BAKGRUND: Att arbeta med hälsofrämjande insatser är att effektivt sätt att minska ohälsosamma levnadsvanor hos individer med psykisk funktionsnedsättning. Personal som arbetar hälsofrämjande kan aktivt förebygga risker hos funktionsnedsatta och motivera dem till en förändrad livsstil.     SYFTE: Syftet med vår uppsats var att ta del av hur personal som arbetar med individer med psykisk funktionsnedsättning upplever en hälsointervention. Vi ville ta del av deras upplevelser och tankar kring utbildningar de gått och hur de sedan går tillväga för att motivera individerna till att leva ett hälsosammare liv, genom att stärka egenmakten hos individen för att uppnå resultat till en förändring av ohälsa. Vi vill också ta del av deras upplevelser av motiverande samtal som pedagogisk metod i arbetet och hur personalen använder sig av metoden för att motivera individerna på boendena och att hjälpa dem under förändringsprocessen.   METOD: För att få reda på personalens upplevelser av hälsointerventionen genomfördes en fallstudie på två boenden, där deltagarna fått utbildning i motiverande samtal och tips på enkla aktiviteter som kan ha stor betydelse i de boendes/individernas vardag för att göra det enklare att välja mer hälsosamma alternativ. Metoden som användes var en fenomenografisk kvalitativ intervju och deltagarna i vår undersökning var fyra personal som arbetar på två boenden.   RESULTAT: Resultatet i undersökningen visade att personalen upplevde hälsointerventionen som något positivt för att stärka samhörigheten mellan brukare och personal. De upplevde utbildningen om motiverande samtal som mest givande i hälsointerventionen.

Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att få Fysisk aktivitet på recept (FaR) samt följsamheten till FaR. Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av tio patienter från en vårdcentral i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån två frågeområden; patienters upplevelse av att få FaR och patienters följsamhet till FaR. Fyra kategorier framkom inom respektive område. I det första området framkom kategorierna; ”motivationshöjande samtal”, ”delaktighet- patientcentrerad vård”,” egen insikt relaterad till livsstilsförändring” samt ”brist på delaktighet och samspel”. I det andra området framkom kategorierna ”att vara i förberedelsestadiet”, ”att uppleva inre och yttre drivkraft”, ”att uppleva olika slags hinder” samt ”effekt av FaR”. Deltagarna beskrev betydelsen av att få uppmuntran och stöd från distriktssköterskan. Upplevelse av tvång och att inte vara motiverad till livsstilsförändring var något som deltagarna uttryckte. Resultatet visade att några deltagare startade direkt med någon aktivitet efter FaR, målmedvetenhet och noggrann planering framkom. Några planerade sin aktivitet och andra upplevde hinder att starta med FaR. Upplevelse av stöd och uppmuntran var av betydelse för följsamheten till FaR. Studiens slutsats är att stöd, uppmuntran och att möta patienten i förändringsprocessen har betydelse vid en livsstilsförändring. / The aim was to describe patients` experiences of getting Physical activity on Prescription (PaP) and adherence to the PaP. The study had a descriptive design with qualitative approach. The sample consisted of ten patients from a primary care centre in central Sweden. The data were collected with semi-structured interviews and data were analyzed using qualitative content analysis. The results are presented from two question areas, patients` experiences of getting PaP and patients` adherence to the PaP. Four categories emerged in each area. In the first area the categories were, "motivational talks," "participatory patient-centered care," "self-awareness related to lifestyle change" and "lack of participation and interaction." In the second area the categories were "being in the preparatory stage," "to experience internal and external driving force," "to experience different kinds of obstacles" and "effect of PaP". Participants described the importance of getting encouragement and support from the district nurse. Experience of coercion and not being motivated to change lifestyle was something that the participants expressed. The results showed that some participants started immediately with an activity after receiving PaP, purposefulness and careful planning was found. Some planned their activity and others perceived barriers to start with the PaP. Experience of support and encouragement were of importance to adherence to the PaP. The study's conclusion is that support, encouragement, and to meet the patient in the process of change is important for a lifestyle change.

Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur personer som har genomgått viktminskning i grupp upplever att de har påverkats av själva gruppen samt söka få förståelse för själva grupprocessen. Metoden som användes var intervju, där fem personer i åldrarna 32- 48 år ingick, en man och fyra kvinnor. Resultatet som framkom var att gruppen har påverkat personerna på olika sätt, till exempel genom bidragandet av motivation och socialt stöd som för många har underlättat deras resa mot en sundare livsstil. Gruppen hade en större inverkan i de fallen där personerna kände varandra och där det öppnades upp för diskussion och reflektion gruppmedlemmarna sinsemellan, något som också bidrog till lärande. Slutsatsen är alltså; Ja, gruppen har en påverkan, men hur pass stor den påverkan är skiljer sig mellan olika grupper och individerna som befinner sig i dem.

The share of human beings with overweight or obesity is increasing. This has become a problem for society since obesity often leads to illness. This illness affects life negatively and often leads to depression, absence from work and medical care. One treatment against obesity is to do bariatric surgery, or Gastric bypass. The purpose of the study was to illuminate the experiences of care encompassing Gastric bypass surgery. The method used to illuminate this was a qualitative content analysis. The result emerged into five categories: Turning point in life, Lack of information, Need of more support, Lifestyle change is essential and S S urgery a start of something new. Suggestions for health care improvements were: cooking classes, group meetings, initially mandatory counseling, information about different sorts of physical training, improved follow up, staff and patients must be more updated concerning the surgery. The surgery has become a new start in life, a changed lifestyle with more quality and happiness than before. The people are more energetic and willing to be more active after surgery. / Andelen människor med övervikt eller fetma ökar. Detta har blivit ett samhällsproblem eftersom överviktiga drabbas av följdsjukdomar som negativt påverkar deras liv vilket leder till bland annat depressioner, mer sjukskrivningar och vårdbehandlingar. En behandling mot fetma är att operera magsäcken, en så kallad Gastric bypass. Syftet med denna studie var att belysa människors erfarenheter av vården före, under och efter en Gastric bypass operation. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har sammanställts i fem kategorier: Vändpunkt i livet, Bristande information, Behov av mer stöd, Livsstilsförändring krävs och Operationen en början på något nytt. Förslag på förändringar som uppdagats är: matlagningskurser, gruppmöten, inledningsvis obligatoriska samtalsstöd, information om olika träningsformer, personliga möten eller någon form av ökad uppföljning, vårdpersonal och patienter måste vara mer pålästa om vad en operation innebär och söka information själva. Dessa operationer har inneburit en nystart på livet, en förändrad livsstil med större kvalitet och livsglädje nu än innan, informanterna orkar och vill mer idag.

Bakgrund: Utmattningssyndrom är slutskedet av en lång process som börjar med stress och stressrelaterade symtom. Patienter drabbade av utmattningssyndrom är svårbehandlade i avsaknad av tydliga råd och evidensbaserad kunskap kring återhämtning. Otaliga behandlingsprinciper har växt fram främst som bygger på stressyndromets uppkomst. Samhället står inför en problematik där allt fler individer insjuknar i syndromet med följdsjukdomar som depression och ångest, samtidigt som ingen renodlad metod garanterar tillfrisknande för dessa patienter. Detta gör det intressant och viktigt att undersöka vad som upplevs vara av vikt för att återta hälsan för dessa individer. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av betydande faktorer vid återhämtning av utmattningssyndrom. Metod: Litteraturöversikten grundas sökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO med forskning inom medicin och omvårdnad. Tio vårdvetenskapliga artiklar inkluderades för resultatet, vilka var publicerade mellan 2005 och 2015, varav åtta med kvalitativ metod och två med mixad metod.”Middle Range” teoretikern Phil Barkers Tidvattensmodell har använts som referensram till att föra en diskussion avseende vårt resultat. Sökord som burnout, recovery, rehabilitation, stress och MeSH termer kombinerades i sökningsprocessen. Resultat: Tre huvudteman framkom efter data hade analyserats. I det första huvudtemat Insikt och reflektion skapar självkännedom så visar resultatet att med ett nytt fokus från vara andra till lags, till att istället reflektera och värdesätta sig mer än tidigare skapar förutsättning för att patienten skulle må bättre och ta hand om sig själv. I det andra huvudtemat Att bli sedd som människa och inte bli ignorerad i sitt lidande som utmattad patient sågs minska skuld och skamkänslor. Patientens återhämtning i naturen gav perspektiv till något utanför smärta och lidande. Tredje temat Att ta kontroll över sitt liv” innebar att erhålla en känsla av meningsfullhet, i samband med lära sig strategier att hantera stressiga situationer, som gav ökat självförtroendet samt gav möjlighet att återta kontroll över sin vardag. Diskussion: Återhämtning från utmattningssyndrom är en förändringsprocess som kan stärka patientens egenmakt, empowerment. Patientens delaktighet i vårdandet bidrar till en förstärkt läkningsprocess genom en medvetenhet om vad som fungerar som återhämtning. Patientens lidande kan utgöra en plattform för att hitta en ny livsförståelse, en mening, där patienten i vårdarens hjälp kan bidra till att förstå varför hon blivit utmattad. Vila och återhämtning skapar avbrott i lidandet med mottaglighet för nya perspektiv. Att bli accepterad i andras närvaro gynnar återhämtningen, eftersom självkänslan bibehålls eller stärks i en sådan miljö. / Background: Burnout is the final stage of a long process that begins with stress and stressrelated disorders. Patients suffering from burnout are difficult to treat, in the absence of clear advice and evidence-based knowledge about recovery. Countless treatment principles have been put forward mainly based on the emergence of the stress syndrome. Society is facing problems since this syndrome causes more and more people to fall ill with sequel diseases such as depression and anxiety in a situation where there is no straightforward method guaranteeing recovery for these patients. This makes it interesting and important to explore what patients suffering from burnout consider to be of importance to regain health. Aim: To illuminate patients’ experiences of significant factors in the burnout recovery process. Method: The literature review is based on searches in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO, including research in the fields of medicine and nursing. Ten articles about nursing science were included in the results. They were published between 2005 and 2015, eight of them using a qualitative method and two a mixed method. The "Middle Range" theoretician Phil Barker’s Tide Model was used as a frame of reference for a discussion concerning our results. Keywords such as burnout, recovery, rehabilitation, stress and MeSH terms were combined in the search process. Results: Three main themes emerged after data had been analyzed. In the first main theme Insight and reflection created self-awareness the result shows that a shift of the patients’ focus, from pleasing others to instead reflecting and valuing themselves more than before. It created conditions for them to feel better and to take care of themselves. In the second main theme To be seen as a person the feeling of not being ignored when suffering from exhaustion was found to reduce guilt and shame. The patients’ recovery when spending time in nature gave them a perspective of a life without pain and suffering. The third theme Taking control of your life involved obtaining a sense of meaningfulness in connection with learning strategies to manage stressful situations, thus increasing the patients’ self-confidence, making it possible for them to regain control of their lives. Discussion: Recovery from burnout is a process of change that can enhance patient empowerment. Patient involvement in the care contributes to an improved healing process through awareness of useful recovery. The patients’ suffering can be a platform for finding a new understanding of life, a meaningfulness, where the help given by the patients’ carers can contribute to their understanding why their earlier lifestyle resulted in burnout. Rest and recovery create an interruption in their suffering that makes them receptive to new perspectives. Acceptance of others people's presence favors recovery since self-esteem is maintained or strengthened in such environment.

Ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för sjukdom och död. Hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes typ-2 är exempel på sjukdomar som kan undvikas genom en förbättrad livsstil. En viktig roll i sjuksköterskans arbete är att undervisa patienter i hur de kan förändra sin livsstil och ta ansvar för sin egenvård. Syftet med den här studien var att belysa sjuksköterskans roll i patientundervisning med fokus på livsstilsförändring. Studien gjordes i form av en litteraturstudie där grunden för resultatet utgjordes av 11 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att sjuksköterskans bedömning av patientens kunskapsbehov var en viktig del av undervisningsprocessen. Faktorer som var av betydelse för undervisningens resultat var information, samt val av lämplig metod och modell. Sjuksköterskans pedagogiska synsätt var en annan faktor som påverkade undervisningen. Studien visar att sjuksköterskan behöver anpassa sin roll utifrån patientens behov. Det har även visat sig att det förekommer brister i sjuksköterskans kompetens vad det gäller pedagogiska och didaktiska kunskaper. Genom att utvidga patientundervisning i sjuksköterskeutbildningen och prioritera den inom sjukvården så finns vinster att göra både ur patientperspektiv och samhällsekonomiskt. Mer vetenskaplig forskning behövs dock inom ämnesområdet om hur tillvägagångssätt vid planering och genomförande av patientundervisning kan förbättras. / Unhealthy lifestyle habits increase the risk of illness and death. Cardiovascular disease, cancer and type-2 diabetes are examples of diseases that can be avoided by making positive lifestyle changes. An important part of the nurse's job is to teach patients how they can change their lifestyle and take responsibility for their own self-care. The purpose of this study was to highlight the nurse's role in patient education with a focus on lifestyle changes. The study was done in the form of a literature review in which the basis for the results consisted of 11 scientific articles. The result showed that the nurse's assessment of the patient's need for knowledge was an important part of the teaching process. Factors of importance for the teaching results were information and the selection of appropriate methodology and model. The nurse's pedagogical approach was another factor that influenced their teaching. The study shows that nurses need to adjust their role based on the patient's needs. It has also been found that there are deficiencies in the nurse's competence in terms of pedagogical and didactic skills. By expanding patient education for nursing and prioritize it in health care, there are profits to be made from both a patient perspective and socioeconomically. More scientific research is needed in the subject of how the practices of planning and implementation of patient education can be improved.

Bakgrund: Den medicinska och ekonomiska kostnaden för hjärt- kärlsjukdomar är idagmycket omfattande. Största delen av dessa sjukdomar liksom andra kroniska, ickesmittsamma sjukdomar som cancer, lungsjukdom och diabetes, hör ihop med påverkbara,livsstilsrelaterade riskfaktorer. Genom att göra hälsosamma val när det gäller mat, rökning,alkohol och motion kan livsstilssjukdomar förhindras eller fördröjas. Livsstilsfrågor är enav distriktssköterskans huvuduppgifter och efter vårdvalet är det få distriktssköterskor somverkligen får arbeta med detta. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hurdistriktssköterskan arbetar med sjukdomsförebyggande metoder inom primärvården.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Genomintervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor och analyserades med hjälp avinnehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman som benämndes; Att finnavägar till förändring och Att utgå från tillgängliga resurser. Konklusion:Livsstilsförändringar är ett svårt område att arbeta med, livsstilen är något som är starktförankrat hos alla. Det krävs att patienten har förmåga till egenvård samt är beroende avdistriktssköterskans kompetens för att resultatet skall bli lyckat. Detta arbete underlättasinte av att resurserna blivit färre inom primärvården. Vårdvalet tros vara den störstaorsaken till att arbete med diagnosrelaterade sjukdomar prioriteras. / Background: The medical and economic cost of cardiovascular disease is now very extensive. Most of these diseases as well as other chronic, non-communicable diseases such as cancer, lung disease and diabetes, is associated with modifiable lifestyle -related risk factors. By making healthy choices when it comes to food, smoking, alcohol and exercise lifestyle diseases can be prevented or delayed. Lifestyle issues are one of the main tasks of the district nurse but after the health care election, few district nurses really get to work on this. Aim: The aim of this study is to describe the work of the district nurse with disease prevention methods in primary care. Method: The study is based on a qualitative content analysis with an inductive approach. Through interviews, data were collected from six district nurses and analyzed using content analysis. Results: The results revealed two main themes called: Finding ways to change and Using available resources. Conclusions:Lifestyle modification is a difficult area to work with, the lifestyle is something that is deeply rooted in all of us.It requires that the patient is capable of self-care and dependent on district nursing skills for the result to be successful. This work is not being helped by the fact that resources are cut down in primary care. The health care election is believed to be the largest cause that diagnosis related work is prioritized.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande bekymmer som medför hälsoproblem. En av de vanligaste orsakerna är ohälsosamma levnadsvanor gällande kost och fysisk aktivitet. För att hindra den negativa utvecklingen behövs livsstilsförändring. Därför är distriktssköterskans stöd och vägledning viktigt i arbetet med dessa patienter för att kunna få dem att bli motiverade. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors uppfattningar om vad som motiverar patienter med övervikt eller fetma till livsstilsförändring. Metod: En kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har använts i studien. Tio distriktssköterskor inom primärvård intervjuades. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra beskrivningskategorier: få patienten att reflektera, skapa förtroende, öka patientens förståelse och patienten upplever sig må dåligt med 11 uppfattningar. Konklusion: Resultatet kan bidra till att utveckla och förbättra distriktssköterkans möjligheter att vägleda och ge adekvat stöd till patienter med övervikt eller fetma som behöver livsstilsförändring. Detta möjliggörs av att en förtroendefull relation skapas genom att lyssna på patienten och respektera dennes val. Likaså ökar möjligheterna att vägleda och ge stöd när patientens livsstil synliggörs med hjälp av dennes egna reflektioner på detta. / Background: Overweight and obesity is a growing concern that causes health problems. These conditions are often due to unhealthy dietary habits and lack of exercise. A change in lifestyle is needed to stop this negative development. In order for the patient to become motivated for a lifestyle change requires support and guidance from the district nurse. Aim: The aim of the study was to illuminate district nurses’ perceptions of what motivates patients with overweight or obesity to a change in lifestyle. Method: A qualitative approach with a phenomenographic method was used. Ten interviews were performed with district nurses in primary health care. Results: Four description categories emerged from the analysis: have the patient reflect, to build trust, to increase the patient’s understanding and the patient’s experience of not feeling well with 11 perceptions. Conclusion: The results could contribute in developing and improving the district nurse’s possibilities for giving adequate support and guidance to patients with overweight or obesity in need of a lifestyle change. This is enabled by building trust which requires listening to the patient and respecting their choices. Also making the patient’s lifestyle visible through their own reflections of it enhances the possibilities to give support and guidance.

I dagens samhälle söker sig många människor till olika hälsoprofessioner för att få hjälp med att göra livsstilsförändringar. Dessa människor betalar ofta mycket pengar för denna expertis samtidigt som de bygger upp stora förväntningar och lägger ned mycket energi på livsstilsförändringen. För att undvika missnöje hos individen och bortkastade pengar krävs det att den hälsopedagog individen möter vet vad som förväntas av den för att på bästa sätt tillfredsställa individens behov. Syftet men den här studien är just att undersöka vad individer förväntar sig av hälsopedagogers ledarskap och bemötande. Huruvida hälsopedagoger kan påverka individers livsstilsförändringar har också undersökts. För att svara på studiens syfte har fyra personer intervjuats som alla har tagit hjälp för att göra en livsstilsförändring. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats. I resultatet framkommer det att individerna förväntar sig att hälsopedagoger har kunskap och kompetens inom sitt område. En god kommunikation från hälsopedagogen anses också vara viktigt visar resultatet, liksom att denne visar hängivenhet, bekräftar, uppmärksammar och kan få individen att känna tillit. Hälsopedagogens förmåga att vara positiv samt motivera och stötta har betydelse och även hur många hälsopedagoger som hjälper individen kan spela roll. Hälsopedagoger har enligt resultatet framförallt positiv påverkan på individers livsstilsförändringar. Trots hälsopedagogers påverkan ligger ett stort ansvar på individen själv hur livsstilsförändringen går.

Background: Prediabetes is strongly related to an unhealthy lifestyle and it is a growing public health problem. It is of great importance to start a lifestyle change at an early stage to prevent type 2 diabetes. The primary care nurse ́s mission is to support patients with prediabetes to a lifestyle change. Objective: The aim of the study was to describe experiences of lifestyle changes on adult patients with prediabetes. Method: Qualitative study with semi-structured interviews. Adult persons with prediabetes were interviewed. The interviews were analyzed with a qualitative manifest content analysis. Results: Four main categories and ten subcategories were identified from the analysis. The main categories were consisted of: The importance in personal health in lifestyle change, which described the impact of the physical and mental health in lifestyle change. The importance of self- motivation, the main motivation to implement lifestyle change was the concern of developing type 2 diabetes. To succeed with the lifestyle change, the patients needed to create new routines and habits. The importance of healthcare relationship, emphasising the need for support from the nurse. The relationship with the nurse and the receiving of the patients was of high significance to succeed with the lifestyle changes. The impact of the surrounding, family and friends were described to have booth a positive and a negative impact on the implementation in lifestyle change. Conclusion: The patients with prediabetes had the insight that they needed to make a lifestyle change. Despite reaching the insight, the patients found it difficult to implement and sustain the lifestyle change. The nurses role and supportive functions were of great significance for facilitating a lifestyle change. / Bakgrund: Prediabetes är starkt relaterat till en ohälsosam livsstil och är ett växande folkhälsoproblem. Det är av stor vikt att påbörja livsstilsförändring i ett tidigt stadium för att förhindra utveckling till diabetes typ 2. Distriktssköterskans uppdrag innebär att stödja patienter med prediabetes till livsstilsförändringar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av livsstilsförändring vid prediabetes. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Nio vuxna personer med prediabetes intervjuades. Data analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen identifierades fyra huvudkategorier och tio underkategorier. Huvudkategorierna bestod av: Den egna hälsans betydelse vid livsstilsförändring, som beskriver den fysiska och psykiska hälsans påverkan vid livsstilsförändring. Den egna motivationens betydelse, den främsta motivationen att genomföra livsstilsförändring var oron att insjukna i diabetes typ 2. För att lyckas med livsstilsförändringar behövde patienterna skapa nya rutiner och vanor. Vårdrelationens betydelse, framhäver behovet av stöd från sjuksköterskan. Relationen med sjuksköterskan och bemötandet var betydelsefullt för att lyckas med livsstilsförändring. Omgivningens påverkan, familj och vänner beskrevs ha både en positiv och negativ inverkan vid genomförande av livsstilsförändring. Slutsats: Insikten fanns hos patienter med prediabetes att de behövde göra en livsstilsförändring. Trots insikten kunde det vara svårt att genomföra samt bibehålla livsstilsförändringen. Sjuksköterskans roll och stödjande funktion var betydelsefull för att främja livsstilsförändringen.