Uppsatsens syfte är att analysera, ur ett rättviseteoretiskt perspektiv, de förändringar av utbudet av hälso- och sjukvård i Östergötland som prioriteringslistan ger upphov till och att undersöka hur partiföreträdare i Landstinget i Östergötland uppfattar utbudsbegränsningarna. Syftet är även att från den empiriska delen möjliggöra en normativ diskussion om utvecklingen av den svenska välfärdspolitiken. Uppsatsen behandlar det svenska generella välfärdssystemets uppbyggnad, aktuell välfärdspolitisk debatt och har en rättviseteoretisk bas genom olika rättviseteoretiker, bland andra John Rawls och Ronald Dworkin. Återkommande ledord är rättvisa, solidaritet, lika omtanke och respekt och moral. Den teoretiska delen baseras även på Bo Rothsteins välfärdsteoretiska resonemang kring vad staten kan göra, och vad staten bör göra. Det empiriska kapitlet baserar sig på intervjuer med politiska företrädare i Landstinget i Östergötland(LIO). De intervjuades uppfattningar om organiseringen av hälso- och sjukvård i Sverige belyses, och även deras resonemang kring problemet med att fokuseringen från allmänhet och media kretsade kring beslutet om omstruktureringar av vården i länet, istället för behovet av prioriteringar. Uppsatsen visar att sammanblandningen mellan beslutet om prioriteringar och omstruktureringsbeslutet resulterat i en svag folklig förankring för politikernas uppgift i prioriteringsprocessen. Kritik har även riktats mot olika politiska företrädare i LIO från de egna centrala partiledningarna, med hänvisning till att beslutet strider mot partiernas linje i hälso- och sjukvårdsfrågor. Uppsatsen poängterar svårigheterna med införande av selektiva välfärdssystem, där prioriteringslistan i LIO får stå som exempel för en förändring av den svenska generella välfärdspolitiken.

No description available.

Abstract The aim of the deinking process is to produce deinked pulp from recovered papers (RCPs) with sufficient brightness and cleanliness to fulfil the quality requirements set by the paper grade to be produced. Due to the excessive production costs and material losses of modern deinking processes, there is a need to simplify deinking lines. A prerequisite for this action is that ink content bound to fibres, dirt content and ink fragmentation are minimised in the pulping stage. Thus, it is important to recognise the factors affecting ink behaviour in pulping, to search for new ways to improve ink detachment from RCPs in pulping and to search pulping methods that could efficiently process RCPs printed with various inks. The aim of this thesis was to obtain new information on how the environmental conditions that prevail during the storage and transportation of RCPs affect ink behaviour in subsequent pulping and to find out whether there is further potential to decrease ink content bound to fibres, not only by treating recovered papers chemically before the actual pulping process, but also by removing the detached ink particles during the pulping process. The results show that if some RCPs are very moist and exposed to high temperatures for a reasonable time before the pulping process, the problems in releasing ink from the fibres in pulping become more pronounced and the pulp is dirtier compared to pulp from RCPs that are thermally aged but dry. Properly wetting some RCPs with conventional alkaline deinking chemicals in suitable conditions ahead of the pulping process reduces the ink content that remains bound to the fibres after the pulping process. The efficiency of the pre-wetting treatment in aiding ink detachment from fibres in subsequent pulping is highly dependent on the alkalinity, temperature and duration of the treatment. Semi-continuous ink removal during the pulping process offers the possibility to continue defibering, ink detachment from fibres and dirt fragmentation in pulping without fear of ink redeposition into or onto the fibres, thus resulting in fully disintegrated pulp with lower ink content bound to fibres than in conventional pulping. This enables efficiently simultaneous processing of, for example, papers printed with water-based inks and toners. / Tiivistelmä Siistausprosessin tavoitteena on tuottaa keräyspapereista valmistettua vaaleaa ja puhdasta massaa, jota voidaan käyttää uusien paperituotteiden valmistamiseen. Siistausprosesseja pyritään yksinkertaistamaan nykyisten monimutkaisten prosessien korkeiden tuotantokustannusten ja materiaalitappioiden vuoksi. Eräs edellytys siistausprosessien yksinkertaistamiselle on, että kuiduissa kiinni olevan musteen pitoisuus, massan likapitoisuus ja musteen liiallinen pilkkoutuminen minimoidaan siistausprosessin ensimmäisessä vaiheessa, pulpperoinnissa. Täten on tärkeää tunnistaa musteen käyttäytymiseen pulpperoinnissa vaikuttavat tekijät, etsiä uusia mahdollisuuksia parantaa musteen irrotusta keräyspapereista sekä kehittää pulpperointimenetelmiä, joilla voitaisiin prosessoida tehokkaasti eri painomenetelmillä painettuja papereita. Tämän työn tavoitteena oli saada uutta tietoa siitä miten ympäristöolosuhteet, joille keräyspaperit voivat altistua varastoinnin ja kuljetuksen aikana, vaikuttavat musteen käyttäytymiseen pulpperoinnissa. Lisäksi tavoitteena oli selvittää voitaisiinko kuituihin kiinni jääneen musteen pitoisuutta vähentää esiliottamalla keräyspapereita sopivissa kemiallisissa olosuhteissa ennen pulpperointia ja poistamalla irronneet mustepartikkelit massan seasta pulpperoinnin aikana. Tulokset osoittavat, että jos tietyt keräyspaperit ovat erittäin kosteita ja altistuvat korkealle lämpötilalle riittävän pitkän ajan ennen pulpperointia, tulee musteen irrottaminen kuiduista pulpperoinnissa vaikeammaksi ja tuotettu massa likaisemmaksi, kuin sellaisista keräyspapereista, jotka ovat altistuneet kuivina korkealle lämpötilalle. Kuituihin kiinnittyneen musteen pitoisuutta voidaan vähentää esiliottamalla tiettyjä keräyspapereita alkalisilla siistauskemikaaleilla sopivissa olosuhteissa ennen pulpperointia. Esiliotuksen kyky parantaa musteen irrotusta kuiduista pulpperoinnissa riippuu voimakkaasti esiliotusvaiheen alkalisuudesta, lämpötilasta ja kestosta. Kun irronneet mikroskooppiset mustepartikkelit poistetaan massasta useassa vaiheessa pulpperoinnin aikana, voidaan paperin kuidutusta, musteen irrottamista kuiduista ja likapilkkujen hajottamista jatkaa ilman että haitallista musteen takaisin kiinnittymistä kuituihin tapahtuu. Tämä mahdollistaa esimerkiksi vesipohjaisten musteiden ja lasertulosteiden samanaikaisen prosessoinnin.

Bakgrund: I Svenska Vaccinationsprogrammet ingår vaccin mot elva sjukdomar, vilket erbjuds alla barn i Sverige men är inte obligatoriskt. Vaccinationstäckningen är hög, men en del föräldrar väljer att avstå vaccination. Tidigare forskning visar att föräldrar känner sig diskriminerade för sitt beslut att avstå vaccination för sitt barn och kunde uppleva en social stigmatisering från sin omgivning. Ett gott bemötande är viktigt för att skapa en god relation mellan specialistsjuksköterskan och föräldrar som väljer att avstå vaccination, och deras barn. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars erfarenheter av vårdpersonalens bemötande då de avstår vaccination till sina barn. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med både en kvantitativ och en kvalitativ del. Webbenkäter skapades och delades på internet och analyserades genom beskrivande statistik. Uppföljande telefonintervjuer utfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. 33 deltagare svarade på enkäten och 4 av dessa deltagare deltog i telefonintervjuerna. Resultat: Enkätsvaren presenterades med hjälp av tabeller där föräldrarnas erfarenheter tydliggörs. I de efterföljande telefonintervjuerna framkom två huvudkategorier; Omgivningens påverkan och En god vårdrelation, samt fem underkategorier. Slutsats: Många föräldrar upplever attityder som är nedlåtande och ifrågasättande. En öppen dialog och en nyanserad diskussion kring vaccin och vaccination efterfrågas då det framkom att föräldrarna ansåg vårdpersonalen ha allt för dålig kunskap kring vaccin. Föräldrarna uttryckte också en förhoppning om att bli bemötta på ett respektfullt sätt och det är viktigt att bekräfta dessa föräldrars erfarenheter för att tillgodose en personcentrerad vård. / Background: The Swedish Vaccination programme includes vaccine for eleven diseases which is offered to all children in Sweden, but not mandatory. The vaccination coverage is high, but some parents choose to refrain from vaccination. Previous research shows that parents often feel discriminated for refraining vaccination for their child and experience a social stigmatisation from the society. Through a good caring treatment it is possible to maintain a good relationship with parents that refrain from vaccinations, and to their children. Aim: The aim was to illustrate parents' experiences of the encounter with healthcare professionals when refraining vaccinations for their children. Method: The study was performed as a cross-sectional study with both a quantitative and a qualitative part. Web-based questionnaires was created and distributed on the internet and was then analysed through descriptive analysis. Follow-up phone interviews were carried out and analysed through qualitative content analysis. 33 participants answered the questionnaire and 4 of those participated in an interview. Results: The answers from the questionnaires was presented with charts where the parent´s experiences were clarified. From the interview data two main categories emerged; The impact of society and A good caring relationship, which were built on five subcategories. Conclusion: Many parents experience patronizing attitudes and being questioned in their encounter with healthcare professionals. Parents further considered healthcare professionals to have poor knowledge and requested an open dialogue and a nuanced discussion about vaccine and vaccination. Parents also expressed an expectation of being treated in a respectful manner and it is important to acknowledge these parents' experience in order to provide a personcentered care.

Finns det några skillnader mellan kön? Mellan det manliga och kvinnliga, att vara en mamma eller pappa? Finns det även skillnader i att vara en kvinnlig eller manlig socialarbetare? Svaret på dessa frågor enligt en del forskning är att, ja, det finns skillnader. Den här studiens resultat tyder på att de finns skillnader i både samhället och inom socialtjänsten. Dessa skillnader kan ta sig i uttryck hur handläggare inom socialtjänsten tänker kring könsroller i hemmet, vilka förväntningar som finns på ensamstående pappor respektive mammor eller hur den enskilde individen inte passar in i den förväntade rollen eller den mall som är satt för dem. Handläggare inom socialtjänsten behöver ha organisatoriska förutsättningarna för att lägga vikt vid ett genustänk. Handläggare behöver ha tid för reflektion samt synliggöra arbetet av genusmedvetenhet i sitt arbete. Den aktuella forskningen inom området behöver lyftas än mer för att verkligen skapa förändring och medvetenhet inom socialtjänsten. För att enskilda individer som söker stöd inte ska komma att feltolkas eller bemötas på felaktiga grunder när det kommer till att bevilja bästa möjliga insatser eller bistånd för den enskilde. Vår studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur socialtjänsten arbetar med genusfrågor i relation till att säkerställa att den sökandes behov ligger i fokus, med stöd av arbetssätt som hjälper handläggaren att inte präglas av könsstereotypiska föreställningar i bedömningen. Uppsatsen stödjer sig i kvalitativa intervjuer och vi har använt oss av grundad teori som metodval utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultaten som sedan blev grund till den genomförda analysen, blev kategorierna 1) faktorer som kan påverkar en jämställd bedömning 2) upplevda fördelar med könsneutrala ärendedragningar 3) svårigheter med könsneutrala ärendedragningar, 4) könets betydelse och 5) organisatoriska hinder. De slutsatser som har dragits är att det kan finnas skillnader i bedömningarna i ärendedragningar där handläggare berättar kön kontra där kön inte nämns. Det kan ses som viktigt att inte nämna kön för att arbete mer rättssäkert. Handläggare som arbetar med genustänk ger effekter och har betydelse i handläggningen. Därutöver så dras slutsatsen att det krävs organisatoriska förutsättningar för att använda sig av detta arbetssätt. / This paper aims to examine the use of gender-neutral case- and errand managements in different units of the social services. The results of this study indicate that there are differences in both society and the social services. These differences can be expressed in how social service administrators think about gender roles in the home, what expectations there are of single fathers and mothers or how the individual does not fit into the expected role, or the template set for them. Administrators in the social services need to have the organizational conditions to emphasize gender thinking and they also need the time for reflection and to make the work of gender awareness visible in their work. Current research in the field needs to be highlighted more to really create change and awareness in the social services, so that individuals seeking support will not be misinterpreted or treated on incorrect grounds when it comes to granting the best possible efforts for the individual.Our study aims to deepen the knowledge of how the social services work with gender issues in relation to ensuring that the applicant's needs are in focus, with the support of working methods that help the administrator not to be characterized by gender stereotypical notions in the assessment. The results then became the basis for the analysis, became the categories 1) Factors that can influence the administrator's assessment, 2) Perceived benefits of gender-neutral case-drawing, 3) Difficulties with gender-neutral case-drawing, 4) Gender significance and 5) Organizational barriers.The conclusions that's been drawn is that there may be differences in the assessments in case cases where one tells gender versus where one does not tell gender. It can be seen as important not to mention gender in order to work with legal certainty. The administrators in the social services who work with gender-thinking, have noticeable effects and are important in case management. In addition, it is concluded that organizational conditions are required to use this way of working.

Background: In Tibet, as well as in their exile community in India, there is a widespread issue of female oppression and gender inequality within healthcare. Few studies explore the progressive work of organizations fighting these issues, which can contribute to a retrogression of discrimination awareness.  Aim: The aim of the study was to describe healthcare workers' perspectives on how and to what extent the Tibetan Women’s Empowerment Policy can be used to create equal opportunities in healthcare.  Method: Ethnographic method consisting of semi-structured interviews and observations has been used for data collecting and qualitative content analysis has been used for data analysis. Result: There are four recurring perspectives amongst the participants: (1) The policy has contributed to a change of attitude regarding female empowerment, female leadership and feminism. (2) The policy has contributed to the development of adequate healthcare services for women. (3) Limitations of support from the community. (4) The policy is not impactful. Conclusion: There are indications which show that the Tibetan women’s empowerment policy can create equal opportunities within healthcare in terms of attitude changes and accessibility to adequate healthcare. However, there are also practical complications in regard to its theoretical outlines as well as limitations of support from the community. It is concluded that the policy is part of a female progression within the community, yet there are still improvements regarding sufficiency and awareness needed to be made.

No description available.

Detta är en kvalitativ empirisk undersökning där fem förskollärare tillfrågas kring sina synsätt på begreppen rättvisa, likvärdighet och likabehandling i förskolekontext, samt hur de upplever att barn som agerar utanför förskolans normer kan påverka deras möjligheter att ge stöd till resterande barngrupp. Studien rör sig inom forskningsområdena barndomssociologi, specialpedagogik och omsorgspedagogik. Som perspektiv används ett relationellt pedagogiskt perspektiv ihop med Noddings (2015) omsorgsetiska teorier, samt Hultman och Lenz Taguchis (2010 & Lenz Taguchi, 2011) relationellt materiellt perspektiv där barns eventuella problematik skapas och omskapas i relation med sin omgivning. Förskollärarna delade synen på rättvisa som situationsbundet och att man behövde utgå från barnens individuella behov i bemötandet – lika för alla är inte lika för alla. De var även ense om att “skötsamma” barn kan riskera att hamna i skymundan till förmån för att lösa konflikter eller andra situationer, och att pedagoger behöver ha detta i åtanke i sitt dagliga arbete. Dialoger togs även upp som ett lämpligt arbetssätt för att ge barngruppen förståelse för varför olika situationer ser ut som de gör.

Genom en skriftlig intervju med strukturerade och öppna frågor samlasförskollärares perspektiv på interaktioner i tamburen in. Tolkning av förskollärarnassvar visar att det, som är viktigt för att en bra interaktion ska ske mellan barn ochvuxen i en tambursituation, krävs tid för kommunikation genom en väl utveckladarbetsstrategi. Bidraget av denna studie kan användas som inspiration förreflektionsarbete för att förbättra för alla som har förskolan som sin arbetsmiljö,vuxen som barn.

Introduction: Vulnerable European Union citizens (vulnerable EU citizens) are those who come to Sweden from EU member states. In Sweden the term “vulnerable EU citizens” is associated with the word “beggars”, which in turn is associated with Roma people. By November 2015 the number of vulnerable EU citizens in Sweden was estimated to be 4 700. The majority of these were from Romania. Roma as citizens of an EU member state have the right to reside in EU countries in accordance with the EU’s freedom of movement rights concept for up to but no longer than three months. However, to obtain the right for residence after three months, proof of financial resources and health insurance are required. Lacking these resources, vulnerable EU citizens have subsequently lost their right for residence and therefore became undocumented. They often find themselves in the same situation as undocumented migrants from outside the EU, having poor health outcomes and limited access to health care. In my study I aim to explore access to health care for vulnerable EU citizens in Umeå, a city in eastern Sweden. Methods: A qualitative design methodology has been applied in this thesis. Those contacted for this study were; Doctors of the World, Health on Equal Terms, Staff for planning and control Västerbotten Region, University Hospital of Umeå and representatives of vulnerable EU citizens’ community from Romania in Umeå. Seven in-depth interviews were collected with professionals and volunteers from these organisation/institutions and members of vulnerable EU citizens’ community. Questions were asked about their experience and knowledge regarding access to health care for vulnerable EU citizens. Data was analyzed using qualitative content analysis. Results: Three main categories and one final theme were developed during data analysis. The first category “Difficult to access health care for vulnerable EU citizens in Sweden without European Health Insurance” elaborates the dependence of vulnerable EU citizens’ access to health care on having health insurance, specifically European Health Insurance and National Health Insurance. It also describes what kind of access to health care vulnerable EU citizens have in Sweden. The second category “Decision about how much access to health care provide for vulnerable EU citizens lies on medical personnel” discusses the situation of health care personnel when they treat vulnerable EU citizens in hospitals. The third category “Organisations, Doctors of the World and Health on Equal Terms, mediate connection between vulnerable EU citizens and hospitals, so they can have their right to health fulfilled” elaborates about the role the organisation plays when vulnerable EU citizens are in need of health care. After grouping categories and looking at the data from more interpretive, abstracted higher level, the final theme was created “Lack of attention from the national and international levels to the situation of vulnerable EU citizens’ access to health care”. Conclusion: This study highlights the difficulty for vulnerable EU citizens to access health care in Umeå if they do not have European Health Insurance. Being treated as undocumented migrants is the only way they have access to emergency services. Health care personnel feel insecure when treating vulnerable EU citizens, because there are no clear guidelines when vulnerable EU citizens can be treated as undocumented migrants as well as what is included in the clause “the care that cannot wait”. Because of this situation, vulnerable EU citizens sometimes are not able to receive the medical help they need. Organisations, Doctors of the World and Health on Equal Terms, help to mediate the connection between vulnerable EU citizens and hospitals which helps them to access the health care and fulfille their right to health. Lack of attention from the national as well as international governments to this situation is found to be important factor influencing vulneralbe EU citizens’ access to health care