This essay is interlaced with the exhibition Alien Beauty by Fredrik Odénius, and is to be seen as a reflection of and upon the presented works and their becoming. By focusing on the role of interpretation in various stages of the creation process the essay tries to distinguish Odénius sculptural practice as a hermeneutical activity.  By tracing one of the main strands of thought in hermeneutics, from exegesis, via Heidegger to Gadamer, interpretations treated as a means of existence, an ontological activity in its own right.  One can understand art as an act of interpretation by the way of gestaltung, to interpret a thing through matter. Another way to define art is through its institutions and the concept of the artworld. By accessing art through both these definitions simultaneously, a new idea of how a work of art operates is revealed, both as an autonomic being and as a man-made artefact. By giving primacy to the open-ended structure of creation, with curiosity and association as driving forces, it is argued for that the act of gestaltung draws a line between the inside and outside that allows a dialogue between material and creator. Through this process the material is given a possibility to make itself heard, and as the artist steps back, the bond between motif and work remains and establishes a continuity outside the human realm.

The master thesis "Lomnička now and then: Changes of social structure in a village and its reflection in life-worlds of Gypsy children" reconstructs a life in Lomnička together with capturing a change of social structure of inhabitants by creating a past and present picture of the village. A result of the reconstruction is an environment that shows signs of a culture of poverty. This environment sets a base of living space for children in village. In short, it describes problems of the space as well as character of Gypsy family (beliefs, habits, social organization, and relationship to nature) and childhood itself. The aim is to find out how children in Lomnička reflect contemporary environment in their life-worlds. With a help of mental maps, this thesis describes life-world of children in which environment created by family and environment created by church is interconnected. Such a fact is reflected, in children's life-worlds, in positive presentation of their environment and mainly in change of their habits.

Utilizing survey data collected in four communities in the State of Utah, this study examined the extent to which rural resident perceptions and attitudes toward local community circumstances influence their own expectations and attitudes subjectively toward future community development alternatives. Understanding perceptions of community and community development, as well as the patterns of localized community development, is crucial and needs to consider residents' opinions and attitudes toward unique rural economic, environmental, and social conditions in order to help preserve the unique characteristics of the way of life while continuing economic improvement and social betterment in rural areas. Three conceptual frameworks of development (economic, environmental, and social) are applied in this study to explore the relationship between local residents' general attitudes toward the current conditions in their community and their attitudes toward development alternatives. I examine how these three development frameworks guide rural scholars to understand whether the pattern of community development is consistent across the region or localized from community to community. Four different types of rural communities were selected in a Utah-wide community survey in the summer of 2008. These communities are facing four different change patterns: an increasing senior community, an energy-development community, a recreational community, and a constant community that has remained stable over the last five decades. Each type of community has its unique economy, lifestyle, culture, and environment, in which local residents have developed a way of life in response to these changes in social and economic structures. Research findings indicate that the local residents' self-perceptions of community economic situation are not significant indictors to support the arguments of the economic development framework. However, indexes of environmental and social development frameworks are found to have strong associations with locals' environmental and social development alternatives. Also, different types of rural community show different demands for community development strategies, implying that a single development framework would not be sufficient to explain the complex of local residents' perceptions and attitudes toward community development unless the researchers integrate other perspectives into the model.

Die Arbeit beschäftigt sich mit den Phänomenen Zeit und Lebenswelt. Ausgehend von einer phänomenologischen Analyse des Lebensweltbegriffs in den Arbeiten von Husserl und Blumenberg wird die Zeit als externer Störfaktor erkannt, der die Lebenswelt im Sinne eines ereignislosen stautus quo zerstört und den Menschen überhaupt erst den Zutritt ins Leben verschafft. Anhand der Analysen Husserls zum Inneren Zeitbewusstsein soll der je eigene zeitliche Charakter jedes Daseins herausgearbeitet werden um schließlich im Hauptteil sich dem Zeitverständnis von Hans Blumenberg zu widmen. Er sieht in der Divergenz von Lebenszeit und Weltzeit das Hauptärgernis des menschlichen Daseins, gegen welches wir anrennen und ihm doch nicht entkommen können. Oder anders formuliert: die Welt hat immer mehr Zeit, als der einzelne Mensch, ein Fertigwerden ist nicht vorgesehen. Wir teilen unsere Zeit mit Anderen, anhand dieser Fremderfahrung können wir letztlich überhaupt Wissen von der und Orientierung in der Welt erlangen. Die Arbeit zeigt auch anhand der von Blumenberg als 'memoria' benannten Form der Erinnerung Wege, wie mit der Absolutheit der Zeit umzugehen ist, auch und gerade im Alter. Dabei soll das Bewusstsein, dass die Welt sich nicht für uns interessiert, anerkannt und akzeptiert werden.:1. Einleitende Gedanken zur Zeiterfahrung und zum Status phänomenologischer Philosophie in der aktuellen Zeit 2. Das Konzept der Lebenswelt 2.1. Einführende Bemerkungen zur Diversität der Begrifflichkeit von ›Lebenswelt‹. 2.2. Edmund Husserl: Das phänomenologische Lebensweltkonzept und die Krisis der modernen Wissenschaften. 2.3. Hans Blumenberg: Das Selbstverständliche verstehen – eine Theorie der Lebenswelt. 2.3.1. Das Lebenswelt-Missverständnis und die Frage nach dem Glück. 2.3.2. Die Destruktion der Lebenswelt. Oder: Negation als menschliches Grundpotential. Der Ausweg aus der Lebenswelt hinein ins Leben. 3. Was ist Zeit? 3.1. Grundlegendes und Menschliches: Zeit als Erfahrungsdimension des alltäglichen Lebens. 3.2. Edmund Husserl: Die Phänomenologie des Inneren Zeitbewusstseins. 3.2.1. Die Ausgangsgrundlage des Husserlschen Zeitverständnis. 3.2.2. Passive Synthesis. Überlegungen zum intentionalen Bewusstsein und zur Zeitlichkeit. 3.2.3. Retention als primäre Erinnerung. 3.2.4. Die Vervollständigung des Inneren Zeitbewusstseins: Urimpression und Protention. 4. Hans Blumenberg: Die Divergenz von Lebenszeit und Weltzeit und die daraus resultierende melancholische Zeiterfahrung. 4.1. Meine Zeit und die der Anderen. Eine Annäherung an Blumenbergs Denken der Zeit. 4.2. Lebenszeit als Defizit. Oder: Warum Leben Zeit kostet. Die Krise der Lebenszeit-Erfahrung. 4.3. Objektive Weltzeit als Voraussetzung für Inneres Zeitbewusstsein. Oder: Die Divergenz von Lebenszeit und Weltzeit und die daraus resultierende Krise das Daseins. 4.4. Das Leben als Episode. Oder: Das Dasein als eine kurze Unterbrechung des Fortseins. 4.5. Exkurs: Das Altern als Schwund an Zeit. Überlegungen zur Endlichkeit und der Möglichkeit des guten Lebens im Alter. 4.6. Dass die Welt mit mir ende: Über die Versuche einer Zusammenführung von Lebenszeit und Weltzeit. 5. Schlussbetrachtung. Aus der Lebenswelt heraus in ein Leben in der Zeit. Oder: Die Herrschaft der Zeit und ihre Folgen für das Leben. 6. Ausblick. Von Husserl und Blumenberg zur Hypermoderne. Ideen zur möglichen Fortführung des Themas. Literaturverzeichnis.

Bakgrund: Fetma är en kronisk sjukdom och är ett stigande folkhälsoproblem internationellt och nationellt. Tidig upptäckt och förbyggande åtgärder har betydelse för deras hälsa. Samverkan mellan BVC-sjuksköterska och skolsköterska för barn med fetma är avgörande för förståelse för barnets livsvärld och utformning av personcentrerad vård. Syftet: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors upplevelse av samverkan med BVC sköterska för barn med fetma. Metod: Kvalitativ metod användes där semistrukturerade intervjuer med tio skolsköterskor från två kommuner i Södra Sverige genomfördes. Detta analyserades med tolkande fenomenologisk analys utifrån Ashworts livsvärldsbegrepp språk, tid, projekt, relation och identitet. Analysen resulterade i två centrala teman; närhet och distans. Resultat: Skolsköterskans upplevelse av närhet eller distans till BVC-sjuksköterskan formar huruvida samverkan upplevs positiv eller negativ. Närhet ger upphov till förståelse för livsvärld och personcentrerad vård. Distans leder till upplevd professionell ensamhet, risk för patientsäkerhet samt utgör hinder för skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Konklusion: För att skolsköterskan ska uppleva närhet till BVC-sjuksköterskan i samverkan för barn med fetma behövs gemensamma rutiner. Samverkan behöver likt en bro förena de två verksamheternas organisation och möjliggöra förståelse för varandras professionella livsvärld. Närheten i samverkan ger en stabil bro som främjar en trygg övergång från BVC till skolan. / Background: Obesity is a chronic disease and obesity in children is a rising public health problem. Early detection and preventive measures are of great importance for the health of these children. Collaboration between nurses at Children's health centre (CHC) and school nurses for children with obesity is crucial for understanding the child’s lifeworld and designing person-centered care. Aim: The aim of the study was to shed light on school nurses’ experience of collaboration with CHC nurses for children with obesity Method: Qualitative method was used. Semi-structured interviews with ten school nurses from two municipalities in Southern Sweden were conducted. The result was analyzed with interpretative phenomenological analysis based on Ashworth’s lifeworld concepts of language, time, project, relationship and identity. The analysis resulted in two central themes: closeness and distance. Result: The school nurse’s experience of closeness or distance to the CHC nurse shapes if the collaboration is perceived as positive or negative. Closeness gives understanding of the lifeworld and personcentered care. Distance leads to professional loneliness, risk of for patient safety and obstacle to the school nurse’s health promotion work. Conclusion: For school nurse to experience closeness to the CHC nurse in collaboration regarding children with obesity, joint routines are needed. The collaboration is to be seen as a bridge that unites the two organizations and enables understanding of each other’s professionals worlds. A close collaboration provides a stable bridge that promotes a safe transition from CHC to School.

Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 20 000 personer i Alzheimers sjukdom i Sverige. Olika förändringar av strukturen i hjärnan sker, vilket leder till blockering av nervimpulser som ger negativ påverkan på hjärnans minnescentrum. Alzheimers sjukdom beskrivs som anhörigas sjukdom då den har inverkan på deras livsvärld. Därmed ökar behovet av stöd från hälso- och sjukvården samt de kommunala verksamheterna. Syfte: Syfte var att belysa upplevelser av att vara anhörig till en familjemedlem med Alzheimers sjukdom. Metod: Examensarbetet baserades på kvalitativ metod med analys av berättelser (narrativ) utifrån självbiografier. Analysen utgick ifrån fyra självbiografier. Resultat: Resultatet presenterades med två teman: Kunna anpassa till den förändrade livssituationen och Upplevelser av sorg och glädje. Anhöriga upplevde bristande kunskaper och information om Alzheimers sjukdom samt förändring i vardagen, relationer och syn på döden. Konklusion: Anhöriga upplevde förändring av livsvärden när en familjemedlem insjuknar i Alzheimers sjukdom. Sjuksköterskors erfarenheter och bemötande har betydande roll för anhörigas syn på vården. / Background: Approximately 20 000 people become ill annually with Alzheimer's disease in Sweden. Several changes occur in the structure of the brain, which leads to blockage of nerve impulses that gives negative effects on the brain’s memory center. It is described as the disease of relatives since it has a direct impact on their lifeworld. Therefore, the need for support of healthcare and municipal activities increases. Aim: The aim was to illustrate the experiences of being a relative to a family member who has become ill with Alzheimer’s disease. Method: The method of the thesis was qualitative method with a narrative analysis based on autobiographies. Four autobiographies were included in the analysis.  Findings: The finding is presented in two themes: Adapting to the changed life situation and Experiences of sorrow and joy. Relatives experienced a lack of knowledge and information about Alzheimer’s disease and change in everyday life, relationships and view of death. Conclusion: The relatives’ experienced a change in their lifeworld when a family member becomes ill with Alzheimer’s disease. Nurses’ experiences and encounters has an important role regarding how relatives view the healthcare.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett komplext fenomen som drabbar tusentals personer årligen i Sverige. De flesta hjärtstopp föranleds av hjärt- kärlsjukdom men oavsett bakomliggande orsak är händelsen plötslig och går inte att förbereda sig på. Då ett hjärtstopp inträffar är ett snabbt återupprättande av hjärtrytm och cirkulation livsavgörande vilket kan uppnås med hjälp av hjärt-lungräddning. Vid hjärtstopp som inträffar på sjukhus har sjuksköterskor en viktig roll i det akuta omhändertagandet men faktumet att överlevnadsprevalensen vid hjärtstopp ständigt ökar innebär även att högre krav ställs på sjuksköterskor när det kommer till utformandet av eftervården.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att ha överlevt hjärtstopp.  Metod: Begränsad litteraturöversikt utifrån tio stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar som har analyserats i enlighet med Fribergs fyra steg. Datainsamlingen gjordes i databaserna CINAHL complete och PubMed.  Resultat: Fyra kategorier framkom: Kroppsliga erfarenheter, Känslomässiga erfarenheter, Existentiella erfarenheter och Bristande stöd från sjukvården.  Sammanfattning: Resultatet visade att livet hos de som överlevt hjärtstopp påverkades på flera plan, såväl kroppsligt som känslomässigt och existentiellt. Den huvudsakliga orsaken till att många hade svårt att hantera de livsomvälvande förändringar som hjärtstoppet innebar var bristande stöd från sjukvården. / Background: Cardiac arrest is a complex phenomenon that affects thousands of people annually in Sweden. Most cardiac arrests are caused by cardiovascular disease, but regardless of the underlying cause, the event is sudden and impossible to prepare for. When a cardiac arrest occurs, a rapid restoration of heart rhythm and circulation is vital, which can be achieved with the help of cardiopulmonary resuscitation. In the case of cardiac arrest that occurs in hospitals, nurses have an important role in the acute care, but the fact that the survival prevalence in cardiac arrest is constantly increasing also means that higher demands are placed on nurses when it comes to the construction of aftercare. Aim: The aim is to describe patients’ experiences of surviving cardiac arrest. Method: A limited literature review based on ten qualitative scientific articles that has been analysed in accordance with Friberg’s four steps. The data collection was done in the databases CINAHL complete and PubMed. Results: Four categories emerged: Bodily experiences, Emotional experiences, Existential experiences and Lack of support from the health care. Summary: The results of this study showed that the lives of thos who survived cardiac arrest were affected on several levels, physically as well as emotionally and existentially. The main reason why many had difficulties in coping with this life changin event that the cardiac arrest entailed was a lack of support from the health care.

Epilepsi är en omfattande kronisk sjukdom som många lider av runt om i världen. Diagnosen drabbar inte endast den biologiska kroppen utan även det existentiella. Många får behandling mot sina epileptiska anfall med hjälp av medicinering, men ytterligare stöd saknas. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelse av att leva med epilepsi – utifrån ett livsvärldsperspektiv. Studien är en litteraturöversikt som baseras på nio kvalitativa artiklar. I resultatet framkommer det att epilepsidiagnosen påverkar patienterna i deras vardagsliv som innefattar anhöriga och familj, parrelationer och arbetslivet. Sjukdomen bidrar till psykiska påfrestningar som kan leda till ångest och depression, samt så bidrar sjukdomen till fysiska begränsningar och potentiella skador. Det sista som framkommer i resultatet är upplevelser av sjukvården, där många önskade mer stöd ifrån. Fördomar om epilepsi genomsyrar stora delar av resultatet, vilket blir ett lidande för dessa patienter. Resultatet problematiseras sedan under diskussionen med hjälp av artiklar ur andra synvinklar och perspektiv. / Epilepsy is a comprehensive chronic disease that many people suffer from worldwide. The diagnosis not only affects the biological body but also the existential aspect. Many receive treatment for their epileptic seizures through medication, yet additional support is lacking. The purpose of this study is to shed light on patients' experiences of living with epilepsy – from a lifeworld perspective. The study is a literature review based on nine qualitative articles. The results reveal that the epilepsy diagnosis impacts patients in their everyday lives, including their relatives and family, romantic relationships, and work life. The condition contributes to mental strains that can lead to anxiety and depression, and it also leads to physical limitations and potential injuries. The final aspect highlighted in the results is experiences with healthcare, where many desired more support. Prejudices about epilepsy permeate much of the findings, leading to suffering for these patients. The discussion subsequently problematizes the results using articles from different viewpoints and perspectives.

Globalt kommer ca 75 miljoner människor leva med demenssjukdom år 2030. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) drabbar uppskattningsvis nio av tio patienter. Att vårda människor som uppvisar BPSD - symtom är komplext och ställer höga krav på sjuksköterskan i vårdandet och att stödja och leda övrig omvårdnadspersonal. Syftet med examensarbetet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda människor som uppvisar BPSD-symtom inom hemsjukvården. En litteraturöversikt har genomförts där 12 artiklar inkluderats och analyserats enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Utmaningar i vårdandet, ett vårdande bemötande och förutsättningar för att kunna ge god vård i hemmet. Åtta subteman identifierades vilket tydligt beskriver hur sjuksköterskor upplever det utmanande när vårdandet kunde innebära manipulation och tvång, närståendes betydelse för att kunna nå livsvärlden och att sjuksköterskor erfar bristande kunskap i det komplexa vårdandet. Det framkommer i resultatet vikten av att omvärdera synen på vad god vård är för att motverka känslor som maktlöshet och frustration. I diskussionsdelen lyfts sjuksköterskors erfarenheter kring vårdande och att se människan bakom sjukdomen, samt de närståendes upplevelser som stärker vikten av att använda sig av livsvärlden i vårdandet. Kunskap och arbetsmiljö diskuteras utifrån ett hållbarhetsperspektiv där organisationen har en viktig roll. Slutsatser belyser vikten av kunskap och rätt förutsättningar för sjuksköterskor att våga stanna i mötet med människan. / Globally around 75 million people will live with dementia in year 2030. Behavioral and psychiatric symptoms following dementia (BPSD) is estimated in nine out of ten patients. Caring for people with behavioral and psychiatric symptoms is complex and places high demands on the nurse in the care and to support and lead other nursing staff. The aim of this study was to illustrate nurses experience in caring for patients with BPSD - symptoms in home health care. A literature review was conducted, 12 articles were included and reviewed according to Friberg´s model for literature review. The result describes nurses experience and is presented in three main themes: challenges in caring, caring treatment and conditions to enable good care in a home environment. Eight subthemes were identified which clearly describes how nurses experience the challenges in caring when caring results in force and manipulation, the importance of family to reach patients lifeworld and nurses lack of experience to provide complex care. The result presents the importance of reevaluation in nurses caring approach to what is seen as good care in order to counteract the feeling of frustration and feeling powerless. The discussion lifts nurses´ experiences around caring and how to see the individual behind the disease along with family’s experience strengths the importance of how to use the patient’s lifeworld in a caring sense. Knowledge and work environment is discussed through a sustainability perspective where organisation plays an important roll. Conclusions illustrate importance of knowledge and the right conditions for nurses’ opportunities to dare to remain in the encounter with the human being.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken globalt. Vid stroke är det vanligt att drabbas av neurologiska och motoriska funktionsnedsättningar. Rehabilitering fyller därför en central funktion i behandling av symtomen efter stroke då rehabilitering hjälper hjärnan att kunna återhämta sig. Sjuksköterskan fyller en viktig funktion i rehabiliteringsteamet då sjuksköterskan har huvudansvaret för omvårdnaden. Risken för att drabbas av stroke ökar desto äldre vi blir. Trots att den äldre befolkningen ökar, prioriteras äldre inte i lika hög grad som yngre med liknande behov gällande att få möjlighet till rehabilitering efter stroke. Syftet är att belysa hur äldre patienter som drabbats av stroke upplever rehabilitering och eftervård. Metoden som använts är en litteraturöversikt utifrån nio utvalda kvalitativa studier. Resultatet belyser vikten av rehabilitering och att det gynnar återhämtningen efter stroke. Patienter som drabbas av stroke tenderar till att få sin livsvärld rubbad. När rehabiliteringen och eftervård varit bristfällig har detta riskerat att öka patienternas lidande, påverka deras återhämtning och hälsa. I diskussionen belys vikten av att denna patientgrupp får tillgång till en säker och god vårdprocess för att återhämtningen ska bli så optimal som möjligt som även kan innebära att välbefinnandet samt det psykiska måendet för denna patientgrupp förbättras. / Stroke is the third leading cause of death globally. When stroke is diagnosed, it is common to experience neurological and motor impairments. Rehabilitation plays a central role in the treatment of stroke as it helps the brain to recover. Nurses play a crucial role in the rehabilitation team as they are responsible for caring. The risk of stroke increases as we age. Despite a growing elderly population, older individuals are not prioritized as much as younger ones with similar needs in terms of access to rehabilitation after stroke. The aim is to highlight how older patients who have suffered a stroke experience rehabilitation and post-care. The method used is a literature review based on nine selected qualitative studies. The results show the importance of rehabilitation and its benefits for stroke recovery. Patients who suffer a stroke often have their life-world disrupted. When rehabilitation and post-care have been inadequate, it has risked increasing patients' suffering, affecting their recovery and health. In the discussion, the importance of ensuring this patient group has access to a safe and good care process to optimize recovery is highlighted, which can also improve the well-being and mental health of this patient group.