Bakgrund: DMT2 är en kronisk folkhälsosjukdom som uppstår när en människa har en ohälsosam livsstil eller hereditet. DMT2 ger upphov till mikro- och makrovaskulära komplikationer men kan behandlas med livsstilsförändringar. Patienter som lever med DMT2 upplever påfrestningar som de lider av. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar i samband med DMT2. Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt, baserat på tio vetenskapliga artiklar som analyserades ur ett patientperspektiv. Resultat: Det som framkommer är att patienter med DMT2 upplever svårigheter med att införa fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor i vardagen. Svårigheten inkluderar bland annat tidsbegränsningar, brist på motivation samt kulturella och sociala aspekter. Vidare framkommer det i resultatet att stöd från närstående och sjuksköterska är betydelsefull och viktig. Trots detta möter majoriteten av patienter med DMT2 utmaningar som är kopplat till brist på empati, tillit och respekt från vården. Konklusion: Slutligen framkommer det att när patienter får DMT2 behöver de införa livsstilsförändringar i vardagen. Livsstilsförändringarna kräver gott stöd och motivation från både närstående och sjuksköterskan. Förändringarna orsakar emotionella känslor, och därför är det viktigt att sjuksköterskan är lyhörd och visar respekt för patientens livsvärld, vilket bidrar till lindrat lidande och hälsa och välbefinnande. / Background: DMT2 is a chronic public health disease that occurs when a person has an unhealthy lifestyle. DMT2 causes micro- and macrovascular complications but can be treated with lifestyle changes. Patients who are living with DMT2 experience stresses that they suffer from. Aim: The purpose of this study is to illustrate patient's experience of lifestyle change in connection with DMT2. Method: A qualitative general literature review, based on ten scientific articles that were analyzed from a patient perspective. Findings: What arises is that patients with DMT2 experience difficulties in introducing physical activity and healthy eating habits into their everyday lives. The difficulty includes, time constraints, lack of motivation, and cultural and social aspects. Furthermore, it appears in the results that support from relatives and nurses is significant and important. Despite this, the majority of patients with DMT2 face challenges linked to a lack of empathy, trust and respect from healthcare. Conclusion: Finally, it appears that when patients receive DMT2, they need to adopt lifestyle changes in their daily life. The lifestyle changes require good support and motivation from both relatives and the nurse. The changes cause emotional feelings, and therefore it is important that the nurse is sensitive and shows respect to the patient's wellbeing.

Bakgrund Risken att insjukna i prediabetes eller diabetes typ 2 är störst hos överviktiga med en ohälsosam livsstil. En sådan livsstil kan orsaka förhöjt plasmaglukos vilket i sin tur kan leda till diabetes typ 2 och även andra sjukdomar. Genom livsstilsförändringar kan en sådan utveckling motverkas, och även vändas, vilket kan leda till att värdena på plasmaglukos återgår till det normala. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors hälsofrämjande åtgärder för livsstilsförändring hos patienter med prediabetes eller diabetes typ 2. Metod Studien är en litteraturöversikt där resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2014 och 2022. Artiklarna är av kvalitativ design, kvantitativ design samt mixed method. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Sjuksköterskans förhållningssätt mot patienten, att träffa andra i samma situation och dela erfarenheter samt involvera anhöriga ansågs vara viktiga åtgärder. Information om livsstilsförändring och fysisk aktivitet samt vilken kost som är hälsosam är sådant som sjuksköterskan kan delge patienterna för att öka deras kunskap och förutsättning att lyckas förändra sin livsstil. Slutsats Sjuksköterskor kan skapa förutsättningar för patienter att genomföra livsstilsförändring, där förhållningssättet är en viktig del. En annan del är att förmedla kunskap och delge patienten den information som behövs för att förstå vad livsstilsförändring innebär. / Background Overweight people whose lifestyle consists of unhealthy food and being sedentary are at greater risk of developing prediabetes or diabetes type 2. Such lifestyle can cause elevated plasma glucose which in turn can lead to type 2 diabetes and also other dangerous diseases. Through lifestyle changes one can counteract, and even reverse, an elevated plasma glucose and return to normal values. Aim The aim was to describe nurses' health promotion measures for lifestyle change in patients with prediabetes or type 2 diabetes. Method The study is a literature review where the results are based on 13 articles published between 2014 and 2022. The articles are of qualitative design, quantitative design and mixed method. The data collection was done in the databases PubMed and CINAHL. Results The nurse's approach to the patient, organizing meetings where patients in a similar situation can meet and share experiences and involving relatives were important measures. Information about what lifestyle change and physical activity and what kind of diet is healthy are things that the nurse needs to share with the patients in order to increase their knowledge and prerequisite for success. Conclusions Nurses can create conditions for patients to implement lifestyle change, where the approach to the patient is an important part. Another part is to impart knowledge and provide the patient with the information needed to understand what lifestyle change entails.

Bakgrund: Antalet fall av kardiovaskulära sjukdomar, där hypertoni ingår, ökar världen över och är de mest dödliga icke smittsamma sjukdomarna. Hälften av alla som är drabbade av högt blodtryck vet inte om att de är det. Behandlingen består bland annat av egenvårdsåtgärder, vilket innefattar farmakologisk behandling och livsstilsförändringar. Det finns ett behov av att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid hypertoni för att öka kunskap och förståelse hos sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid hypertonibehandling.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Litteratursökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed vilket genererade 13 resultatartiklar. Dataanalys av artiklarna genomfördes enligt Fribergs fem steg (2017).  Resultat: Patienter erfor både förutsättningar och begränsningar till att utföra egenvård. Det framkom att få stöd, besitta kunskap och känna motivation var förutsättningar för följsamhet till egenvård. Begränsningar bestod av otillräcklig kunskap, lågt socialt stöd, uppfattade barriärer och låg självförmåga.   Slutsats: Patienter med hypertonidiagnoser erfar hinder att utföra egenvård och behöver stöd från omgivningen eller från vården. Med hjälp av kunskap om sin sjukdom och individuella medel som exempelvis mobilapplikationer blir egenvården mer lätthanterlig. Sjuksköterskan möter dagligen patienter med hypertoni och därför är det viktigt att förstå patienters erfarenheter av behandlingen för att kunna ge en god vård. / Backround: The number of people living with cardiovascular diseases, including hypertension, is increasing worldwide and is the most deadly non communicable disease. Half of the world's population with hypertension is unaware of their condition. Treatments can consist of self-care measures which include both lifestyle changes and medical treatment. To understand and encounter hypertensive patients from a nurse’s perspective, it is important to determine patients’ experiences of self-care.Aim: To describe patients’ experiences of self-care in hypertension treatment.Method: A literature review with a qualitive design and inductive approach was conducted. The databases CINAHL and PubMed were searched to find literature and 13 articles were found. The articles were analysed using Friberg’s five steps (2017).Results: Patients experience both prerequisites and limitations when managing self-care. The results show that receiving support, possessing knowledge, and feeling motivated were prerequisites for compliance to self-care. Limitations were insufficient knowledge, low social support, perceived barriers, and low self-efficacy.  Conclusion: Patients with hypertension experience difficulties in performing self-care and need support from family or healthcare. With the help of individual means such as mobile applications, and knowledge of illness, self-care becomes more manageable. Nurses meet patients with hypertension on daily basis and it is, therefore, important to understand patients' experiences of the treatment to provide good nursing care.

No description available.

Bakgrund: Diabetes är en av världens största folksjukdomar där diabetes mellitus typ 2 är den variant som är vanligast och ökar mest. För att kunna leva med sin sjukdom och uppnå bra livskvalité måste en livsstilsförändring genomföras. Då rutiner och vanor är baserat på den livsstil man har kan dessa förändringar vara påfrestande för individen.  Syfte: Att beskriva hur vuxna personer med diabetes mellitus typ 2 upplever livsstilsförändring kopplat till sjukdomen.  Metod: Studien är en litteraturöversikt Databaser som använts är Cinahl Complete och Nursing Allied Database. Antalet artiklar som analyserats är tolv stycken. Både kvalitativa och kvantitativa ansatser har inkluderats i litteraturöversikten.  Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman Upplevelsen av implementering av livsstilsförändring, Motiverande faktorer, Upplevelsen av den inre kampen, Behovet av socialt stöd. Första temat är indelat i två underteman; Individanpassad information samt Möjligheter och hinder vid hållbar livsstil.  Diskussion: Upplevelsen att genomgå en livsstilsförändring har diskuterats och analyserats utifrån Orems egenvårdsteori samt konsensusbegreppet hälsa.

Bakgrund: Diabetes typ 2 (DMT2) är en allvarlig kronisk sjukdom som blir allt vanligare bland befolkningen. Obehandlad eller dåligt kontrollerad DMT2 kan leda till sena diabeteskomplikationer som skapar ett stort lidande för individen samt stora samhällskostnader. Livsstilsförändringar såsom hälsosam kost och fysisk aktivitet har en gynnsam effekt på blodglukosnivåer vilket därmed verkar förebyggande för sena komplikationer. Det har i tidigare studier visat sig vara svårt att göra dessa nödvändiga livsstilsförändringar. Det är därför av intresse att studera och beskriva vilka upplevelser individer har som försökt förändra sin livsstil för att få en djupare förståelse för denna patientgrupp och vilket stöd som de eventuellt behöver.  Syfte: Syftet med denna studie var att studera och beskriva upplevelser hos personer med diabetes mellitus typ 2 som har ändrat livsstil gällande kost och fysisk aktivitet. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Resultat: Det framkom att socialt stöd, kunskap och motivation var faktorer som upplevdes underlättande vid livsstilsförändringar. Brist på ovanstående faktorer upplevdes försvårande. Tillgänglighet och svårigheter att skapa nya vanor samt fysiska och praktiska hinder var ytterligare faktorer som uppgavs vara försvårande vid livsstilsförändringar. Slutsats: Det är svårt att genomföra livsstilsförändringar. Med individanpassat stöd riktat mot kunskap, motivation och individens sociala situation kan livsstilsförändringar vara lättare att genomföra. / Background: Diabetes Type 2 is a serious chronic disease which is highly prevalent among population. Untreated or unregulated Diabetes Type 2 may lead to diabetes complications which in turn causes suffering for the patient and large costs to society. Healthy lifestyle behavior as healthy diet and exercise has beneficial effects on blood glucose levels which can prevent diabetes complications. Recent studies have shown that adopting healthy lifestyle behavior is challenging. That being said, it is important to explore and describe perceptions of making lifestyle changes and to develop deeper understanding of what these patients are going through to be able to give them the support they need.  Aim: To explore and describe experiences of making lifestyle changes, in terms of diet and exercise, among people suffering from type 2 diabetes. Method: Literature review with descriptive design Results: The analysis of the articles resulted in nine categories. Three of them were experiences that facilitated lifestyle change: social support, knowledge and motivation. Six of the categories were experiences that was considered as challenging: Lack of social support, lack of knowledge, lack of motivation, access, difficulties in creating new habits and finely physical and practical barriers. Conclusions: It is difficult to adopt new lifestyle habits. Individually adjusted support is necessary to meet the needs of social support, knowledge and motivation to facilitate the process of lifestyle change.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar kraftigt i världen. Diabetes är en egenvårdssjukdom, vilket ställer stora krav på att personen tar ansvar för sin livsstil som kost, fysisk aktivitet och behandlingar för att undvika och fördröja framtida komplikationer. Målet med patientutbildning är att stödja och ge personerna verktyg att bedriva egenvård. Syfte: Var att beskriva erfarenheter av patientutbildning för personer med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt som bygger på fjorton kvalitativa artiklar. Fribergs femstegsmodell användes i analysprocessen. Resultat: Studien visade att patientutbildning upplevdes positivt av deltagarna. Personerna blev motiverade att förändra sin livsstil och tog mer ansvar på grund av rädsla för komplikationer. De såg också hur egenvård påverkade symtomen. Deltagarna i grupputbildningar upplevde emotionellt stöd och fann det lärorikt att kunna utbyta erfarenheter med personer i liknande situationer. Slutsats: Behovet av individanpassad utbildning för personer med diabetes typ 2 är stort. Litteraturöversikten har visat på faktorer som påverkar inlärning och motivation hos deltagarna, vilket tillför ny kunskap som kan omsättas i praktiken för sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that is increasing heavily in the world. Diabetes is a self-care disease, which places great demands on the person taking responsibility for his lifestyle as diet, physical activity and treatments to avoid and delay future complications. The goal of patient education is to support and give the people tools for self-care. Aim: The aim is to describe experiences of patient education for persons with diabetes type 2. Method: The method was a literature review with 14 qualitative articles. Friberg's five-step model was used in the analysis process. Result: The result revealed that patient education was perceived positively by the participants. They were motivated to change their lifestyle and took more responsibility because of fear of complications. They also saw how self-care had a positive impact on the symptoms. Participants in group education experienced emotional support and learning skills by exchanging experiences with people in similar situations. Conclusion: There is a large need for individually adjusted education for people with type 2 diabetes. The literature review has shown factors that influence the participants' learning and motivation, which adds new knowledge that can be transferred into practice for nurses in their work.

Bakgrund. Hypertoni är en av Sveriges vanligaste folkhälsosjukdomar. De flestadistriktssköterskor möter patienter med hypertoni dagligen och det är distriktssköterskansansvar att främja hälsa hos dessa patienter. En livsstilsförändring har visat sig ha en god effektpå hälsan för patienter med hypertoni och distriktssköterskan kan hjälpa patienten att takontroll över sin situation och känna tillit till sin egen förmåga att genomföra enlivsstilsförändring.Syfte. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att arbetahälsofrämjande med patienter med hypertoni.Metod. En kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Åtta distriktssköterskorintervjuades och materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat. Att arbeta med hälsofrämjande rådgivning utgör en viktig del avdistriktssköterskans uppdrag. Det är en ansvarsfull uppgift som kräver stor kompetens,kunskap och framförallt lyhördhet i samtalet med patienten. Det kan vara utmanande att stöttapatienten till att hitta sin egen motivation och förmåga att främja sin hälsa utan att påtvinga enlivsstilsförändring, inte minst då arbetsmiljön för distriktssköterskor kan vara krävande.Slutsats. Det hälsofrämjande arbetet beskrivs som en viktig del av professionen. Samtidigtär det en kompetens som inte utnyttjas av verksamheterna då det ofta råder både brist på båderesurser och tid som gör att det hälsofrämjande arbetet blir åsidosatt. Då livsstilsrelateradesjukdomar såsom hypertoni ökar i alla åldrar är det viktigt att verksamheter har rutiner ochriktlinjer som gör att dessa patienter erbjuds en jämlik och bra vård utifrån aktuell forskningoch evidens. / Background. Hypertension is one of Sweden's most common peoples´ health issues. Mostnurses specialized in primary health care see patients with hypertension on a daily basis and itis their responsibility to promote health to these patients. Lifestyle change has proven to havea good effect on the health of patients with hypertension and the nurses specialized in primaryhealth care can help the patient to take control and trust their own ability to make a lifechange.Aim. The aim of the study is to describe the nurse specialized in primary health careexperiences of working to promote health in patients with hypertension.Method. Qualitative study with descriptive design. Eight nurses specialized in primary healthcare were interviewed and the material was analyzed using qualitative content analysis.Results. Working with health-promoting counseling is an important part of the assignmentof nurses specialized in primary health care. It is a responsible task that requires greatcompetence, knowledge and above all empathy in the conversation with the patient. It can bechallenging to support the patient in finding their own motivation and ability to promote theirhealth without forcing a lifestyle change, not least as the work environment for nursesspecialized in primary health care can be demanding.Conclusion. The health promotion work is described as an important part of the profession.At the same time, it is a competence that is not utilized by the activities as there is often a lackof both resources and time which means that the health-promoting work is neglected. Aslifestyle-related diseases such as hypertension increase at all ages, it is important that thebusiness has routines and guidelines that enable these patients to offer an equal based oncurrent research.