigt lidande för patienten och de samhällskostnader som typ 2-diabetes medför minska. / The Aim of this study was to describe the Community Health Care nurse´s work and experience with lifestyle changes in patients with pre-diabetes, within the primary health care. The Method was an empirical interview study with a qualitative approach. Eight semi structured interviews were accomplished, the interview material were analyzed with Graneheim and Lundmans qualitative content analysis. The Results showed that the patients with pre-diabetes was discovered during the annual check-up for hypertension, or when the patients sought care for other symptoms. Blood glucose were checked on all patients with risk factors. It was the diabetes nurse who informed the patients about pre-diabetes, type 2- diabetes, and gave advice about lifestyle changes. They used different pedagogic tools and methods in the preventive work. The follow-up was adapted individually. It was a challenge to get the patients to understand that lifestyle changes were needed. Recourses and lack of time were an obstacle in the preventive work. Still the opportunities were seen as many. The Conclusion is that patients with pre-diabetes would be found earlier if structured routines for discovery of pre-diabetes and prevention of type 2-diabetes excited in the primary health care. Therefore, unnecessary suffering for the patient, and social costs would decrease.

Hälsorelaterade sjukdomar ökar och medicinska kostnader för samhället växer. Mycket av detta skulle kunna förebyggas med ett hälsosammare levnadsmönster. Samtidigt visas det att barn i skolan har mindre motivation till fysisk aktivitet än tidigare. Denna studie vill undersöka om de yttre, inre och autonoma motivationsfaktorer som fått några vuxna att göra livsstilsförändringar är desamma som motiverade dem att vara fysiskt aktiva som unga. Syftet är också att studera vad som motiverar dessa vuxna att fortsätta var fysiskt aktiva. Tre semistrukturerade kvalitativa studier genomfördes på en träning- och motionsanläggning i mellersta Sverige. Målgruppen var tre stycken medelålders kvinnor som varit fysisk aktiv som unga men som haft ett uppehåll för att sedan göra en livsstilsförändring och börja med fysisk aktivitet. Resultaten i studien visar att samtliga deltagare motiverats av positiv inre och yttre motivation som unga och att den autonoma motivationsfaktorn ”glädje” är viktigaste delen för dem både när de var yngre och som vuxen. Positiv motivation och en fördomsfri miljö fick dem att fortsätta träna efter livsstilsförändringen. / Health-related diseases and medical costs in society are growing. Much of this could be prevented with healthier lifestyles. At the same time, it appears that children in schools have less motivation for physical activity than before. This study wants to examine whether the internal, external and autonomous motivation factors with some adults to make lifestyle changes are the same that motivated them to be physically active as young. The aim is also to study what motivates these adults continue to be physically active. Three semi-structured qualitative studies were carried out on a training and exercise facilities in central Sweden. The target group was three middle-aged women who were physical active as young but have had a break and then gone through a lifestyle change and start getting physical active again. The results of the study shows that all participants were motivated by positive internal and external motivation that young and that autonomous motivation like joy is the most important part for both when they were younger, and as an adult. Positive motivation and an open-minded environment prompted them to continue training after the lifestyle change.

Introduktion: Redan under uppväxten etablerar barn och ungdomar beteendemönster som kan komma att påverka dem livet ut. Därför är det av största vikt att tidigt stötta och motivera till en hållbar hälsosam livsstil. I Skollagen (2010:800) anges det att alla elever från förskoleklass till gymnasiet har rätt till elevhälsa. För att stötta ungdomar till en hållbar livsstilsförändring gäller det att skolsköterskan arbetar evidensbaserat utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga metoder som skolsköterskor använder i sitt arbete med livsstilsförändring avseende matvanor och fysisk aktivitet hos ungdomar mellan 13-18 år, samt hur dessa metoder fungerar. Metod: Metoden som användes var systematisk litteraturgenomgång. Efter urval och kvalitetsgranskning kvarstod åtta artiklar, tre kvantitativa och fem kvalitativa, som utgjorde grunden för resultatet. Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier; Metoder för livsstilsförändring samt hur de fungerar, Faktorer som kan främja arbetet med livsstilsförändringar samt Faktorer som kan motverka arbetet med livsstilsförändringar. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar på att skolsköterskan har möjlighet att utifrån olika metoder kunna påverka ungdomarna på olika nivåer, såsom individ eller grupp, till livsstilsförändring. Det finns också många faktorer som främjar respektive motverkar det hälsofrämjande arbetet vilket i sin tur även påverkar möjligheten till livsstilsförändring. / Introduction: During childhood children and youth establish behavioral patterns that may affect them for life. Therefore, it is essential to early support and motivate a sustainable healthy lifestyle. The Swedish Education Law (2010: 800) states that all students from preschool to high school are entitled to student health. To support youngsters to a sustainable lifestyle change it applies for the school nurse to work on an evidence-based basis and with a health promotion approach. Aim: The purpose of this study was to identify methods nurses use in their work with lifestyle changes in food habits and physical activity among young people aged 13-18 years, and how these methods work. Method: The used method was a systematic literature review. After selection and quality assessment remained eight articles, three quantitative and five qualitative, which formed the basis of the results. Results: The result ended up in three categories; Methods for lifestyle change and how they work, factors that can promote the work of lifestyle changes and the factors that can counteract the work of lifestyle changes. Conclusion: The results of this study shows that the school nurses based on different methods has the ability to impact youth in   different levels, regarding  lifestyle change for individuals or as a group. There are also many factors that promote or counteract health promotion, which in turn also affects the ability to lifestyle change.

Title: Patients’ views of lifestyle changes Introduction: An unhealthy lifestyle includes e.g. tobacco use, physical inactivity, unhealthy diet, and a harmful use of alcohol. These are preventable risk factors which contribute to most non-communicable diseases (NCDs). In 2015, 32 million people died in NCDs. With all the facts, knowledge awareness of an unhealthy lifestyle, some people still live an unhealthy lifestyle and are recommended by health personnel to live a healthier life. Aim: The aim of this study is to describe patients views of striving to make recommended lifestyle changes. Method: A literature study was conducted. Database search was performed in Cinahl, Psycinfo and a manual search in Pubmed. The results of eight qualitative studies were reviewed, analyzed and compiled. Result: The results were compiled into four categories; reasons to make lifestyle change; good, supportive interventions can make lifestyle change easier; shortcomings of the interventions; the part played by the nearest and dearest towards lifestyle change. All main categories each have two or three subcategories. Conclusion: Patients experiences of different interventions can be positive towards making lifestyle changes. Health personnel plays an important role to investigate patients’ needs and expectations of support in order to change their lifestyles, which is complex and requires time. / Titel: Patienters upplevelser av livsstilsförändringar Bakgrund: En ohälsosam livsstils inkluderar t.ex. tobaksanvändning, fysisk inaktivitet, ohälsosamma matvanor, och skadligt intag av alkohol. Dessa är preventiva riskfaktorer som bidrar till de flesta icke-smittsamma sjukdomarna. År 2015 dog 32 miljoner människor i icke-smittsamma sjukdomar. Med all fakta, kunskap och medvetenhet om ohälsosamma livsstilar lever fortfarande vissa människor en ohälsosam livsstil och är rekommenderade av hälsopersonal att leva hälsosammare. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva patienters strävan att genomföra rekommenderade livsstilsförändringar. Metod: En litteraturstudie är genomförd. Databassökning genomfördes i Cinahl, Psycinfo, samt en manuell sökning i Pubmed. Resultaten från åtta kvalitativa studier granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Resultaten sammanställdes i fyra kategorier; anledningar att genomföra livsstilsförändringar; bra och stödjande insatser kan göra livsstilsförändringar lättare; tillkortakommanden i interventioner; nära och käras roll att motivera till livsstilsförändringar. Varje kategori har två eller tre underkategorier. Konklusion: Patienters erfarenheter av olika interventioner kan positivt påverka livsstilsförändringar. Hälso- och sjukvårdpersonal spelar en viktig roll att undersöka patienters behov och förväntningar av stöd för att kunna ändra deras livsstil, något som är komplext och är tidskrävande.

<p>Övervikt och fetma anses vara ett globalt folkhälsoproblem, vars omfattning tycks ha ökat de senaste årtiondena. Förklaringen till det anses ofta vara en västerländsk livsstil bestående av kaloririk kost och bristande fysisk aktivitet. Att lyckas med en livsstilsförändring tycks därmed viktigt, men svårt. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer som bidragit till initierande och vidmakthållande av en livsstilsförändring. Enskilda intervjuer, med tre kvinnor och tre män, genomfördes därför med individer som vidmakthållit en livsstilsförändring i minst två år. Studien visade att gemensamma framgångsfaktorer för initiering och vidmakthållande var en vändpunkt som resulterat i motiv och mål, samt omgivande förutsättningar. Specifikt för initieringen var bestämdhet viktigt, medan vidmakthållandet gynnades av strategier och upplevd belöning. Respondenterna hade överlag många gemensamma framgångsfaktorer, och inga tydliga skillnader mellan könen kunde urskiljas.</p>

<p>Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en av våra vanligaste folksjukdomar iSverige och majoriteten av dessa kan, med hjälp av vården, förebyggasgenom livsstilförändringar. Trots en medvetenhet hos individen om attdennas vanor är ohälsosamma är förändringarna svåra att genomföra. Syfte:Syftet var att undersöka vilka omständigheter som försvårarlivsstilsförändringar hos personer med, eller med ökad risk att utveckla,hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudieför att sammanställa aktuell forskning inom området. Sökningar gjordes idatabaserna cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i 10 kvalitativaartiklar. Resultat: De fem huvudkategorierna i studien var: bristandeinformation från vårdpersonal, fysiska och praktiska hinder, upplevda kravfrån omgivningen och deltagarna själva, bristande stöd från vårdpersonaloch närstående, konflikt mellan förnuft och känsla. Hindrande faktorer förlivsstilsförändringar visade sig vara information som inte var anpassad efterindividernas levnadsförhållanden och förutsättningar, att individen kändebristande kontroll över den egna hälsan och sjukdomsutvecklingen samt attprioriteringen för livsstilsförändringar minskade när tiden gick ochsymtomen avklingade. Diskussion: Vid arbetet med livsstilsförändringar ärdet viktigt att vårdpersonal utgår från individen och gör denna delaktig iförändringsarbetet. Genom att erbjuda ett långsiktigt stöd där informationkontinuerligt fylls på, förtydligas och upprepas samt att frågor kan besvaraskan förmågan att genomföra livsstilförändringar öka.</p> / <p>Background: Cardiovascular disease is one of the most common nationaldiseases in Sweden and the majority of cases can be prevented by lifestylechanges. Despite the fact that patients frequently demonstrate a high degreeof awareness with regards to the effect that negative lifestyle habits mayhave on their health it is often difficult to implement the required changes.Purpose: The aim was to investigate the circumstances which makelifestyle changes difficult for individuals with cardiovascular disease andthose at risk of developing cardiovascular disease. Method: The study wasconducted with view to gathering and evaluating literature on researchrelating to the subject. Searches were made in the databases Cinahl, PubMedand PsycINFO and resulted in 10 qualitative articles. Result: The five maincategories in this study were: lack of information from health professionals,physical and practical barriers, perceived demands from their socialenvironment as well as demands participants have on themselves, lack ofsupport from health professionals and conflict between reason and emotions.Hindering factors for lifestyle changes proved to be information that was notadjusted to participants’ living conditions and circumstances, thatindividuals felt lack of control over their own health and diseasedevelopment and lower prioritization of lifestyle changes as time went andthe symptoms faded away. Discussion: When supporting lifestyle changes,it is important that health professionals in their treatment closely involve theindividual and that the individual’s personal needs are taken intoconsideration. The chance of successfully implementing preventive lifestylechanges greatly increases if information is updated, clarified, repeated andany questions arising are answered.</p>

Övervikt och fetma anses vara ett globalt folkhälsoproblem, vars omfattning tycks ha ökat de senaste årtiondena. Förklaringen till det anses ofta vara en västerländsk livsstil bestående av kaloririk kost och bristande fysisk aktivitet. Att lyckas med en livsstilsförändring tycks därmed viktigt, men svårt. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer som bidragit till initierande och vidmakthållande av en livsstilsförändring. Enskilda intervjuer, med tre kvinnor och tre män, genomfördes därför med individer som vidmakthållit en livsstilsförändring i minst två år. Studien visade att gemensamma framgångsfaktorer för initiering och vidmakthållande var en vändpunkt som resulterat i motiv och mål, samt omgivande förutsättningar. Specifikt för initieringen var bestämdhet viktigt, medan vidmakthållandet gynnades av strategier och upplevd belöning. Respondenterna hade överlag många gemensamma framgångsfaktorer, och inga tydliga skillnader mellan könen kunde urskiljas.

No description available.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en av våra vanligaste folksjukdomar iSverige och majoriteten av dessa kan, med hjälp av vården, förebyggasgenom livsstilförändringar. Trots en medvetenhet hos individen om attdennas vanor är ohälsosamma är förändringarna svåra att genomföra. Syfte:Syftet var att undersöka vilka omständigheter som försvårarlivsstilsförändringar hos personer med, eller med ökad risk att utveckla,hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudieför att sammanställa aktuell forskning inom området. Sökningar gjordes idatabaserna cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i 10 kvalitativaartiklar. Resultat: De fem huvudkategorierna i studien var: bristandeinformation från vårdpersonal, fysiska och praktiska hinder, upplevda kravfrån omgivningen och deltagarna själva, bristande stöd från vårdpersonaloch närstående, konflikt mellan förnuft och känsla. Hindrande faktorer förlivsstilsförändringar visade sig vara information som inte var anpassad efterindividernas levnadsförhållanden och förutsättningar, att individen kändebristande kontroll över den egna hälsan och sjukdomsutvecklingen samt attprioriteringen för livsstilsförändringar minskade när tiden gick ochsymtomen avklingade. Diskussion: Vid arbetet med livsstilsförändringar ärdet viktigt att vårdpersonal utgår från individen och gör denna delaktig iförändringsarbetet. Genom att erbjuda ett långsiktigt stöd där informationkontinuerligt fylls på, förtydligas och upprepas samt att frågor kan besvaraskan förmågan att genomföra livsstilförändringar öka. / Background: Cardiovascular disease is one of the most common nationaldiseases in Sweden and the majority of cases can be prevented by lifestylechanges. Despite the fact that patients frequently demonstrate a high degreeof awareness with regards to the effect that negative lifestyle habits mayhave on their health it is often difficult to implement the required changes.Purpose: The aim was to investigate the circumstances which makelifestyle changes difficult for individuals with cardiovascular disease andthose at risk of developing cardiovascular disease. Method: The study wasconducted with view to gathering and evaluating literature on researchrelating to the subject. Searches were made in the databases Cinahl, PubMedand PsycINFO and resulted in 10 qualitative articles. Result: The five maincategories in this study were: lack of information from health professionals,physical and practical barriers, perceived demands from their socialenvironment as well as demands participants have on themselves, lack ofsupport from health professionals and conflict between reason and emotions.Hindering factors for lifestyle changes proved to be information that was notadjusted to participants’ living conditions and circumstances, thatindividuals felt lack of control over their own health and diseasedevelopment and lower prioritization of lifestyle changes as time went andthe symptoms faded away. Discussion: When supporting lifestyle changes,it is important that health professionals in their treatment closely involve theindividual and that the individual’s personal needs are taken intoconsideration. The chance of successfully implementing preventive lifestylechanges greatly increases if information is updated, clarified, repeated andany questions arising are answered.