I den nya lärarutbildningen jämställs förskollärare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareårlärare. De kallas alla för lärare och har lika lång utbildning och jämbördig status. Ser det ut så på fältet? Är vi pedagoger på lika villkor eller är förskollärare och fritidspedagoger för verksamheten pysslande resurser? Vårt syfte är att skapa kunskap om förskollärarnas, fritidspedagogernas och grundskolans tidigareårlärares syn på samarbete och fördelningen av arbetsuppgifter i klassrummet. Vi avser även att försöka belysa hur pedagogerna vill att arbetssituationen ska se ut jämfört med hur den ser ut idag. Vi har valt att genomföra undersökningen med hjälp av 30 enkäter och 3 intervjuer. Urvalsgruppen består av pedagoger som arbetar med barn från förskoleklass till årskurs 6. Trots olika villkor genom avtal och dylikt är de flesta av pedagogerna i vår undersökning nöjda med sin arbetssituation.Vi har utgått ifrån följande problemprecisering: Vilka arbetsuppgifter har förskollärare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareårlärare i klassrummet? Finns det någon samverkan och hur ser den i så fall ut?

Examensarbetet handlar om hur två olika förskolor arbetar med barns lika värde och barns vänskapsrelationer. Den ena förskolan är belägen i en by några mil utanför Helsingborg och den andra ligger i en stadsdel i Helsingborg. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken inställning pedagoger och föräldrar har till barns lika värde och hur barn ser på vänskap. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna på de utvalda förskolorna med barns lika värde? Har föräldrar och pedagoger samma syn på barns lika värde på de aktuella förskolorna? Har barnens sociala kompetens betydelse för vänskapsrelationerna på förskolan? Hur ser likabehandlingsplanen ut på de utvalda förskolorna? Som underlag till vårt examensarbete har vi använt tidigare forskning inom ämnet, förskolans styrdokument, skollagen, barnkonventionen och annan litteratur som vi anser är relevant för arbetet. Vårt empiriska material har vi fått genom observationer och samtal med två barngrupper, intervjuer med fyra pedagoger och enkätundersökning för föräldrar till 80 barn.

Befolkningen i Sverige består till cirka 17 procent av äldre individer över 65 år. Att åldras med hälsa är en central byggsten inom det hälsofrämjande arbetet. Vid kartläggning och undersökning av de äldstas hälsa, levnadsvanor och livsstil kan hälsofrämjande insatser tillämpas, riktade mot dess behov. Goda levnadsvanor kan främja hälsa och förbygga sjukdomar och funktionsnedsättningar. Syftet för uppsatsen var att redogöra för skillnader mellan levnadsvanor, kön och att vara ensamboende i förhållande till hälsa i den äldsta befolkningen 85-99 år. Detta är en epidemiologisk studie med en kvantitativ ansats som baseras på ett slumpmässigt urval på 480 personer över 85 år i Västmanlands län, varav 249 (52 %) personer svarade på enkäten. Materialet utgår från den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor med tilläggsfrågor från enkäten Liv och hälsa. Kvinnor har ett sämre allmänt hälsotillstånd jämfört med män och de äldsta som är fysiskt aktiva har i större utsträckning ett bättre allmänt hälsotillstånd jämfört med de som är fysiskt inaktiva. Det allmänna hälsotillståndet påverkades inte om de var ensamboende eller av deras alkoholvanor. Det allmänna hälsotillståndet och levnadsvanorna påverkas av många faktorer som samvarierar. Resultaten ur denna studie kan användas genom att öka kunskapen om de äldstas hälsa och levnadsvanor. / The population of Sweden consists of about 17 percent of elderly individuals over 65. Aging with health is an important area in health promotion. By getting new information about the conditions of older peoples health, improved health promotion programs can be created, that are focusing on the elderly’s needs. Healthy lifestyles can prevent people to get diseases or disabilities. The purpose of this paper was to describe the differences between lifestyles, living alone and the general health in the oldest population 85-99 years. This is an epidemiological study with a quantitative approach based on a random sample of 480 people aged over 85 in Västmanland County, of which 249 (52%) people responded to the survey. The material is based on the national population survey Hälsa på lika villkor with additional questions from the survey, Liv och Hälsa. Women have a poorer general health compared to men. Physically active people have a better general health compared with individuals who are physical inactive. The general health was not affected if they were living alone or of theirs drinking habits. The general health and lifestyle habits are not affected by only one factor but several factors that correlates with each other. The results from this study can be used by increasing the knowledge of the oldest people’s health and lifestyles.

Befolkningen i Sverige består till cirka 17 procent av äldre individer över 65 år. Att åldras med hälsa är en central byggsten inom det hälsofrämjande arbetet. Vid kartläggning och undersökning av de äldstas hälsa, levnadsvanor och livsstil kan hälsofrämjande insatser tillämpas, riktade mot dess behov. Goda levnadsvanor kan främja hälsa och förbygga sjukdomar och funktionsnedsättningar. Syftet för uppsatsen var att redogöra för skillnader mellan levnadsvanor, kön och att vara ensamboende i förhållande till hälsa i den äldsta befolkningen 85-99 år. Detta är en epidemiologisk studie med en kvantitativ ansats som baseras på ett slumpmässigt urval på 480 personer över 85 år i Västmanlands län, varav 249 (52 %) personer svarade på enkäten. Materialet utgår från den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor med tilläggsfrågor från enkäten Liv och hälsa. Kvinnor har ett sämre allmänt hälsotillstånd jämfört med män och de äldsta som är fysiskt aktiva har i större utsträckning ett bättre allmänt hälsotillstånd jämfört med de som är fysiskt inaktiva. Det allmänna hälsotillståndet påverkades inte om de var ensamboende eller av deras alkoholvanor. Det allmänna hälsotillståndet och levnadsvanorna påverkas av många faktorer som samvarierar. Resultaten ur denna studie kan användas genom att öka kunskapen om de äldstas hälsa och levnadsvanor. / The population of Sweden consists of about 17 percent of elderly individuals over 65. Aging with health is an important area in health promotion. By getting new information about the conditions of older peoples health, improved health promotion programs can be created, that are focusing on the elderly’s needs. Healthy lifestyles can prevent people to get diseases or disabilities. The purpose of this paper was to describe the differences between lifestyles, living alone and the general health in the oldest population 85-99 years. This is an epidemiological study with a quantitative approach based on a random sample of 480 people aged over 85 in Västmanland County, of which 249 (52%) people responded to the survey. The material is based on the national population survey Hälsa på lika villkor with additional questions from the survey, Liv och Hälsa. Women have a poorer general health compared to men. Physically active people have a better general health compared with individuals who are physical inactive. The general health was not affected if they were living alone or of theirs drinking habits. The general health and lifestyle habits are not affected by only one factor but several factors that correlates with each other. The results from this study can be used by increasing the knowledge of the oldest people’s health and lifestyles.

The aim of this study is to contribute knowledge of how preschool teachers work with equal value. My questions has been about how preschool teachers do to show children every humans equal value and how they do to meet all children based of this idea. I have used individual qualitative interviews whit 4 preschool teachers as the method for this study. In my result I have found that the preschool teachers worked a lot with equal values. Some preschool teachers worked in different ways every day using different methods like valuational and themelike activities. Common for all the preschool teachers is that they all say that it is extremely important to use the everyday interactions with the children to make them learn the importance of and meaning of every humans equal rights. Previous research and literature shows that it is important to work as a role model for the children. This is something that the preschool teachers I interviewed talk about as well. / Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med allas lika värde. Mina frågeställningar har handlat om hur förskollärare gör för att visa på allas lika värde samt hur förskollärarna gör för att bemöta barnen utifrån denna tanke. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med 4 förskollärare som metod för arbetet. I mitt resultat fann jag att förskollärarna arbetade mycket med allas lika värde, på några av avdelningarna dagligen med hjälp av bland annat värderings- och temainriktade aktiviteter. Gemensamt för mitt resultat är att förskollärarna på alla avdelningar betonar vikten av samspelet med barnen för att få ut kunskap om allas lika värde. Att vara en förebild är även något jag kan se förskollärarna jag intervjuat och tidigare forskning samt litteratur jag läst lägger stort fokus vid.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers syn på goda relationer till elever, vad dessa kan innefatta och hur de bibehålls. Vi har synliggjort detta genom att vi i första hand har observerat, detta låg sedan till grund för formuleringen av intervjufrågor. I denna studie intervjuades sex pedagoger verksamma på fyra skolor, dessa var belägna i en små,- respektive storstad. Tidigare forskning på området visar att det finns en viss problematik i pedagogernas förmedling av värdegrunden. Detta på grund av att värdegrunden innefattar en mängd begrepp som är komplexa och även öppet för diverse tolkningar. Vidare visar även tidigare forskning på att relationsskapandet mellan pedagog och elev till största del är pedagogernas ansvar och det är även i huvudsak deras uppgift att ge elever verktyg för att själva skapa relationer till andra elever. Resultatet av vår studie bekräftar tidigare forskning, nämligen att värdegrunden är svår att anamma och att flertalet pedagoger har olika syn på värdegrundens innebörd. Pedagogerna uttrycker ett gemensamt intresse för pedagogiska diskussioner kring värdegrunden som de i nuläget saknar. En sådan diskussion och ett gemensamt mål skulle enligt pedagogerna generera goda relationer till eleverna. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

<p>Uppsatsens syfte är att analysera, ur ett rättviseteoretiskt perspektiv, de förändringar av utbudet av hälso- och sjukvård i Östergötland som prioriteringslistan ger upphov till och att undersöka hur partiföreträdare i Landstinget i Östergötland uppfattar utbudsbegränsningarna. Syftet är även att från den empiriska delen möjliggöra en normativ diskussion om utvecklingen av den svenska välfärdspolitiken. Uppsatsen behandlar det svenska generella välfärdssystemets uppbyggnad, aktuell välfärdspolitisk debatt och har en rättviseteoretisk bas genom olika rättviseteoretiker, bland andra John Rawls och Ronald Dworkin. Återkommande ledord är rättvisa, solidaritet, lika omtanke och respekt och moral. Den teoretiska delen baseras även på Bo Rothsteins välfärdsteoretiska resonemang kring vad staten kan göra, och vad staten bör göra. Det empiriska kapitlet baserar sig på intervjuer med politiska företrädare i Landstinget i Östergötland(LIO). De intervjuades uppfattningar om organiseringen av hälso- och sjukvård i Sverige belyses, och även deras resonemang kring problemet med att fokuseringen från allmänhet och media kretsade kring beslutet om omstruktureringar av vården i länet, istället för behovet av prioriteringar. Uppsatsen visar att sammanblandningen mellan beslutet om prioriteringar och omstruktureringsbeslutet resulterat i en svag folklig förankring för politikernas uppgift i prioriteringsprocessen. Kritik har även riktats mot olika politiska företrädare i LIO från de egna centrala partiledningarna, med hänvisning till att beslutet strider mot partiernas linje i hälso- och sjukvårdsfrågor. Uppsatsen poängterar svårigheterna med införande av selektiva välfärdssystem, där prioriteringslistan i LIO får stå som exempel för en förändring av den svenska generella välfärdspolitiken.</p>

This thesis is mainly concerned with how equality is related to social and individual wellbeing. It is widely believed that inequalities are both necessary and beneficial for society. This has been repudiated by recent studies claiming the opposite. This thesis will first elaborate on the concept of equality before investigating the relation between inequalities and different components of wellbeing with the use of a literature review. It finds that several adverse effects are correlated with inequalities and that competition might be an explanation for- as well as an amplifier of the adverse effects. Based on these findings, the thesis presents some guidelines for incorporating equality within a set of policy-areas. It concludes that the main points of importance are to avoid connecting the ability and merit of a person to the value of that person as well as to achieve material equality: both these working as a foundation for a subjective feeling of equality in value.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka tillvägagångssätt barn använder vid sortering och vilka matematiska begrepp barn använder när de sorterar. Undersökningen är kvalitativ och baseras på deltagande observationer med tio barn mellan 3-6 år. Materialet som användes var pasta, kritor och pärlor. Resultatet visar att barnen sorterade utifrån egna kännetecken och valde egenskaper hos materialet som var mest intressesant för dem just vid det tillfället. Alla visade intresse för färg, men de hade förmåga att sortera och använda andra kriterier som form, storlek, mönster, och mängd också. Vidare visar resultatet att barn som hade kunskap/erfarenheter om sortering uppmärksammade och hjälpte andra barn med mindre erfarenheter om sortering än dem själva. Barnen fick en annan roll där de var tvungna att visa eller använda verbalt språk för att den de sorterade med skulle förstå dem. Barnen använde matematiska begrepp som handlade om placering, lokalisering och tid. De kunde para ihop, gruppera och använde sig av subitizing, dvs. med snabb blick fastställa antal. Barnen hittade på egna samband utifrån något som de hade sett, dvs. utifrån egna erfarenheter. De använde mest substantiv och adjektiv som ett sätt att beskriva föremålens egenskaper.

his paper aims to investigate whether there is any discrimination between women and men at their first contact with the ”business supporting system” (företagsfrämjande systemet) in Sweden. Discrimination between women and men in the business community is a frequently discussed topic, but often in terms of board positions, employment or salary. This paper takes a new perspective on this question and will investigate if there are differences when a man and a woman contact the Swedish business supporting system. The question for this paper is as follows. Do women and men get treated differently in the first contact with the Swedish business supporting system? A field experiment was conducted in which fictitious application were sent out asking for help to different players in the business supporting system. The answers were collected and analysed by variables (e.g answering time, or numbers of positive words per response email, etc.), but also through a subjective interpretation. The conclusion of this paper shows that there are most likely no discrimination against women in this first contact. This is thought to be due mainly to the absence of a selective process at first contact.