Bakgrund - Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ökar kraftig globalt. Orsaken till diabetes typ 2 kan vara osund livsstil, ärftlighet och åldrande. Patienter som drabbas av sjukdomen har en stor risk att utveckla olika komplikationer vilket kan reducera livslängd. För att förebygga dessa problem behöver patienter med diabetes typ 2 kunskap om sjukdomen som kan leda till en hälsosammare livsstil. Syfte – Syftet med studien är att belysa vuxna patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod – Studien genomfördes som en litteraturöversikt grundad på nio insamlade vetenskapliga artiklar med en kvalitativ utgångspunkt. Databaserna CINAHAL och MEDLINE användes för att hämta de vetenskapliga artiklarna. Resultat- resultatet presenteras i fyra teman: Vardagliga utmaningar som orsakades av diabetes typ 2, Vikten av kunskap, Vikten av livsstilsförändringar, Behov av andras stöd. konklusion - Sjuksköterskor och-övriga inom sjukvården kan uppfatta patienters behov genom att ha förståelse för patienters upplevelser med att leva med diabetes typ 2. Detta kan hjälpa dem att erbjuda patienter en individanpassad och personcentrerad vård. Att ha nya rutiner i vardagen kan stödja patienter med diabetes typ 2 att kunna hantera sjukdomen samt anpassa sig till de nya levnadsvanorna. / Background- Type 2 diabetes is a common disease that is increasing drastic globally. The cause of type 2 diabetes can be unhealthy lifestyle, heredity and aging. Patients who suffer from the disease have a high risk of developing various complications which can reduce life expectancy. To prevent these problems, patients with type 2 diabetes need knowledge about the disease that can lead to a healthier lifestyle. Aim- The aim of the study is to illustrate adult patients’ experiences of living with type 2 diabetes. Method- The study was conducted as a literature review based on nine collected scientific articles with a qualitative starting point. The CINAHAL and MEDLINE databases were used to retrieve the scientific articles. Results- The results presents in four themes: Everyday challenges caused by type 2 diabetes, The importance of knowledge, The importance of lifestyle changes, Need for support from others. Conclusion- Nurses and others in healthcare can understand patients’ needs by having an understanding of patients’ experiences of living with type 2 diabetes. This can help them offer patients a personalized and person-centered care. Having new routines in everyday life can support patients with type 2 diabetes to be able to manage the disease adapt to the new lifestyles.

Diabetes Mellitus typ 2 är ett vanligt och allvarligt folkhälsoproblem på global nivå. Sjukdomen uppkommer ofta till följd av ohälsosamma levnadsval som fysisk inaktivitet och osund kosthållning. Egenvård i syfte att stärka individers självkontroll och förändring av ohälsosamma levnadsvanor är därför en central del av diabetesvården. E-hälsa är ett tidsaktuellt hjälpmedel som kan användas för att identifiera hälsorelaterade behov och därmed stärka egenvården. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning om hur individer med Diabetes Mellitus typ 2 upplever användandet av e-hälsa som stöd för egenvård i det vardagliga livet. Metoden är en systematisk litteraturöversikt baserad på 11 artiklar varav nio med kvalitativ design och två med mixad design. I resultatet framkom det att e-hälsa kan stödja individers egenvård på flera sätt; för att uppnå medvetenhet och acceptans i sjukdomen, för motivation till livsstilsförändring, för att involvera personer i omgivningen och för att kommunicera med hälso- och sjukvård. Deltagarna i studierna beskrev positiva upplevelser av e-hälsa. E-hälsa är ett bra stöd för egenvård vid Diabetes Mellitus typ 2 och ett komplement till den redan befintliga diabetesvården. Förslag till framtida arbete är vidare utbildning inom e-hälsa till såväl vårdpersonal som individer. / Type 2 Diabetes Mellitus is a worldwide common and serious public health problem. The disease often arises as a result of unhealthy lifestyle choices such as physical inactivity and unhealthy diet. Self-care is therefore a central part of diabetes care in order to strengthen individuals self-control and to change unhealthy lifestyles. E-health is a modern tool that can help identify health related needs and thereby support selfcare. The aim of the literature review was to compile current research on how individuals with Type 2 Diabetes Mellitus experience the use of e-health as support to self-care in everyday life. The chosen method is a literature review based on 11 articles, of which nine has a qualitative design and two has a mixed design. The results showed that e-health can support everyone’s self-care in several ways; to achieve disease related awareness and acceptance, motivation in lifestyle change, involving people in the environment and to communicate with health care providers. The participants described positive experiences of e-health. E-health is a relevant support for self-care management in Type 2 Diabetes Mellitus and a complement to the existing diabetes care. A proposal for future work is further education in e-health for both health care providers and individuals.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 är en snabbt ökande sjukdom i dagens samhälle och har gått från att vara en ålderssjukdom till att alltmer bli en välfärdssjukdom. Sjukdomen präglas av hur vi människor idag lever våra liv med förändrade kostvanor och allt mer fysisk inaktivitet. I samband med att en person diagnostiseras med diabetes typ 2 kommer individen att ställas inför olika behov av livsstilsförändringar då detta är en viktig grund i behandlingen. SYFTE: Belysa patienters upplevelser av hälsa vid livsstilsförändring vid diabetes typ 2. METOD: Kvalitativ litteraturöversikt. RESULTAT: Patienterna upplever flertalet faktorer som påverkar upplevelsen av hälsa. Svårigheter med avsaknad av motivation, nya vanor och avsaknad av kontroll är några av dem. Känslor som oro och skuld upplever patienterna och detta påverkar deras upplevda hälsa. Även kultur, miljö och individuella faktorer påverkar. KONKLUSION: Det är många faktorer som påverkar hur patienter upplever sin hälsa. Genom att sjuksköterskor får en ökad kunskap och förståelse kring patienternas upplevelse av hälsa vid diabetes typ 2 kan bättre vård ges. / BACKGROUND: Diabetes type 2 is a rapidly increasing disease in today's society and has gone from being an age-old disease to becoming more and more a welfare disease characterized by how we humans today live our lives with changing diets and increasingly physical inactivity. When a person is diagnosed with diabetes type 2, the individual will be faced with different needs for lifestyle changes as this is an important basis of treatment. AIM: To shed light on patients' experiences of health in the event of a lifestyle change who is diagnosed with diabetes type 2. METHOD: Qualitative literature review. RESULTS: Patients experiences several factors that affect the experience of health. Difficulties with lack of motivation, new habits and lack of control are some of them. Emotions such as anxiety and guilt are experienced by patients and these affects their experienced health. Culture, environment and individual factors also matters. CONCLUSION: There are many factors that influences how patients experience their health. By giving nurses an increased knowledge and understanding of patients' experiences of health, better care can be provided.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är den dominerande dödsorsaken i Sverige. För personen som drabbas är det en otäck händelse som påverkar individens livsvärld. Levnadsvanor såsom ohälsosamma matvanor, brist på daglig fysisk aktivitet samt tobaksanvändning är alla riskfaktorer. För att förhindra ett återinsjuknande är det viktigt att patienten tar till sig av de egenvårdsråd som ges av sjukvården efter en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av att följa egenvårdsråd efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt där kvalitativa artiklar har använts. Resultat: Två domäner i form av främjande och hindrande faktorer med fem kategorier och ytterligare underkategorier togs fram och bildade resultatet. I resultatet framkom att individualiserat stöd från sjukvårdspersonal var av stor vikt, för att möjliggöra förändring och ta till sig av de egenvårdsråden givna av sjukvården. Ytterligare framkom att vägledning kring hur livsstilsförändringen kan se ut samt stöd från anhöriga och jämlika spelade en betydande roll för möjligheten att implementera nya levnadsvanor. Slutsats: Slutsatsen som kan antas är att tydligheten och strukturen kring arbetet med patienter under eftervården bör tydliggöras och utformas i ett samarbete med patienter och närstående. / Background: Cardiovascular disease is the dominant cause of death in Sweden. For the person affected it is a fearful event that affects the whole life. Living habits such as unhealthy eating, tobacco use and lack of daily physical activity are all risk factors. To prevent a recurrence, it is important that the patient follows the self-care advice given by the healthcare after a heart attack. Aim: The aim of the study is to shed light on patients' experiences of following self-care advice after having had a heart attack. Method: The study has been conducted as a literature review where qualitative articles have been used. Results: Two domains in the form of promoting and hindering factors with five categories and additional subcategories were developed and formed the result. The results showed that individualized support from healthcare professionals was of great importance, to enable change and absorb the self-care advice given by healthcare. It also emerged that guidance on what lifestyle change can look like as well as support from relatives and peers played a significant role in the possibility of implementing new lifestyles. Conclusion: The clarity and structure of the work with patients during aftercare should be clarified and designed in collaboration with patients and relatives.

Introduktion: Diabetes mellitus är en allvarlig kronisk sjukdom som ökar över hela världen trots åtgärder för att förbättra folkhälsan. En diabetes mellitus typ 2 som är dåligt kontrollerad kan skapa allvarliga diabeteskomplikationer så det är av stor vikt att de drabbade personerna genomför de livsstilsförändringar som ofta behövs för att förbättra egenvården. Det är av intresse att studera hur personer med diabetes typ 2 upplever sin egenvård för att se vilket stöd de kan behöva.  Syfte: Syftet är att beskriva personers upplevelse av att utföra egenvård vid diabetes mellitus typ 2.  Metod: Litteraturstudie baserad på 11 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarnas kvalitet bedömdes med hjälp av kvalitetsgranskningsmallen från SBU som använde sig utav betygen Hög, Medelhög och Låg. För resultatet användes analysmetoden enligt modellen i Friberg (2012) för att strukturera upp materialet i tema och subtema. Resultat: I resultatet framkom det att livsstilsförändringen upplevdes väldigt svår för många på grund av hinder, som brist på kunskap och svårigheter att acceptera sin sjukdom. Bristen på stöd och information från både sjukvården och familjen gjorde det utmanande att utföra bra egenvård för att undvika komplikationer av diabetes mellitus typ 2. De motiverande möjligheterna för bra egenvård som identifierades var användning av teknisk utrustning för att ha koll på sin sjukdom, goda vårdrelationer som resulterade i individanpassad information och stöd, och stöttande socialt nätverk runt sig som motiverade till livsstilsförändringen.   Slutsats: Denna studie visade att det finns många hinder för god egenvård men även ett antal motiverande faktorer som gör det lättare för personer med diabetes mellitus typ 2 att arbeta förebyggande mot diabetes komplikationer. / Background: Diabetes mellitus is a serious chronic disease increasing worldwide even though prevention is established to improve public health. Unregulated diabetes mellitus type 2 may lead to diabetic complications, so the afflicted must make the lifestyle changes that often are needed to improve their self-care. It is of interest to study how people with diabetes mellitus type 2 experience their self-care to see what kind of support they might need. Aim: The aim is to describe people’s experiences of performing self care with diabetes Mellitus type 2. Method: Literature study based on 11 articles with qualitative method. The quality of the articles was assessed using the quality review template from SBU, which used the grades High, Medium and Low. For the result, the analysis method was used according to the model in Friberg (2012) to structure the material in theme and sub-theme. Results: The result showed that many felt that lifestyle changes were challenging due to barriers, like a lack of knowledge and difficulties accepting their disease. The lack of support and information from both health care and family made it challenging to perform self-care to avoid complications of diabetes mellitus type 2. The motivating possibilities to perform good selfcare were identified as the use of technical equipment to follow and control the disease, good health care relations that resulted in individually adapted information and support, and being surrounded by a supportive social network to motivate the lifestyle changes. Conclusions: This study showed that many barriers make it difficult to perform good selfcare. Several motivating factors make it easier for people with diabetes mellitus type 2 to prevent diabetic complications.

Bakgrund: Det finns rapporterad kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som används vid flera olika hälsotillstånd, bland dessa ingår dels diabetes typ 2, dels övervikt. Det saknas ett aktuellt översiktsarbete om vilka omvårdnadsåtgärder som används för att hjälpa en person som har både diabetes typ 2 och övervikt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan genomför för överviktiga personer med diabetes typ 2 samt att beskriva effekterna av dessa åtgärder. Metod: Studien gjordes genom att 13 originalartiklar analyserades med inspiration av en deduktiv innehållsanalys. Effekterna av omvårdnadsåtgärderna listades tillsammans med indelningen i kategorier och subkategorier. Resultat: Totalt identifierades fyra kategorier gällande sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder; Goda råd, Meningsfull återkoppling, Kulturstrategier och Samordning av omvårdnad. Effekterna av omvårdnadsåtgärderna ledde ofta till viktminskning eller att diabetesvärden förbättrades. Slutsats: Data från 13 vetenskapliga originalartiklarna, analyserade med innehållsanalys och resulterade i fyra distinkta kategorier. Förklarade med hjälp av Fawcetts metabegrepp kring omvårdnadsåtgärder, ledde kategorierna till ny kunskap om att när kombinerade omvårdnadsåtgärder fokuseras på övervikt och diabetes typ 2 är den positiva effekten tydligt märkbar. Klinisk betydelse: Det är av vikt att sjuksköterskan fokuserar på omvårdnad kring sviktande hälsotillstånd såsom övervikt kombinerat med diabetes typ 2. Eftersom sjuksköterskans engagemang är av stor vikt för vården av patienter med denna typ av hälsotillstånd, är det betydelsefullt att undervisning kring dessa hälsotillstånd bör betonas i sjuksköterskeutbildningen. / Background: There is knowledge up to date on which nursing interventions are used in a variety of conditions, including nursing interventions for treating type 2 diabetes and obesity. There is, however, no knowledge up to date in form of a review about the nursing interventions used in treating a person suffering from both type 2 and obesity. Aim: The purpose of this study was to describe nursing interventions that the nurse carries out aiming at overweight people with type 2 diabetes and to describe the effects of these interventions. Method: This study involved 13 original works analyzed with inspiration of a deductive content analysis. The effects of nursing measures were listed along with the categories and subcategories. Result: A total of four categories regarding nursing interventions were identified; Good advice, Meaningful feedback, Cultural strategies and Coordination of care. The effects of nursing interventions often led to weight loss or diabetes values improving Conclusion: Data from 13 scientific studies, analyzed with content analysis, resulted in four distinct categories. When explained with the help of Fawcett’s meta concepts related to nursing interventions, these categories led to new knowledge that when combined nursing interventions focus on obesity and type 2 diabetes, the positive effect is clearly noticeable. Clinical significance: It is important that the nurse focuses on nursing care around the fragile state of health such as obesity coupled with type 2 diabetes. Since the nurse's commitment is of great importance for the care of patients with this type of medical condition, it is important that teaching on these conditions should be emphasized in the nursing education.

Bakgrund. Hjärt- och kärlsjukdomar är den ledande dödsorsaken på en global nivå. Hjärtinfarkt är en vanligt förekommande komplikation till hjärt- ochkärlsjukdom vilket kan leda till tidig mortalitet. Efter en hjärtinfarkt rekommenderas det att patienter ändrar ohälsosamma livsstilsvanor då detta kan minska prevalensen och risken för återinsjuknande. Syfte. Att belysa patienters upplevelse av livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod. En litteraturstudie där 14 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat. Fyra teman identifierades: En vändpunkt i livet, vilket innefattar det individuella synsättet samt målsättning. Genomförande av livsstilsförändring, som representeras av motivering till förändring, konkreta förändringar, utmaningar med förändring samt oförmåga till förändring. Faktorer som påverkar livsstilsförändringar, inkluderade psykiska, fysiska samt sociala faktorer. Förändring över tid, tyder på att förändring är en dynamisk process som konstant pågår. Slutsats. Studien tyder på en komplexitet kring individens upplevelse av livsstilsförändringar samt belyser behovet av personcentrerad vård. / Background. Cardivascular disease is the leading cause of death globally. Myocardial infarction is a common complication of cardiovascular disease which may lead to an early death. Patients are recommended to change unhealthy lifestyle choices after a myocardial infarction to prevent the risk of suffering another myocardial infarction. Objective. To explore patients experiences oflifestyle changes after a myocardial infarction. Method. A literature overviewthat analyzes and review 14 qualitative articles. Findings. Four main themeswere identified: A turning point in life, which include the individual approach,objective, and goal. Implementation of lifestyle changes, describes the motivationto change, specific changes, challenge to change and the inability to change. Factors that affect lifestyle changes, include psychological, physical, and social factors. Change over time, suggests that change is a dynamic process that is ongoing. Conclusion. This literature review suggests that there's a complexity surrounding the individual perception of lifestyle change and highlights the need for person-centered care.

I bakgrunden beskrivs att akut koronart syndrom (AKS) kan vara relaterad till en osund livsstil och skulle kunna förebyggas genom att avstå rökning, äta balanserad kost, vara fysiskt aktiv och måttlig alkoholkonsumtion. Livsstilsförändring anses som en bidragande faktor till minskning av kardiovaskulär morbiditet och mortalitet samt återinsjuknande av AKS. Målet i vården är att förhindra sjukdomsprocessen, återge livskvalitet till patienterna, motivera till livsstilsförändring samt förhindra återinsjuknande. Patientens engagemang till livsstilsförändring kan påverkas beroende på hur patienten uppfattar allvarlighetsgrad av sinsjukdom, vilket förtydligas med hjälp av health belief model’s (HBM) teori. Studien behövsför att identifiera vilka faktorer som kan hindra eller främja patienter till livsstilsförändring. Sjuksköterskor behöver en ökad kunskap för att stödja patienterna till att uppnå en livsstilsförändring som är hållbar utifrån deras förmågor. Syftet med studien var att identifiera interna och externa faktorer som kan hindra eller främja livsstilsförändring hos patienter efter att ha drabbats av AKS. Metoden som valdes var litteraturstudie för att besvara syftet. Studier publicerade under åren 2008-2018 inkluderades och artikelsökningarna gjordes i databaserna Cinahl Complete, PubMed samt manuell sökning. Datainsamlingen resulterade i 16 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Dataanalysen gjordes utifrån en integrerad analys. I resultat framkom fem kategorier, respektive med åtta underkategorier. Huvudkategorierna var fysiska faktorer, psykologiska faktorer, vilka var interna faktorer samt sociala faktorer, socioekonomiska faktorer och vårdrelaterade faktorer, som var externa faktorer. Familjen och nära anhöriga hade en stor inverkan och skapade motivation genom att stötta patienterna. Patienter med högre utbildning och god ekonomi var mer benägna att leva mer hälsosamt. Hindrande faktorer till livsstilsförändring var hög ålder, komorbiditet och fysiska funktionsnedsättningar. Nedstämdhet och chock av att drabbas av AKS hindrade patienter att göra förändringar, att inte acceptera sjukdomen begränsade patienterna. Familjekonflikter och brist på stöd hindrade en sund livsstil. Patienter med kunskapsbrist som inte insåg sambandet mellan AKS och livsstilsförändring, hade svårigheter att förändra livsstilen. Bristfälligt professionellt stöd och bristfällig uppföljning hindrade en hälsosam livsstil. Slutsatsen av studien var att interna och externa faktorer kan både hindra och främja patienter att göra livsstilsförändringar efter AKS. Det behövs både kunskap och medvetenhet om riskfaktorer till AKS för att kunna främja hälsa och motverka ohälsa. Patientens egna förmåga är beroende av den sociala omgivningen, familj och av vårdpersonalen som har en viktig påverkan i förändringsprocessen. Sjuksköterskan kan tillsammans med patienten skapa individuella förutsättningar att göra livsstilsförändringar, vilket kan leda till ökad livskvalitet och minska risken för återinsjuknande.

Bakgrund: Diabetes utgör den fjärde största orsaken till förtidig död i världen. Sjukdomen medför ofta komplikationer, ökad risk för hjärtkärlsjukdom och lidande för patienter och närstående. Diabetesrelaterad vård kostar samhället stora resurser. Personer med prediabetes har möjlighet att förhindra eller skjuta upp insjuknande i typ 2 diabetes genom livsstilsförändringar. Att arbeta med livsstilsförändringar för att främja hälsa och förhindra sjukdom är essentiellt för distriktssköterskan. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid prediabetes. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats, baserad på sökningar i tre vetenskapliga databaser. 15 primärstudier analyserades med Thomas och Hardens metod för tematisk syntes av kvalitativ forskning i systematiska litteraturöversikter. Resultat: Patienters erfarenheter av livsstilsförändringar presenterades i fyra huvudteman. Att få en diagnos belyste huruvida diagnosen var en anledning till att göra livsstilsförändringar eller inte. Temat betydelsen av stöd visade att stöd var avgörande för att göra och bibehålla livsstilsförändringar. Försvårande faktorer beskrev aspekter som försvårade livsstilsförändringar. Temat strategier belyste strategier som användes för att underlätta livsstilsförändringar och hantera hinder. Slutsats: Resultatet visade ett brett spektrum av erfarenheter. Betydelsen av stöd var framträdande. Förändringsmotivation påverkades av huruvida tillståndet upplevdes kontrollerbart eller inte. Uppoffringar och inskränkt livskvalitet var försvårande. Resultatet bidrar med förståelse för prediabetespatienters erfarenheter av livsstilsförändringar. Detta kan implementeras i omvårdnaden för att stärka tilltro till egen förmåga och patientdelaktighet. / Background: Diabetes is the fourth leading cause of premature death in the world. The disease often causes complications, increases the risk of cardiovascular disease and causes suffering for patients and their relatives. Diabetes-related care costs society great resources. People with prediabetes can prevent or postpone the onset of type 2 diabetes through lifestyle changes. Working with lifestyle changes to promote health and prevent disease is essential for the district nurse. Aim: The aim was to illustrate patients' experiences of lifestyle changes in prediabetes. Method: A qualitative literature review with a systematic approach was conducted, based on searches in three scientific databases. 15 primary studies were analysed using Thomas and Harden's method for thematic synthesis of qualitative research in systematic literature reviews. Results: Patients' experiences of lifestyle changes were presented in four main themes. Receiving a diagnosis highlighted whether the diagnosis was a reason to make lifestyle changes or not. The meaning of support showed that support was crucial for implementing and maintaining lifestyle changes. Complicating factors described aspects that made lifestyle changes more difficult. Strategies highlighted strategies used to facilitate lifestyle changes and manage barriers. Conclusion: The result showed a wide range of experiences. The importance of support was prominent. Motivation was influenced by perceptions of diabetes and whether the condition was perceived as controllable. Sacrifices and reduced quality of life were aggravating. The result contributes to an understanding of prediabetes patients' experiences of lifestyle changes. This can be implemented in nursing practice to strengthen confidence in self-efficacy and patient participation.

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar i världen och är ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. Konsekvenser hos patienten är en försämrad livskvalité och ökad risk av att drabbas av följdsjukdomar. Distriktssköterskor och sjuksköterskor inom primärvården kan ge stöd till patienter med övervikt att genomgå livsstilsförändringar genom att identifiera riskfaktorerna som patienterna har och främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva primärvårdssköterskors erfarenheter av att möta och motivera patienter med övervikt till livsstilsförändringar. Metod: En beskrivande design med en kvalitativ induktiv ansats har använts. Datainsamlingen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med nio deltagare som var både distriktsköterskor och sjuksköterskor som arbetade inom primärvården och hade erfarenhet av att möta och motivera patienter med övervikt till livsstilsförändringar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Primärvårdssköterskorna beskrev att de arbetade med att motivera patienter med övervikt till livsstilsförändringar men att det inte gjordes i den utsträckning som önskades. Primärvårdssköterskorna hade ett personcentrerat förhållningsätt, en helhetssyn kring patienterna och det var viktigt i patientbemötandet. Att tala om övervikt var ett svårt och stigmatiserat ämne och de ville inte vara för rak på sak med att ta upp det med patienten. Tidsbristen var en anledning. Om patienterna sökte vård för ett problem så blev det lätt fokus på enbart det. Det fanns tid och utrymme att diskutera med patienter för de primärvårdssköterskor som hade specialistmottagningar för diabetes och hypertoni. Slutsats: Primärvårdssköterskorna beskrev att samtal om övervikt var stigmatiserat och att de upplevde behovet av en bättre struktur, mer tid och resurser i arbetet med att motivera patienter med övervikt till livsstilsförändringar. / Background: Obesity is increasing in the world, and it is a common public health problem. Consequences for the patient are that it entails an increased risk of suffering from sequelae and a poorer quality of life. District nurses and nurses in primary care can provide support to patients with obesity to undergo lifestyle changes by identifying the risk factors that the patients have and promote health. Purpose: The purpose of this study was to describe primary care nurses' experiences of meeting and motivating patients with obesity to lifestyle changes. Method: A descriptive design with a qualitative inductive approach has been used. The data collection was conducted through semi-structured interviews with nine participants who were either district nurses or nurses who worked in primary care and who had experience of meeting and motivating patients with obesity to lifestyle changes. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Result: The primary care nurses described they motivated patients with obesity to lifestyle changes but that was not done to the extent they desired. Talking about obesity was difficult and stigmatized subject and the nurseswere very careful not to be too straight to the point about bringing it up with the patient. The primary nurses found it better to approach the subject with caution and that it was better to create a relationship with the patient and they also sought to have a suitable amount of time for this discussion. As patients sought health care for a problem, it was easy and comfortable to just focus on one problem and not see the bigger picture. The primary care nurses who had specialist receptions for diabetes and hypertensiondescribed that they had time to discuss lifestyle changes with patients. They had a person-centred approach, a holistic view of the patients and this was important for the treatment of their patients. Conclusion: The primary care nurses described that talking about obesity was stigmatized and that they felt the need for a better structure, more time and resources in the work of motivating overweight patients to make lifestyle changes.Keywords: Experiences, lifestyle change, motivation, obesity, primary care, prim